Laga mat, skriva en artikel, skriva ett nyhetsbrev, förbereda morgondagens artikel, skriva en krönika, vara en mysig flickvän, se Idol och helst hinna städa också. Inte nog med det så har jag en hel megahög med obesvarade mail.
Det är väl inte så mycket? Jag menar, jag känner verkligen inte alls för att bara dra täcket över huvudet och bli osynlig ett tag.
Jag sitter på toaletten och bloggar för tillfället, JAG SITTER PÅ TOALETTEN. Det är how stressad I am.
Jag satt och tänkte på hur mitt liv har förändrats under det senaste året innan idag. För ett år sedan var hela min värld slagen i spillror. ALLT gick åt helvete. Vissa dagar gick jag inte ens upp ur sängen och andra dagar funderade jag på varför jag överhuvudtaget fanns kvar i världen. Hemskt, men sant.
Nu är mitt liv till och med bättre än vad det var från utgångspunkten.
Jag tror man måste lida lite för att sedan uppskatta det man har. Och tro mig, det gör jag. Varje sekund.
Jag dog på soffan ett tag. Jag skulle bara ”vila ögonen lite”, och vi vet alla hur det slutar.
Jag har så sinnessjukt mycket att göra för tiden att jag inte vet var jag ska ta vägen. Jag känner bara för att springa runt i lägenheten, skrika lungorna ur mig, gråta och riva ner gardinerna. Men det löser ju ingenting. Har visserligen inte provat…men…
Nu blir det segermiddag med boyfriend och mamma. Mamma vill fira mig lite och grilla boyfriend samtidigt.