Världens skummaste sak hände mig tidigare. Jag var på väg hem från affären då en signal började spelas. Jag undrade var den kom ifrån då jag hörde den så tydligt, och upptäckte att det kom från min egen ficka. Kan det vara min mobil som fått fnatt tänkte jag. Jag tog upp mobilen, men nej. Jag tittade i matpåsarna, men nej. Var i hela världen kommer ljudet från egentligen, tänkte jag.
Men plötsligt hittade jag en ANNAN mobil i fickan och blev skräckslagen. Jag hade aldrig i mitt liv sett den tidigare, men där låg den. I min ficka, och ringde. Jag svarade lite försiktigt och på andra sidan luren var en röst jag aldrig hört tidigare.
Nu fanns det ju en enkel förklaring till detta, att jag råkat ta med mig mammas telefon och att hon bett en vän ringa den. Men det kändes som att jag var med i någon cool actionfilm där ett tag och att the bad guy planterat en telefon på mig och skulle be mig göra sjuka saker.
Är nästan lite besviken nu i efterhand. Faktiskt. Fan också.
Då har jag precis varit hos mamma och spanat in hennes nya lägenhet. Jag fick också veta varför gamla tanter alltid har vita strumpbyxor. Jag trodde det var för att de är efterblivna vad gäller mode och har typ frusit i tiden, men tydligen berodde det på åderbråck och grejer. Inte för att mamma är riktigt tant ännu, men hon var ändå insatt i ämnet tydligen.
Huromhelst.
Lägenheten var verkligen jättemysig. Jag själv får lite ångest över mitt boende. Jag trodde helt ärligt att jag inte skulle bo här över ett år. Jag trodde nog att jag till slut faktiskt skulle hamna i Stockholm eller någon annan otippad plats. Nu är ju inte det vad jag vill, eller kan. Men jag kan inte bo med världens sämsta planlösning forever.
Åh. Jag vill flyttaaaaaaa.
Om någon känner för att ge mig en tvåa, eventuellt trea med balkong, relativt stort kök och diskmaskin är det helt okej.