Angående förra inlägget. Vi gjorde PEPPARKAKSHUS såklart. Jag trodde att det var ganska självklart när ni såg ”ingredienserna”.
Davids lillasyster tyckte att jag skulle ta med en dipp-påse på bilden också för att förvirra er. Vi trodde att kommentarerna skulle bli något i stil med att jag var dum i huvudet som hade dipp till mitt pepparkakshus. Men ni fattade inte alls det här med pepparkakshus och trodde tydligen att jag skulle äta bomull istället. Jahapp.
Anyway. Det är var skitsvårt och klumpigt att sätta ihop de förbannade husen, men till slut gick det och just nu har jag stelnat smält socker överallt. Vi gav upp det hela för kvällen och pyntar dem imorgon istället.
Och där har ni fått en hastig beskrivning på min kväll. Underbart va? Jag vet att ni tycker det.
Nu har vi ätit och ätit och ätit. Och sett en Beck-film där folk blev begravda levande. Nu i efterhand undrar jag VARFÖR i hela vilda världen vi hyrde den filmen. Att bli levande begravd är nämligen min värsta mardröm. Efter att gå till skolan naken då såklart. Jag tror att jag drömde det dagligen under hela högstadietiden.
Just nu sjunger min snygging duetter med sig själv i sovrummet och jag (och en ipren) ska joina.