Vecka 7

Jag sitter här med en nybryggd kopp kaffe bredvid mig. Jag brygger aldrig kaffe till mig själv utan dricker endast te om jag är ensam, därför känns det extra lyxigt nu. Jag har haft världens lugnaste morgon. Jag har betalt räkningar, skrivit to-do för veckan och svarat på mejl. Dessutom har jag hittat den perfekta soffan! Det känns så kul att ha de stora möblerna på plats så att jag kan fortsätta med detaljerna. Det är ju roligast. Nästa projekt är dock matbord.

Det senaste året har den ena tråkiga händelsen efter den andra löst av varandra och just nu känner jag mig överväldigad. Det är så mycket sjukdom, olycka och sorg runt mig att jag inte vet var jag ska bli av. På sistone har jag övat på att tänka positivt och ha rätt energier (haha nej, du har inte hamnat på Blondinbellas blogg), vilket har fungerat bra. Men just nu känner jag nästan ingenting vilket skrämmer mig. Därför valde jag att ta ett steg tillbaka i helgen och låta mig själv landa lite. Kroppen, psyket och måendet går alltid först. Alltid. Det är aldrig någon som tackar en i slutändan ändå.

 

En snigel som dricker från en bubbla <3

 

136 gillar

Kommentarer (18)

  • Åsa

    |

    Ta hand om dig och skala bort så mycket som möjligt som tar av din energi <3

    Reply

  • Lina

    |

    Känner SÅ igen mig. På ett år har jag lyckats bli utbränd på jobbet, kämpat mig igenom utan sjukskrivning pga mitt jobb inte haft vettiga avtal så kunde inte bli sjukskriven då jag skulle köpa lägenhet och behövde pengarna. Min farmor har gått bort, min bror fått cancer, jag har inte haft tid eller ork för något. För en månad sen lämnade min sambo sen flera år tillbaka mig pga att jag varit så knäckt och inte orkat ägna honom/oss den tid som han behöver.

    Nu är jag på botten. Men det kommer bli ljusare! För nu KAN det ju inte bli värre, tänker jag. Håller tummarna för oss båda att 2018 blir vårt år!

    Reply

    • Egoina

      |

      <3 <3 <3

      Reply

    • Nilla

      |

      Fy bubblan! ❤️ Men alltså förlåt – men vad i hela världen är det för sambo?!! Min sambo har fått ta hand om mig när jag legat bakom soffan (ett uttryck vi använder här hemma när man inte orkar något, inte ens med sig själv) han har varit den som lyft mig. Talat om för mig att jag inte behöver göra något utan att han tar hand om allt inklusive mig. Önskar alla kunde få träffa en så bra människa som jag fått. Frågar mig ofta vad jag gjort för att förtjäna honom.

      All kärlek och styrka till dig! ❤️❤️❤️❤️

      Reply

  • Robert

    |

    <3

    Reply

  • Ronja

    |

    Från en som lever med psykisk ohälsa: det du beskriver om att inte känna någonting är, enligt mina egna erfarenheter, inget farligt i sig. Jag förstår att det kan vara skrämmande, men det är (/kan vara) en del i att må dåligt. Så länge du lyssnar på dig själv och bromsar när du känner att du behöver, vilket du ju beskriver att du gör, så tror jag inte du behöver oroa dig jättemycket. Nu känner inte jag dig eller vet exakt vad som pågår inuti dig, men jag ville bara berätta att du är inte ensam om att känna så och även fast det kan kännas skrämmande så kommer även denna känsla gå över till slut. Stor kram till dig <3

    Reply

    • Egoina

      |

      Tack <3

      Reply

  • Anna

    |

    Du vet vad de säger:

    What doesn’t kill you…
    gives you a lot of unhealthy coping mechanisms and a really dark sense of humour.

    Härda ut <3

    Reply

    • Egoina

      |

      Haha! 🙂

      Reply

  • Robert

    |

    Jag tror många gånger att det är bättre att släppa fram allt jobbigt än att tänka positivt. Tänka konstruktivt är bättre.

    Reply

    • Amelie

      |

      Så klok kommentar! Tror också man behöver låta det jobbiga komma ut. Känna det, acceptera det, och sedan gå vidare. Att liksom täcka över det med glada affirmationer blir bara som ett litet plåster som snabbt lossnar och försvinner och inte har läkt någonting långsiktigt…
      Kram på dig Regina!

      Reply

  • Lina

    |

    Det är riktigt, ta hand om dig!

    Reply

  • Carro Blomqvist

    |

    Hoppas allt lugnar sig för dig och blir bättre…

    Väldigt fin bild på snigeln <3

    Reply

    • Egoina

      |

      Tack <3 Eller hur! Tycker om den bilden så mycket.

      Reply

  • Sara

    |

    Känner verkligen igen det där att det känns som att man har motvind på alla plan!

    Reply

  • Tina

    |

    Vet inte riktigt vad du gillar i inredningsväg men själv älskar jag teak från 50-60-70-talet! Och samtidigt tänker man lite miljövänligt.

    Kolla in följande instiftat
    reformfurniture (ligger i Lund)
    malmoretro (Malmö)
    swedenantique (utanför Helsingborg)
    Har fler ig-konton i Skåne om det är av intresse!

    Reply

    • Tina

      |

      Instagram * inte instiftat

      Reply

  • ab

    |

    Hej, jag vet inte om det skulle hjälpa men du kanske kan testa att inte tänka på allt det dåliga som har hänt det senaste året? Jag förstår att det är jobbigt att en sak kommer efter den andra och du längtar efter utrymme att bara få pusta ut. Jag tror dock att det blir jobbigare att tänka här är en sak till att lägga till högen av dåliga saker som har hänt senaste året vs. att tänka att de tidigare sakerna har du ändå bearbetat eller löst i viss grad så nu tar du itu med den nya. Bara ett förslag, take it or leave it, och hoppas att det ordnar sig.

    Reply

Lämna en kommentar

Rekommenderade inlägg

Arkiv