Follow my blog with Bloglovin
Headerbild för Egoinas blogg på egoinas.se
Headerbild för Egoinas blogg på egoinas.se

Mina tvångstankar

Efter era igenkännande kommentarer på min inlägg om konstiga företeelser igår känner jag mig skyldig att berätta om alla konstiga saker jag har haft för mig. Hoppas ni inte tycker jag är ett total freak.

 

Here we go:

 

1) När jag var yngre hade jag svårt med att trampa på streck och andra saker som kunde ligga på marken. Skulle jag råka göra det var jag tvungen att trampa med andra foten också så att det blev ”jämvikt” i kroppen. (Jag har ett utstuderat system att gå efter när jag går på plattor). 

 

2) Det här med jämvikt håller jag på med fortfarande. Kan ibland få för mig att jag måste stöta till något med höger tå om jag råkat stöta till något med vänster. Det gäller hela kroppen.

 

3) Under högstadietiden kunde jag ibland cykla hem igen när jag väl kommit fram till skolan för att jag fick för mig att jag inte låst dörren.

 

4) När klockan visade samma siffror (t.ex. 09.09, 23.23 och 01.01) var jag tvungen att säga ”han tänker på mig” tre gånger. Sedan hittade jag på att om alla siffror var samma (t.ex. 11.11, 22.22 och 00.00) så skulle jag även pussa på klockan och säga ”han saknar mig” tre gånger.

 

5) Satt jag i bilen var jag ibland tvungen att blinka varje gång vi körde förbi en lyktstolpe. Satt jag på en buss och inte ville se knäpp ut tuggade jag varje gång istället.

 

6) Jag kunde även ibland (och kan fortfarande) få panik av ögonkontakt.

 

7) Jag har alltid tagit av understa bröddelen när jag äter hamburgare.

 

Ja, just det. Sen hade jag en låtsaskompis som hette Lili och såg ut som en gris när jag var liten också. Hej freak! Förstår om ni inte vill läsa min blogg längre.

1 gillar

Spåra från din sida.

Kommentarer (171)

  • Rebecca

    |

    Av det här inlägget kommer jag läsa din blogg ett år längre än jag hade tänkt (alltså tänker jag fortsätta ett år efter du stängt ned bloggen… när du gör det, om du gör det)

    Svara

  • Linnea

    |

    Hahaha, jag var också tvungen blinka eller göra något spec när jag åkte förbi lyktstolpar. Men det har blivit bättre med tiden D:

    Svara

  • Linda

    |

    Vad hände om du inte hade en klocka på dig? 😛

    Svara

  • Caroline

    |

    Jag lyfter mina tår och ”hoppar” över varje skugga man kör över med bilden, typ en lyktstolpeskugga. 😛

    Svara

    • egoina

      |

      Jag med!!!

      Svara

      • Nathalie

        |

        Haha! Varje gång jag åkte förbi en lyckstolpe eller liknande så lyfte jag på mina tår, som att jag ”hoppade” över. Vilka sjuka grejer man hade för sig! :p

        Svara

        • Lajke

          |

          Hahaha jag gör också det, ”hoppar” över skuggor när man åker bil xD

          Svara

        • Emma

          |

          Haha! Det gjorde jag också när jag var mindre, fast mest för att jag var besatt av att hoppa med hästar (tror jag åtminstonde) haha!

          Svara

      • Josefin

        |

        Men, Jag hoppar på skuggorna! Håller typ andan också.

        Svara

    • ellen

      |

      åh, ni inser inte hur lättad jag är , jag gör precis samma sak när jag far förbi en lyktstolpe.. jag undrar hur det blir när jag börjar köra bil, kommer ju att gå ashackigt om jag måste släppa gasen gång på gång 😛

      Svara

    • Anna

      |

      Jag brukar ”åka slalom” mellan lyckstolparna/pinnarna – i huvudet alltså ; )

      Svara

      • anna

        |

        jag med! eller liksom åka slalom på samma sida av lyktstolparna och skyltarna, så kanske inte kallas slalom egentligen men samma grej ändå liksom. och gud så irriterande det är! värsta tvångsgrejen som jag verkligen inte kan sluta med, haha..

        Svara

      • Rosanna Zimdahl

        |

        haha, jag brukar hoppa över vägpinnarna, och tugga samtidigt :p

        Svara

  • Sandra

    |

    Haha gud vad skönt att höra att jag inte är ensam om punkt nummer två. Jag har trott att jag har haft allvarliga psykiska problem med det. Jag måste dricka nån klunk med båda händerna. Håller i glaset, dricker en klunk, byter hand och tar en till klunk. Sen en klunk när jag håller i med båda händerna… För att det ska bli jämt. Så är jag typ med allt. Skitstörande när folk kommer på mig.

    Sen var det som sagt fler punkter som stämmer med mig också.. Konstiga människor kan vara.

    Svara

  • SunShine

    |

    Hehe nej du är ju så skön 😀 Alla har sina konstigheter 😉

    Svara

  • tasha

    |

    hhahahahahhaha

    Svara

  • C

    |

    det där med att trampa på streck och ha jämvikt känner jag igen. jag har också problem (det blir ett störande moment i vardagen) med att allt måste ha ett visst mönster, ligga rakt etc. ;o hade också låtsasvänner när jag var liten, fast jag hade djur, två djur av varje art. och alla kunde prata. de höll mig sällskap på vägen till och från skolan…

    Svara

    • egoina

      |

      Hahaha! Så sött!

      Svara

  • M

    |

    Hahah! Jag känner igen mig i det där med ”jämvikt”. Fast jag hade typ så att om jag stod och tvättade händerna och rörde i höger sida av handfatet var jag TVUNGEN att röra i vänster också. Jag tänker fortfarande så ibland, sjukt störigt!

    Svara

  • linda

    |

    tvångstankar eller ej: Om tex. mina skor sitter olika hårt, eller om byxorna är tajtare på ena benet eller något liknande, får jag panik-damp och kan i vissa fall börja gråta.

    Svara

  • Emma

    |

    Jag blinkade också när jag åkte förbi lyktstolpar, numera blinkar jag vid snö-pinnarna (du vet dom där orangea), jäkligt jobbigt när det är jag själv som kör och måste blinka hela tiden 😛

    Svara

  • tjofftjoff

    |

    Haha 🙂 jag vill bara läsa din blogg ännu mer!!

    Svara

  • Marica

    |

    Jag hade också en massa tvångstankar när jag var yngre och har fortfarande en del kvar. Jag tycker det är bra att du skriver om dem för de visar att andra som läser din blogg och har tvångstankar inte är ensamma. För det finns massor av människor där ute som lever med ångest och tror de är ensamma medan nästan alla har en eller en annan tvångstanke. Den kan vara så liten som att rycka i dörren två gånger för att se om den är låst till att tvätta sig om händerna 20 gånger efter ett toabesök.

    Svara

  • Pernilla

    |

    HAHAHA 😀 Jag tror inte du är ensam, alla har vi konstiga tvångstankar.

    Detdär med jämvikt har jag också.
    Ibland om jag gör ett klickljud måste jag göra ett precis likadant klickljud en gång till så att det första klickljudet får en kompis. Om det andra klickljudet blir annorlunda måste jag försöka få fram ett likadant klickljud till den också så att den också får en kompis. Kan hålla på hur länge som helst.
    Haha, okej lite väl invecklat kanske. 😀
    Men i min hjärna så make it perfectly sence.

    Svara

  • SARAH

    |

    Har också såna saker ;s

    1. När någon säger en kroppsdel måste jag klia på mig på det stället .
    2. När jag åker bil räknar jag allt gult vi åker förbi .
    3. När jag åker tåg eller buss och ser en gul bil och inte ha någon jämte mig ( kompis eller så ) måste jag resa mig upp sparka på sätet framför och sen sätta mig ner med mina ben i kors .
    3. När jag köper klubba / klubbor måste jag sjunga ” Hakuna matata låten ” .
    4. Jag kan inte sova om jag inte har bäddat sängen fint precis innan jag lägger mig .
    5. Varje gång jag går förbi en spegel kollar jag under mina fötter …

    hahaha sick .

    Svara

  • Stina

    |

    Haha fan. Det här får mig bara att älska din blogg ännu mer! Du är inte som alla andra tråkiga bloggar, loveit!

    Svara

  • Becka

    |

    Men alltså jag har också såndär ”jämviktstvångstankar”! Typ om jag klämmer på alla finger på en hand så måste jag göra samma sak på andra handen, annars känns det som jag typ kommer börja skrika och slå runt mig och typ dö eller något. Jag har alltid trott att det typ bara är jag i hela världen som har det, för alla har alltid tyckt att jag är helt konstig när jag berättar om det (vilket jag inte så ofta gör just av den orsaken).

    Svara

  • Jess

    |

    Haha ja men jag håller med om punkt 1,2,5,6. Ögonkontakt kan vara bland det läskigaste jag vet. Sen har jag en tendens till att alltid räkna alla prickar över bokstäver när jag läser. Sjukt störigt, men jag verkar inte kunna sluta med det :p

    Svara

  • Amanda

    |

    Haha den där jämvikten har jag också! Eller om jag slår i höger knoge på skrivbordskanten måste jag slå i vänster med. +En massa andra fasligt knepiga tvångstankar!
    Tycker det är kanon att du berättar, som en del andra sa, man tror man är helt ensam i världen med tvångstankar!

    Svara

  • jeanette

    |

    Det mest irriterande jag vet är när två lampknappar på väggen, strömbrytare eller vad de kallas, är i olika lägen. Det är någolunda okej om någon lampa är tänd men är alla släckta så måste dom vara likadana. Kan ligga och grubbla på det om jag gått och lagt mig och jag vet att det är så någonstans i huset. Sjukt jobbigt när lampor kan tändas på olika ställen, värst är på två olika våningar. Då kan jag springa upp och ner för att fixa det.

    Svara

  • amanda

    |

    haha, lyktstolpsgrejen lider jag ocks

    Svara

  • linda

    |

    Jag gör också sådär! tvåan alltså, fast tvärt om, snuddar jag vid ngt med höger måste jag röra ordentligt med vänster!

    Svara

  • Cat

    |

    Såna där tvångstankar har jag också, men det har blivit bättre med åren (för jag är så gammal). A-brunnar, ”Smurf du är skyldig mig en fylla” när någon säger samma sak som jag samtidigt, trampa på streck, jämnvikt osv.

    På ett ställe där jag bodde tryckte jag på lysknappen när jag kom in genom porten och var tvungen att hinna fram och trycka på hissknappen innan lamporna tändes helt. Problemet var bara att när jag var full så kunde jag glömma att ta emot mig med händerna och sprang rakt in i hissdörren med huvudet före istället. Fina bulor blev resultatet.

    Svara

  • Estelle

    |

    jag hittade dig ridande på en skäck på en hästskvallerblogg! sjukt otippat

    Svara

  • E M E L I E R E S E R!!

    |

    jag har oxå konstiga tvångstankar att jag typ biter ihop käken på ena sidan när det är typ sträck på vägen eller stolpar på sidorna, sen nästa.. typ som att tänderna åker slalom och måste korsa allt 😛

    Svara

  • Ann-Sofie

    |

    Jag bor i Finland. Och jag hade också liknande saker för mig som yngre. Så tydligen håller vi på med småknäppa saker i alla länder. 🙂

    Svara

  • ellie

    |

    nr 1 är väldigt vanligt bland små barn och försvinner oftast med tiden.

    nr 2 och 3 har jag liknande 😛

    Svara

  • Sandra

    |

    Hahah 1&2 kör jag hårt med än idag 😛 Jag har även att om jag ligger och ska sova och råkar öppna ena ögat i mörkret så måste jag öppna det andra med ^^

    Svara

  • emma

    |

    det med jämvikt är väääldigt vanligt och jag tror att nästan alla håller på med det. Alla jag har pratat med om det iaf

    Svara

  • Emmie

    |

    Stämmer nästan helt in på mig.
    Som när man kliar sig på ena kinden, så måste man klia sig på andra också. Så märker man att man har kliat lite hårdare på den vänstra, så får man klia lite till på den högra, så att det ska bli rättvist.
    Eller att inte trampa på strecken i gympasalen..
    eheh.

    Svara

  • Vickilita

    |

    Jag kan förstå dom här grejerna för hur störda de än är så har alla såna här saker vare sig de vill erkänna eller inte. Men nummer 4 var ju lite töntig hahaha!

    Svara

  • Jossan - kristens.se

    |

    Jämnviktgrejen är jättevanligt! Jag hade så när jag var liten. Så antagligen ut som ett freak när jag gick till skolan. Som tur är har det försvunnit nu. 🙂

    Svara

  • josefine

    |

    känner igen mig på några av punkterna faktiskt, haha 😉

    Svara

  • Linnéa

    |

    Åh så skönt att jag inte var ensam om 1an och 2an! Kunde dessutom inte gå på ”skuggkanterna” utan antingen hela foten i solen eller hela i skuggan. Och jämnvikten, fy.. Måste fortfarande göra den ibland och det kan vara svårt att få det exakt lika efter att ha råkat skrapa foten i marken eller gått fel på ett trappsteg!

    Svara

  • josseja

    |

    Nej vad glad jag blir nu, trodde jag var den ända som måste ha ”jämnvikt”. Måste också röra någonting med höger ifall jag råkar röra den med vänster.
    Och det där med när klockan visar samma siffror, jag har en lista i utkast där det står vad varje klockslag betyder, som jag kan kolla på.

    Svara

  • saloome

    |

    HAHAHA 1 2 och 5 är precis lika för mig xD 😀

    Svara

  • Azra

    |

    ”Satt jag i bilen var jag ibland tvungen att blinka varje gång vi körde förbi en lyktstolpe.”

    Jag gör det där än idag 😀

    Svara

  • kebecka

    |

    Och jag hade en låtsaskompis som hette johan, han körde motorcykel och bodde i rymden och var supersnäll och snygg. (jag skulle gifta mig med honom när jag blev gammal haha)

    Svara

  • Percy

    |

    haha, trodde jag var ensam om jämnvikten vad gäller att gå på plattor och streck osv, känns inte bra i kroppen om man inte gör så!

    Svara

  • Sara

    |

    BRA att du ”erkänner” sånt här, får oss andra att inte känns oss lika ensamma. För vi är alla så här, egentligen!

    Svara

  • Marie

    |

    Hehehe. Ibland när jag åker bil långt så brukar jag ”tugga” vid varje reflexstolpe eller mellan varje bil typ. 🙂
    Och speciella klockslag har jag varit obsessed (vad heter det på svenska?) av. Ville alltid vara med och se på en klocka när de inträffade. 😐

    Svara

  • LinneaHilje

    |

    Hej Egoina!
    Jag måste skriva att jag stödjer dig ang att du slickar av kryddan på chipsen. Själv stoppar jag in popcorn kärnorna i munnen och suger ur saltet, sen spottar jag ut kärnorna i skålen igen. Dock gör jag bara detta när jag är själv…

    Tack för en bra blogg! Kram 😀

    Svara

  • Paige

    |

    När jag var tonåring behövde jag också ha ”jämvikt” i allting som du och många andra beskriver, och även andra enklare tvångstankar (t ex valde jag att stanna hemma från en resa med familjen för att jag hade fått för mig att de skulle dö om jag följde med… Sådana saker). Lyckligtvis visste jag vad tvångstankar var då så jag tränade stenhårt i ett antal år tills jag blev kvitt dem, och idag är jag väldigt glad över att jag hade förnuft till det!

    Svara

  • Elinor

    |

    När jag va mindre var jag tvungen att dubbelkolla att jga låst ytterdörren, eller stängt av vattenkranen på toaletten eller spisplattorna. Då menar jag inte en gång, kunde göra de tio gånger på raken. RIKTIGT jobbigt… Sen innan jag skulle lägga mig va jag tvungen att skaka täcket och kuddar, titta i gederoberna och under sängen innan jga kunde lägga mig och somna. allt detta kunde ta ganska lång tid, för ibland fick jag göra om de. jag e sååå glad över att jag kom ifrån de! Men det är lätt att falla dit igen. När jag åker bil så låtsas jag att det är en så på utsidan av bilen som klipper gräset i dikena och när det kommer stolpar eller dylikt så får jag ”ta in” sågen. typ med käken 😉

    Svara

  • Mikaela

    |

    Angåenge företeelse nummer 2: blir jobbigt om du skulle råka bryta ena armen eller benet någon gång…Tror annars att alla har sina egenheter, det är ju det som gör oss olika fast ibland också väldigt lika xD

    Svara

  • Jossan

    |

    Hahaha…. jag har seriöst suttit och läst varenda kommentar här, och kan inte annat att skratta.
    Okej, jag har också haft mina tvångstankar..
    ex. när man var mindre så undvek man att gå över broar eller nära vattnet för att man var rädd för att få för sig o slänga iväg mobilen.
    Tog jag en sak o stoppa i munnen så var jag tvungen o ta en till för att det skulle vara jämt.

    Varje gång man skulle gå någonstans så tittade man sig över axeln för att försäkra sig om att man inte var förföljd.
    (obs! Kunde lika gärna vara påväg till toaletten) haha… ja finns massor men shit det här var ju kul o läsa om.
    Mer konstigheter till folket!

    Svara

  • Emma

    |

    Min kille (och hela hans familj) pussar sina handleder varje gång klockan slår över till 00, alltså tex 09.00, 10.00 eller varje gång den visar samma siffror som 09.09 osv.
    Sedan får inga nycklar ligga på bordet, han rycker i dörren tre gånger efter han låst den från insidan varje kväll men när han åker på morgonen och låser från utsidan rycker han bara en gång. Han spottar typ så fort han ser en katt gå över vägen och står varje kväll vid spisen och kollar knapparna och säger noll, noll, noll, noll. Även om den inte varit på under dagen.
    Så sjukt störande grejer! Tur att man själv är prefekt…

    Svara

  • Sandora

    |

    Haha klart jag tänker fortsätta läsa! 😀 Sånt där gör ju personen mer intressant! 😉

    Svara

  • Louise

    |

    Istället för att blinka när vi kör förbi en luktstolpe så måste jag ”hoppa över den” genom att höja blicken, gör även detta när vi åker förbi skugor. Kommer ibland på mig själv med att tänka ”Jag kommer störta snart!” om det är en väldigt lång skugga jag måste ta mig förbi…

    Sen det med klockan, när den visar lika så slår jag mig i huvudet så många gånger den visar(22.22 slår jag mig alltså 22 gånger)Sen har man en minut på sig att önska något. Lite barnsligt kanske.

    Svara

  • alicia

    |

    känns skönt att veta att jag inte är helt onormal iallafall! tacktacktack för du skrev detta inlägget, nu vet jag att jag inte är helt ensam 😀 haha

    Svara

  • ellie

    |

    ahahah, jag håller också på med jämnvikt, mer när jag va mindre dock 😉
    typ ibland drog jag med tumnaglen på en finger topp, då var jag tvungen att göra det på alla fingrar, och dra alla fingrars naglar mot tummens fingertopp. och om jag bara gjorde det med ena handen, så var jag tvungen att göra det med andra handen också, så det blev rättvist lixom. och om jag kliade mig mycket i ett öga, så var jag tvungen att klia mig i det andra också.
    hahah, så olönt (X

    Svara

  • Frida

    |

    jag håller också på med ”jämnvikt” fortfarande, T.ex. om det kommer ett högt ljud i det högra örat måste jag på något sätt få samma ljud i det vänstra.. Slår jag i min vänster arm så måste jag slå i min höger hand…. haha det är rätt sjukt!!

    Svara

  • Charlotta

    |

    Hahahaaa vilket roligt inlägg och vilka roliga kommentarer! Jag brukade och gör ibland fortfarande så att jag biter ihop tänderna på ena sidan precis innan stolparna när man åker bil, där avsprånget skulle vara om jag skulle hoppa över dem.
    Så hade jag också någon konstigt idé när jag var liten, om att det sista ordet jag sa innan jag somnade var tvunget att sluta på bokstaven ”t”. Kul att höra hur vanligt det faktiskt är!

    Svara

  • malin

    |

    du är såååå lik mig vid vissa punkter, läääskigt. Trodde jag va ensam om det!

    Svara

  • Emma

    |

    Varenda gång jag kör förbi en skylt med siffror är jag tvungen att räkna ihop alla siffror på olika sätt. Det kan vara bensinpriser, kilometerskyltar, vägnummer, vad som helst egentligen. Om ett bensinpris t.ex. är 13,90, så kan jag räkna det som (1+3)+(9+0)=4+9=13, och då tkr jag det är skithäftigt, eftersom det blir 13, om man sätter ihop 1 & 3. Och 13+9=22, och då är även det skithäftigt, eftersom det blir 10 om man sätter ihop 1 & 0, och om man sedan plussar ihop 3+9 blir det ju 12. Plussar man sedan ihop 12 & 10 blir det ju 22.
    Brukar även räkna multiplikation och division med siffrorna.
    Skitstörigt när man är i en storstad och det finns hundratals skyltar runt om en. Då är jag tvungen att räkna något på alla skyltar. Och dessutom hatar jag matte, haha!

    Svara

  • fanny

    |

    Jag kallar det inte ett problem, men för några år sedan hoppade jag alltid över människornas, stolpar och bilens skugga. Knäppt? Yesbox. Men kul 😉

    Svara

  • Ali

    |

    Punkt 1 och 2 stämmer på mig med!
    Fast det har lugnat ner sig något rejält nu!
    Det brukade vara att om jag en kliade mig på ett ställe på t.ex armen var jag tvungen att klia mig på exakt samma ställe på andra armen! Trodde det bara var jag! 😮

    Svara

  • Marty

    |

    Åh, så skönt att veta att man inte är ensam om det där med jämvikt.. Har alltid känt mig rätt freaky angående det.. Ehehe. Jag måste dessutom alltid gå på strecken i trappor, minst varannat, annars går det inte.

    Svara

  • Linette

    |

    Jaha då var det inte så ovanligt att ”det måste vara jämnt då” om jag tex skulle nupa mig på tumnageln (av nån anledning) så kan jag få för mig att jag måste göra så med alla fingrar, lika många gånger måste det va annars kan nåt hemskt hända!

    Jag hade ofta tvngstankar när jag var yngre att om jag inte kommer fram till den där stolpen inom 10 sekunder kommer nån jag älskar att dö eller att jag måste gå tillbaka och peta på den där brevlådan. Det var jobbigt!

    Svara

  • Julia

    |

    När jag åker i min hiss måste jag slå i båda hälarna i hissens vänstra hörn. När jag går förbi min spegel i mitt rum måste jag först sträcka fram ena handen så den syns i spegeln sen den andra sen hela mig, sen hoppar jag tillbaka, sen kan jag gå fram som vanligt. Sådana här tankar har förföljt mig hela livet. Det går liksom inte att inte göra dom!

    Svara

  • Mandi

    |

    Det är just den här anledningen som jag verkligen kommer fortsätta. Du är lika störd som mig =)

    Svara

  • Josse

    |

    Det med punkt ett och två kan jag känna igen mig mycket i =o det måste vara lika för både höger och vänster annars blir det orättvist! lustiga är ju att jag verkligen inte kan sluta med det heller =P

    Svara

  • Sara

    |

    Du är verkligen inte den enda med sjuka tvångstankar. Jag har massvis, de sjukaste kommer nog från mina amerikanska släktingar.

    En av mina tvångstankar är att, om jag t ex bär ljusa kjolar eller shorts, måste jag alltid kolla i spegel eller be en vän till mig kolla om jag fått en fläck efter att jag suttit på en stol. Jag måste försäkra mig om att stolen inte har fläckar innan jag sätter mig, men trots det känns det som om jag kan få en fläck som alla sedan kommer lägga märke till och tro jag personligen orsakat.

    Och det är den minst sjuka OCD:n jag har!

    Svara

  • Katja

    |

    Skönt att veta att man inte är ensam om alla skumma saker man har för sig. Förr, när jag gick förbi en buske och en pinne stack ut eller om jag helt enkelt fick ”ögonkontakt” med pinnen så kunde jag vända om efter att ha gått en bra bit bara för att bryta den jäveln! Jag är då inte helt normal, men vem är det egentligen?

    Svara

  • Nathalie

    |

    Haha gud.. Det där med ”jämvikt” känner jag faktiskt igen mig själv på. Sjukt irriterande! Har försökt att bli lite bättre, förut var jag helt galen och hade massa såna där saker för mig.

    Svara

  • Sofia

    |

    Du måste ju trä pennepasta på gaffeln istället för att hugga dem med gaffeln också… Right?

    Svara

  • P

    |

    Hahaha, punkt 1 och 2 höll jag också på med länge. Och jag kan fortfarande inte gå på streck , skuggor etc.. Ska tilläggas att jag är 21. 😉

    Svara

  • Matilda

    |

    När klockan är 11.11, 22.22 eller 00.00 så ska man lytta fötterna, är dom i marken under den minuten ger det otur!!

    Svara

  • Lova

    |

    den där femman är min grej!
    fast jag vickar på tårna, eller tuggar till, när man åker förbi en lyktstolpe. Eller en stolpe till ett mitträcke..

    Svara

  • Matilda

    |

    Ibland är det inte bara lyckstolpar, utan sånna där snöpinnar också.

    Och det med jämnvikt verkar alla hålla på med 🙂

    Svara

  • Linnea

    |

    Jag har massor av såna där tankar! Tex;
    – Jag får inte trampa på sträck, pinnar, stenar osv som ligger på marken
    – Jag blunda tills det ”känns rätt”
    – Rabbla upp ord i huvudet tills jag hittar det rätta (vad jag ska ha det till vet jag inte..)
    – Jag måste gå lika många steg med båda benen
    – Röra saker på ett visst sätt
    – Röra exakt lika mycket på alla kanter av någonting
    – Räkna lyktstolpar
    – Tända och släcka lyset
    – Och så vågar jag inte tänka när jag sitter på tåg/tunnelbana/buss eftersom att jag är rädd för at någon ska kunna ”ta” mina tankar
    Fast det sista är nog mest paranoid.. :s

    Svara

  • erica

    |

    haha men gud vad sjukt 🙂 jag gör precis likadant, haha! speciellt med jämnvikt och att det måste kännas lika på höger hand om det känns på vänster 🙂 kul!

    Svara

  • Emelie

    |

    Hahaha, det där med bilen gjorde jag en liknande sak med.

    De där pinnarna som brukar (brukade?) sitta efter vägarna, så mötande bilen och den bilen jag satt i hade tävling (i mitt huvud såklart) till den närmaste pinnen. Så var det med varje mötande bil typ.

    Svara

  • alicjawitt.blogg.se

    |

    haha jag dör! efter varje lycktstolpe så spänner jag högra rumpmuskeln (!), och om den ligger på vänstra sidan så spänner jag vänstra osv. om det kommer mötande bilar så måste jag spänna en gång innan den åker förbi och en gång efter den åker förbi. detta gäller även skyltar, människor osv.
    om jag går på plattor så måste jag gå som hästen kan gå i spelet schack, om detta inte funkar får jag seriöst panik och om jag fortsätter att gå så kommer jag känna att ngnting fattas HELA dagen.
    har också det där med jämnvikt. om jag råkar stöta i ngt så måste jag göra det med andra också. om ngn smäller till mig på armen, så måste jag be dem att smälla till mig exakt lika hårt, samma ställe fast på andra armen..
    om jag är ute och cyklar måste jag cykla i mitten av allting som kommer i min väg, mitten av ett löv, mitten av en pinne, mitten av en vattenpöl. den sista kan dock bli ett problem när det är en stor och djup vattenpöl. men jag cyklar ändå i den.

    you are not alone, haha!

    Svara

  • emma

    |

    Det där med jämvikt gör jag också!!!!!!!!!!!
    Haha, till exempel om jag går på en tröskel måste jag gå med den andra också så då ser det helt cp ut för jag stannar upp och går två steg, och typ olika material om jag går på en matta måste jag ta jämnt antal steg innan jag går ner på trägolvet igen. haha freaky…

    Svara

  • Sanna

    |

    Känner igen mig det där med jämvikt, fast jag har en annan flummig tvågstanke. Jag måste göra vissa saker 4, 8 eller sexton gånger. Typ blinka 16 gånger, ta 8 kakor (inte något jag gnäller på) eller ifall jag slår till med tån på något så måste jag nudda objektet jag slog tån på 4 gånger med varje fot…

    Svara

  • Julia

    |

    Angående nummer 5 där så gjode/gör jag exakt samma grej, alltså att jag tuggar varje gång vi åker förbi en lykstolpe! Har aldrig hört att någon annan har gjort likadant, haha!

    Svara

  • anna

    |

    helt stört mycket av detta som stämmer in på mig med!

    Svara

  • Amanda

    |

    Hahaha, det där med lycktstolparna är någonting som jag alltid gör och har alltid gjort. Härligt att inte vara ensam om den saken!

    Svara

  • Gaymasen

    |

    Hahaha underbart! Och inlägget längre ner med Smurf det säger jag fortfarande min puss tycker att jag är lika töntig varje gång. ^^

    Jag har massa sådana ”tvångstankar”. För många ibland. Nästan så man blir lite smått mörkrädd för sig själv och undrar när psykosen ska slå in. 😉

    Svara

  • Cassandra

    |

    Nummer 1 och 2 gör jag hela tiden. Allt jag gör med ”ena sidan” måste jag göra med ”andra sidan”. Allt jag gör måste jag göra dubbelt, bara för att det ska kännas lika. Jobbigt är det när man gör illa sig, och måste göra illa sig med flit ”på den andra sidan”. Eller om nån slår en, så måste man be personen att slå på andra sidan. Haha. Det är jobbigt, men jag kan verkligen inte sluta. 🙂

    Svara

  • linnea

    |

    haha, håller verkligen med om nr 1 och 2 ! gör också andra knäppa saker, t.ex
    1. Att om jag går i en trapp så måste jag kliva upp (eller ned) från sista trappsteget med höger fot, alltså så att jag kliver upp/ned på marken med den högra foten. är jag påväg upp/ned i en trapp så kollar jag alltid så att det stämmer, annars hoppar jag helt enkelt över nåt trappsteg eller stannar och byter fot.
    2. den här grejen har lite att göra med att man måste ha jämnvikt, när jag åker bil så är det ju liksom gropar och gupp i vägen och om bilen åker ner med ena sidan i en grop så sitter jag och fokuserar på ojämnvikten ända tills vi kör ner i en grop igen fast med andra sidan. Det kanske inte händer just den gången så när man sedan kliver ut bilen så slår jag mig själv ashårt på benet !
    3. En till trappgrej som jag höll på med mest när jag var liten, jag klev inte på trappsteg som det låg något på. T.ex något som mamma har lagt där som hon ska ta upp lite senare eller en katt/hund. Asjobbigt när det låg saker på typ 4 trappsteg i rad 😉

    Svara

  • Charlotte

    |

    Haha! Mina är att jag måste skölja ur glaset en gång innan jag häller i vattnet jag ska dricka, slå tre gånger på klockan när den är 10.10, 03.03 osv. och jag kan inte heller gå på ”kanterna” till plattorna. Man måste ju gå i dem!

    Svara

  • Sofie

    |

    ”Under högstadietiden kunde”. Trodde att diet inte var din grej? Höhö! Och jag tror inte att en enda läsare försvinner pga det här inlägget! 🙂

    Svara

  • lina

    |

    AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAH1!!! HEERREGUD DU ÄR MIN SJÄLSFRÄNDE JAG HAR ALDRIG TRÄFFAT NÅGON SOM OXÅ HAR PROBLEM MED NÄR DET INTE BLIR JÄMT NÄR MAN SLÅR I NÅT I FÖTTERNA! FAN VAD COOLT!

    Svara

  • Ida

    |

    Åh! Jag ”tuggar” också varje gång jag åker förbi en lyktstolpe 😮

    Svara

  • Hanna

    |

    Okej detta är läskigt, känner igen mig EXAKT på punkt 1 och 2. Och då menar jag verkligen exakt.

    Svara

  • Harriet

    |

    hahaha jag hade också en låtsaskompis! en örn som hette örnis (jag vet att namnet är kreativt som fan) o så hade jag en till låtsaskompis som var en spök-version (don’t get me wrong) av min syster. jag tvingade mina förskolepedagoger (som de vill kallas hah) att knyta hennes skor o allt ;D

    Svara

  • Marre

    |

    känner igen det där med nr 3.. samma med plattången, kan ibland få panik för att jag tror att jag glömt den på 😛

    men nr 4 ??? HAHAHAHAH

    Svara

  • Moa

    |

    Å jag är precis likadan när det gäller punkt 1 och 2. Känns faktiskt bra att veta att det inte bara är jag som är totally wierd o tänker så.

    Svara

  • eva, ju

    |

    Det där med att cykla tillbaka för att kolla om dörren är låst känner jag igen. Jag blir helt paranoid ibland och rycker i dörrhandtaget tio gånger innan jag kan gå därifrån. Ibland när jag blir osäker så känner jag efter om det gör ont i handen. Gör det ont, ja då vet jag att jag kom ihåg att låsa dörren.

    Svara

  • Vanessa

    |

    Hahaha! När jag var liten låtsades jag att det var en vit kanin (wtf??) som hoppade mellan lyktstolparna. Den gjorde liksom stora jätteskutt och landade vid nästa stolpe och tog ett nytt skutt. Typ. Haha!

    Svara

  • Agnes

    |

    jag blinkar ALLTID när jag åker förbi lyktstolpar, och det går inte att sluta heller!! så irriterande! haha

    Svara

  • Sandra

    |

    Det där med klockslag som visar samma siffror har jag också fått höra att någon tänker på en (jag säger det inte högt dock). När alla siffror är samma så får man även önska sig något!

    Jag och min pojkvän skickar alltid ett sms när vi tittar på klockan och den visar samma siffror, för att visa att vi tänker på varandra. Töntigt va? haha

    Svara

  • FRIDA

    |

    hahah , jämnviktsproblemet har jag med ! Fast om om petar på min vänsterarm så måste ja peta på EXAKT samma ställe fast på högersidan . Sen klarar jag inte av när folk trcker ner min näsa, då måste ja trycka upp den minst 30 sekunder annars känns de som den e ”jätteneråt” 😀 Grym blogg föresten 🙂 !

    Svara

  • emma

    |

    har aldrig haft särskilt många tvångstankar men efter att ha läst det här inlägget och framför allt kommentarerna är jag rädd att saker och ting kommer förändras….

    Svara

  • sanna

    |

    1, 2, 6 stämmer in på mig med !

    Svara

  • Ebba

    |

    Haha, du är inte ensam 🙂 Jag känner igen mig på typ alla punkter 😀

    Svara

  • ebba

    |

    Punkt fem stämmer precis in på mig! Det blir jobbigt att åka till fjällen från stockholm, det känns som hela emaljen ska nötas av… 🙁

    Svara

  • Linn

    |

    herregud vad läskigt, alla utom trean och fyran gör jag också! haha 😀

    Svara

  • josefine

    |

    Jag har PRECIS samma sak när det gäller ”jämvikt” i kroppen! Om jag råkar sparka mig själv på ena foten när jag går så måste jag sparka den andra också, och det måste vara lika hårt, blir det hårdare måste jag sparka på den första foten igen tills det blir jämnt. Måste se himla skumt ut när jag är ute och går! Dettutom kan jag inte, när jag åker bil, andas ”på” lycktstolpar, utan andas endast när bilen är mittemellan två stycken, varannan in och varannan ut! Haha

    Svara

  • hanna andersson

    |

    haha har det precis likadant med tvåan!
    det är väldigt psykiskt plågande att t.ex försöka på en kärringstöt 🙁

    Svara

  • Ronja Dyhré

    |

    Jag har också ett sånt tvång. Tar jag t.ex. i lite hårdare med ena handen så måste jag ta i med den andra också, bara för att det ska bli rättvist och en jämnvikt. Man är lite freak ibland men vem är inte det?! 😛

    Svara

  • Yrlaa

    |

    Haluzan!
    Håller också på med ”jämnvikt saken!” Har jag gjort enda sen jag var liten, hähä…

    Svara

  • EMMA

    |

    Jag är likadan! (Förutom med 4:an och 7:an, för dom förstod jag inte.)

    Svara

  • hanna andersson

    |

    vi har plastmattor med små skarvar överallt på min skola och jag kan självklart inte gå på skarvarna! dessutom har jag olika ”stegregler” på alla olika bitar (eftersom att dom är olika långa i olika korridorer) t.ex. här får jag gå högst 12 steg, eller här får jag bara gå 3 steg per del. jag har i alla fall blivit väldig bra på att upskatta hur många steg jag går på en viss längd 🙂

    Svara

  • Elin

    |

    Haha 🙂 Vi alla har nog såna där knäppisgrejjor för oss. Jag kände igen mig lite, och speciellt med den där med att man får lite panik av ögonkontakt. Kan jag med få haha 🙂 Undra varför ^^

    Svara

  • nnn

    |

    det är som sagt vanligt med tvångssyndrom när man är barn..

    Svara

  • Jackie

    |

    Jag hade en del skumma saker för mig när jag var liten, bl.a. kollade bakom elementet i trapphuset när jag skulle iväg/kom hem (varför liksom??). Nu är jag ”gammal å grå” och tror inte jag har en enda kvar. Eller, har väl skapat nya som jag inte har insett att det är sjukt.. Hahah

    Svara

  • frida

    |

    jag hoppas att du inte känner att du måste typ bryta höger arm också om du råkar bryta vänster. det är då det har gått överstyr.

    Svara

    • egoina

      |

      HAHAHAHA

      Svara

  • astrid

    |

    Haha shit det där med jämvikt! Trodde verkligen att jag var ensam! Så jäävla jobbigt!

    Svara

  • Cornelia

    |

    Jag måste också har ”jämnvikt”, med fingrar och tår osv!! Känns lite bättre att jag inte är ensam

    Svara

  • en normal typ

    |

    jag gör alla dom där grejorna förutom två kan jag säga! det kanske är normalt?

    Svara

  • jenny

    |

    De där om att du har ett utstuderat mönster när du går på plattor är du inte ensam om, jag gör det jag med, fast bara ute, jag gör de aldrig när jag går på klinker i badrum eller något… Jag gjorde de dock mer när jag var liten, hoppas allt de växer bort snart.

    Jag hade med en låtsas kompis som hette Ida och bodde i stypröret, sen flyttade hon till skorstenen och rätt som de va tröttna jag på henne och så var hon bara borta…. så du är som sagt inte ensam

    Svara

  • linneaa

    |

    åhhh va sköööönt att så många ”hoppar” vid dessa lyktstolpar. trodde jag var ensam. om man inte har prövat kan man ju alltid försöka med andra sidan av vägen fast med andra foten samtidigt. det är spec.

    Svara

  • jenny

    |

    Jag läser alla skyltar och registreringsskyltar när jag åker bil eller buss… sjukt störande…

    Svara

  • Erika

    |

    Jag brukade blunda med ena ögat om jag ser en svart fläck på en vit tapet eller så, med tiden blev det mer och mer vanliga grejor typ en tavla på en vägg eller en cola burk på bordet. Precis som du var jag tvungen att ha ”jämvikt” så jag blundade varannan gång med höger och därefter med vänster. Jag håller fortfarande på, men det blir lite fel när man är bland folk då de tror att jag flörtar.
    Sen fick jag inte spotta mot månen (spottade väldigt ofta förut 😛 ) och om jag råkade spotta mot månen var jag tvungen att spotta tre gånger åt motsatt håll. Usch för dumma vanor! x)

    Svara

  • Olivia

    |

    Jag har också tvångstankar det där med att blinka efter varje lyktstolpe. Jag blir inte av med dem!

    Svara

  • Iza-9@hotmail.com

    |

    Haha, 1an och 2an känns läskigt bekanta. Det där med jämnvikt är viktigt!

    Svara

  • Nathalie

    |

    Ojoj vad jag känner igen mig i det där med jämnvikt! Jag å andra sidan kunde förr inte gå och lägga mig om jag inte bäddat om hela sängen minst en gång.
    – Idag dricker jag ALDRIG upp sista slurken av kaffet (gäller bara kaffe, varför vet jag inte).
    – Jag måste också bre mackor på ett speciellt sätt, har jag ost på måste den täcka hela mackan.
    – Mjölken i kylen måste stå i rätt ordning (vanlig mjölk längst ut, sedan laktosfri).
    – Jag raderar alla mail så min inkorg alltid är helt tom.
    – Jag kan heller inte slänga tex ett popcorn utan måste slänga minst ett till så inte det första blir ”ensamt”.

    Tror att alla människor har en släng tvångstankar men inte visste jag att så många hade likadana (som det ni skriver om hoppa över lyktstolpar).

    Svara

  • Matilda

    |

    Jag har också problem med ögonkontakt. Fast bara med vissa människor. Så ibland kan jag stå och prata med någon och hela tiden titta på annat. Troligen väldigt störande..

    Svara

  • Hanna

    |

    Haha, när jag åker bil eller buss så måste jag alltid spänna skinkorna när jag åker förbi en lyktstolpe, vet inte varför. Snacka om work-out. HAHAHA!

    Svara

  • Linnea

    |

    Oj, vi är ju ganska lika! 🙂

    Kram

    Svara

  • angelika

    |

    vilken lättnad att man inte är ensam! Trodde jag var ensam i hela världen med att tugga varje gång man åkt förbi en lykt stolpe eller en skugga, haha så fel man kan ha 😀 En till sak är att jag alltid tar av mig högra vanten när jag sitter på bussen, den vänsta har jag på mig, men högra tar jag av mig och håller i den i handen, haha helt sjukt.

    Svara

  • Becka

    |

    Jag kom på en till sak jag har! Då jag ser en gul bil måste jag slå någon och säga gul bil, och om ingen är i närheten så slår jag mig själv och typ viskar ”gul bil”, haha. Det var typ jättepinsamt en gång då jag cyklade, och så såg jag en gul bil, och så slog jag mig själv och sa gul bil, för jag trodde som att ingen såg eller hörde mig, och så kom det en bakom mig på cykel, och jag hade som börjat cykla saktare då jag slog mig, så var hon tvungen att cykla om mig… haha 😀 samma sak med rosa hus, om jag ser ett sånt måste jag slå mig 😀

    Svara

  • Sarah

    |

    Haha. Jag lyfte (gör det fortfarande ibland, men tvingar mig själv att sluta) på benen vid varje lyktstolpe vi åkte förbi med bilen. Som att jag hoppade över dom. Man blev sjukt trött i benen efter ett tag (speciellt på E4an där jag lyfte för varje blå pinne i räcket) :p

    Svara

  • Elin

    |

    1,2 5 och 6 gjorde jag också. Aaah!!!

    Svara

  • Jasmine

    |

    De där med lycktstolpen håller jag med på med! Plus att jag räknar dem…

    Svara

  • manda

    |

    haha, jag brukar också tugga när jag åker förbi lyktstolpar, eller ibland måste jag typ tugga och hålla ihop käkarna till nästa lyktstolpe, sen ha tänderna isär till nästa osv.. likadant med skuggor ibland, typ måste hoppa över dom, även om ja åker bil x) sjukt de här

    Svara

  • Maja

    |

    Asså 2an och 5an gör jag också. Helt sjukt, jag trodde att jag var den enda i världen med detta, har aldrig vågat berätta det för någon! 😮

    Svara

  • Mallan

    |

    HAHA du är så go!
    Jag undviker A-brunnar och ”strecken” i gatorna!
    Och är siffrorna är jämna på klockan så önskar jag mig alltid något!
    Och ibland får jag för mig att jag måste pilla på massa saker eller trampa på vissa saker, annars tror jag att ”något kommer hända” hehe

    Svara

  • Anna

    |

    Jag och mina vänner kör också samma sak med klockslagen, fast lite annorlunda. Vid exempelvis 21.21 säger man ”Nån tänker på mig!” och vid samma siffror, tex 00.00 får man önska sig någonting. Jag tar dock detta till en högre nivå än mina vänner då jag håller mig för öronen och hummar tills jag önskat klart… och ja, även in public.

    Svara

  • C

    |

    Hej!
    Asså jag förstår precis vad du håller på med, det där att det lär bli jämnt när man nuddat en sak med ena halvan av kroppen. ibland kan jag nudda nåt med vänster så jag lär nudda med höger, men då blir det orättvist att vänster fick nudda först så lär göra samma sak fast tvärtom.. Och sådär fortsätter det med typ minst 20 nuddningar!!!

    Svara

  • Marika

    |

    Jag hittar trianglar i allt som ligger på marken, hål, löv, skugga, stenar osv. När jag upptäcker dem (som egentligen finns överallt i min hjärna) måste jag trampa i dem.

    Jag kan inte trampa på kanter av sträck, mitt i sträck eller mitt i fyrkanter (golvet) i typ köpcentrum fungerar, kanten går EJ att trampa på.

    När jag var liten var jag tvungen att gå på sträcken på övergångsstället, annars kanske inte bilen trodde jag gick på övergångsstället och körde på mig.. Såg lagom konstigt ut om man var extremt liten och hoppen var stora. Bilarna blev då ännu argare.

    Svara

  • Paula

    |

    Jag hoppar alltid över A-brunnar! Om det är någon med mig tvingar jag dem att slå mig 3 gånger på ryggen annars gör jag det själv och då känns det alltid mycket bättre.

    Sen ibland när jag tänker på något eller pratar för mig själv så kan ett ord fastna i mitt huvud och jag repeterar det för mig själv om och om igen och det går inte bort förrän jag ”skriver” ut det med mitt finger. Har aldrig fattat varför jag gör så, haha.

    Svara

  • elis

    |

    HAHAH VA SJUKT!

    Att så många har samma knäppa saker för sig, jag var alltid tvungen att ”bita” mig i kinderna när jag åkte förbi stolpar längs vägen, var det bara en stolpe på högersidan så bet jag bara i högerkinden… hahah 😀

    Om jag råkar gå på en A-brunn måste jag dunka mig själv i ryggen o säga ” A O apelsin” när jag åkt bil en lång stund brukar jag dunka flera ggr. i rad för jag har ju säkert åkt på massa abrunnar..

    hello psykos!

    Svara

  • amanda

    |

    ”5) Satt jag i bilen var jag ibland tvungen att blinka varje gång vi körde förbi en lyktstolpe. Satt jag på en buss och inte ville se knäpp ut tuggade jag varje gång istället.”
    HAHAHAH DET DÄR ÄR SÅ JAG. ibland ser morsan mig bita hårt i käken när jag passerar en lyckstolpe och hon undrar vad jag gör

    Svara

  • rebecca

    |

    jag har exakt samma sak för mig som du förklarade på ettan. Sjukt trodde att jag var den enda haha, men skönt att veta att det inte bara är jag som är onromal! 🙂

    Svara

  • Olle

    |

    Jag känner igen mig rejält med nummer ett och två, jag gör det fortfarande sjukt mycket.

    Svara

  • anna almighty

    |

    hahaha, jag gjorde samma sak med att tugga för varje lyktstolpe. och vart hamnade jag..?

    Svara

  • Sofia

    |

    Alltså jag blir så lycklig!! Jag trodde jag var helt dum i huvet men så finns det så många som är som jag 😀 Jämvikt, hoppa över skuggor när man åker bil, göra samma ljud två gånger (kan även vara att man biter eller spänner någon muskel som man måste göra lika igen på andra sidan) you name it! Jag älskar er!

    Svara

  • sofie

    |

    alltså det där med lyktstolpar är ju bara så sjukt- jag gör också så. fattar inte varför man börjat med det. jag brukar även tänka att min blick är en motorssåg som kapar allt utanför rutan, och blinkar jag så hoppar motorsågen över det, därav blinkandet för metallstolpar jför jag gillar inte ljudet av att såga i metall.

    Svara

  • Lina

    |

    Gud vad skönt det känns att det finns fler som mig 🙂

    Nummer 1, 2 och 5 gör jag med!! Alltså inte bara när jag var liten, utan nu med när jag är 21 !
    Jämviktsgrejen har jag speciellt med fingrarna, jag har olika shower de utför för att få jämvikt.. Tryck mot handlftan först lillfingret, sen långfingret, sen tummen, sen för att vi inte ska ta något finger som är bredvid varandra så tar vi ringfingre och sist pekfingret. När detta är gjort, gör vi allt tvärtom. Pekfinger, ringfinger, tummen, långfingret och lillfingret. Efter detta måste vi göra åt andra hållet. Ta hjälp av din andra hand och låt den agera handflata så vi kan slå fingrarna utåt ist, 2 gånger!

    Jag har även dille på meningar.
    Ex.
    Hej på dig du
    Hur mår du då
    Jag vet inte
    Vad gör du nu
    Be om ursäkt
    Inte reklam
    Jag orkar ej
    Det går fint
    Matar ankor

    Ser ni något sammanhang? Inte?
    Det är 10 bokstäver i varje mening.
    När någon säger något, när jag tittar på film med text, när jag läser en bok, tidning, när jag läser reklam på stan osv så LETAR jag efter MENINGAR MED 10 BOKSTÄVER!!!

    Hur sjukt?! Eller något annat freak, verkar finnas en del här, som också har det så?? Ska vi starta en facebook-grupp? Undra bara vad den skulle kallas -.-

    Svara

  • Linnéa

    |

    Haha, 1 och 2 känner jag igen mig i, jag trodde jag var ensam på hela jorden om det. Om jag går på ett streck i marken, i parketten hemma osv så ”känns” det liksom där jag nuddade strecket, och då börjar det nästan klia i den andra foten och då måste jag trampa på strecket med den foten också, och på samma ställe på foten. Om jag kliar mig på höger kind, vill jag också klia mig på vänster, osv osv. Helt hopplöst. Volymen i bilstereon och andra numrerade grejer vill jag alltid ha på jämnt tal, men även 5, 15, 25 osv går bra, då de anses som halvjämna på något sätt. Jag kan sitta här i en evighet och berätta om alla mina små egenheter, jag är knäpp, helt enkelt. Tack Egoina för att du fick mig att känna mig lite mer som en människa=)

    Svara

  • Lovisa

    |

    Hahaha. Det är så sjukt att jag känner igen mig själv i nästan alla uppräknade beteenden.

    Svara

  • Hanna

    |

    detdär med lyktstolpar stämmer precis , jag måste typ ”hoppa över” stolparna eller åka slalom mellan dem , sjukt störigt ! Och detdär med jämnvikt stämmer ochså exakt .Och när jag var mindre och vi åkte bil kände jag att jag måste ha händerna ihop bredvid vaandra och svänga med händerna när vi svängde med bilen.
    Och om jag gjorde något mönster med ena handen var jag tvungen att göra exakt lika mönster men andra handen . Och om jag blundar och råkar att öppna ena ögat så MÅSTE jag öppna andra också , om jag har det andra ögat öppen längre än det andra måsta jag öppna det andra tillbaka , och så håller jag på tills det känns jämnt ! hatar det ! men det håller på bli bättre nu 😉

    Svara

  • elin

    |

    ettan och femman håller jag också på med, fortfarande! knäppt.

    Svara

  • Sanna

    |

    Pjoo! Vilken tur att det inte bara är jag som är ett freak! När jag åker buss/bil så måste jag också tugga när jag åker förbi en lyktstolpe. Samma sak om jag råkar slå höger armen i dörren måste jag slå i vänster bara för att det inte ska kännas så konstigt, annars går man och tänker på det hela dagen…

    Jag älskar din blogg! Min favorit =-)

    Svara

  • Elinor

    |

    2 an där du beskriver om jämnvikt, är precis likadan! Fast för mig är det mer att den andra kroppsdelen blir ”utanför” t.ex. om min pojkvän klämmer mig på ena brstet så säger jag till honom att han måste klämma på det andra med. Annars känns det konstigt liksom! VARFÖR har man sådana konstiga ideér för sig egentligen?

    Svara

  • cattis

    |

    hahaha jag har exakt samma sak detdär med jämnvikt! det är asjobbigt! speciellt om man råkar slå i höger fot och sen måste göra det med vänster också så gör man för hårt, då känns det ju som att man måste göra igen hårdare på höger och sen igen samma på vänster.. haha och ifall jag vrider mig/går åt höger runt för att hämta något bakom mig/längre bort måste jag gå samma väg tillbaka för annars har jag ju snurrat ett varv (även fast det är på en lite längre sträcka) och det känns helt jättefel! haha det är asoskönt egentligen!

    Svara

  • Tilda

    |

    Jag måste också ha jämvikt! Äntligen någon som förstår mig. Om jag kliar på ena örat måste jag nästan alltid klia på andra, slår det till något på foten måste jag sparka lite på andra på samma ställe. Gött!

    Svara

  • Linnéa

    |

    HAHA! Jag är inte ensam! gjorde exakt samma sak som din femma 😉

    Svara

  • lovisa

    |

    hahaha var det inte Bella som höll på med den där ”han tänker på mig” skiten vid klockslag? För jag håller också fortfarande på med det…

    Svara

    • egoina

      |

      Haha, jo. Hon också. Tror rätt många gjorde det i min klass. Sjukt störigt 🙂

      Svara

  • Anna

    |

    HAHAH! Sånt är bara roligt att läsa. Har också en del sjuka ”tvångstankar” för mig. Måste t.ex ha jämt nummer på volymen på tv.n, eller om jag röker och ciggen börjar ta slut måste jag ta 2 bloss till, absolut inte ett (eller tre), för det är ju ojämt, har nog någon fobi för ojämna tal haha men alla är vi olika 🙂

    Svara

  • Modest

    |

    Min mest störande tvångstanke är att om jag t ex trummar med fingarna och trummar höger, vänster… måste jag jag trumma vänster, höger, vänster, höger, höger, vänster efteråt för att det ska bli ”balans”. samma om jag blinkar med ena ögat.. Det är sjukt störande och folk undrar oftast vad jag håller på med..

    Svara

Lämna en kommentar

Arkiv