Jag är hemma och oskadd. Eller vi får väl se när jag vaknar imorgon.
Vårruset var riktigt roligt och gick över all förväntan. Det var välorganiserat och alla på plats var hur trevliga som helst. Jag låter verkligen köpt nu, men jag tycker att alla borde vara med nästa år! Jag har nog skrattat hela dagen. Nästan så att jag funderar på att bli en såndära hurtbulle.
Njä. Jag fick nyss syn på chipsen som ligger på skrivbordet. Som jag sa när Peter Siepen intervjuade mig. ”Man lever bara en gång”.
Och jag gillar tyvärr att äta.
HD ringde direkt efter loppet och intervjuade mig. Läs intervjun, HÄR. (OBS: Inte om ni önskar att hålla mitt namn hemligt. Vet att ni bitchar över det).
Mitt lag och Peter Siepen.
Jag fick en medalj. Stolt som bara den. (Jag låtsades att inte alla andra fick en också…)