Man kan aldrig vara för säker

Då var jag hemma igen!

Har svårt att uttala ”R” (känns som att tungan ska brytas av), men annars är det bra. Har saknat Sverige.

Det är galet hur mycket post man får på en och en halv vecka. För att inte tala om reklam. Hujedamig.

Satte mig ner med ost och kex nyss som stod på diskbänken när jag kom hem (tack mamma!) och försökte komma in på bloggen. Jag svor för mig själv eftersom det inte fungerade. Sedan kom jag på att jag drog ut alla kontakter innan jag åkte (och kontakten till modemet också).

Blev lite tårögd för mig själv där ett tag. Vilken kärring jag blivit.

På väg hem

Då sitter jag på bussen och ska vara framme i Helsingborg klockan 19.00 ikväll. Bussen är helt full. Jag har en sovande tjej bredvid mig, en kille som fotograferar allt han ser mittemot mig och en man som pelar ut saker ur sitt eget öra och gör små bollar av det framför mig. Sedan är det någon som luktar också, men jag har inte helt lokaliserat doften ännu.

Körde förbi den svenska tullen nyss. Bussen blir stoppad nästan varje gång den kör in i Norge, men aldrig när den kör in i Sverige.

Sverige bryr sig uppenbart inte om vad för skit som egentligen kommer in i landet.

Tur för mig i alla fall. Mina tjugo kilo narkotika klarade sig.

Sweden here I come

Jag har fått många frågor om hur det gick med mitt ”projekt” egentligen. Självklart skojade jag och kvällen slutade med att jag faktiskt visade honom inlägget. Han måste tro att jag är ett freak. Men det är jag väl. Why hide it?

Kvällen var lyckad och min kusin gifter in sig i en bra familj. Skönt det.

Idag åker jag hem till Sverige igen, vilket inte känns okej då jag drömde att jag dog i en flygplanskrasch inatt. Trodde inte det var möjligt att drömma att man dog. Men jag kan tydligen allt jag.

Jag åker visserligen buss, men de kan krascha de också har jag hört.

Att köpa godis ”själv”

Vi hade precis varit och handlat och min minsta kusin blev rasande för att vi inte köpt godis till henne.

Kusin (ryter): Då går jag och köper godis själv!!!
Egoina: Ja, gör du så.
Kusin: Ehhh.. Kan jag få din plånbok?

Projekt: Fånga brodern

Guess who’s back?

Här är det kaos inför min kusins förlovningsfest. Jag har dukat hela dagen och det är servetter, glas och halvförberedd mat överallt.

Ikväll blir det fullt ös och en fågel har viskat i mitt öra (min faster) att min kusins blivande mans bror (hängde ni med där?) som också kommer är en riktig pudding. ”Het som smet”, säger man.

Så jag antar att vi kan kalla dagen ”Projekt: Fånga broder”.

Här sitter jag nyduschad och gissar att det krävs en hel del smink och hårprodukter för att lyckas med det. Han är väldigt religiös dessutom. Men hey. Det fixar jag.

Ska lära mig några citat utantill i Bibeln och sedan är jag fit for fight.

Det måste vara kul

Ojdå. Vill man bli bekräftad så är det bara att lägga ut ett ”paus-inlägg” på bloggen.

Jag har inte känt mig i form på sistone. När jag säger till folk att det är jobbigt att ha bloggen som ett ”jobb” tittar de snett på mig. Vilket jag förstår, då jag också kan hålla med om att det är det bästa jobbet i hela världen. 

Men bloggen ska underhållas dygnet runt, mail ska svaras på och allt som hör där till. Jag kan aldrig riktigt lägga det från mig. Ibland tar man en liten paus (kanske åker till Norge och besöker släkten) och plötsligt så ligger man back vad gäller på att svara på mail och allt blir så stressigt och framtvingat att det helt enkelt inte är kul längre. 

Positivt är väl att jag så fort jag publicerade ”pausen” fick ett enormt bloggsug. Så jag kommer inte vara borta länge. Om jag ens kommer att vara borta alls.

Jag måste bara få känna att jag inte ”måste”.

Arkiv