Follow my blog with Bloglovin

Nytt hår, födelsedagsfirande och livets kudde

I torsdag fräschade jag äntligen upp håret! Det var så slitet, gult och deppigt. Har försökt tvätta bort det gula med silverschampo, men det bet liksom inte och satte sig bara på några få slingor så att kontrasten blev ännu större. HJÄLP MIG!! sa jag och frisören satte igång direkt.

 

Hur fint blev det inte? Är SÅ nöjd. Exakt den färgen jag vill ha. Klippte en del på längden också. Man vet ju inte när man kan gå till frisören nästa gång, så det gäller att passa på.

 

Nämnde för F att jag börjat gilla Trocadero och dagen efter kom han hem med tre flaskor. Idag kom han hem med två flaskor till. Han är väl för gullig <33

 

Fredagsfrulle framför weekly med hela företaget. Vi har gjort som en liten tv-soffa på ett av våra kontor och så sitter vår VD där och sänder live varje fredag och bjuder in gäster digitalt. Mysigaste lilla traditionen.

 

På kvällen kollade vi på La Casa de papel och smakade denna nyhet från Marabou. Jag älskar varianten med saltlakrits, så jag gillade denna också. Hallon och lakrits är en bra kombo. Märkte inte av caramel dock.

 

Det blev lördag och såhär lycklig var jag när jag äntligen hade hämtat min gravidkudde! En bbhugme.

 

Kudden fick stanna hemma och några timmar senare begav jag mig ut för fira att Linda fyllt 30!

 

Hon hade bokat bord på KOL till ett gäng tjejer. Beställde Flap steak till huvudrätt…

 

…och chokladmousse med pistageglass till efterätt. Så gott det varrrrrr.

 

Sen avslutade vi med drinkar på Sea U. Vid 22.00 blev jag för trött, ursäktade mig…

 

…och gick hem till min kudde. Alltså det är mitt bästa köp någonsin! Sover som en kunglighet med den och den är även så skön att ha i soffan. Alla borde ha en! Gravid eller inte spelar ingen roll.

 

Måndagssnack

Måååndag!

Ser fram emot i veckan: Massa saker! Här är topp tre.

→ Idol hela veckan! F är ju iväg och sliter varje himla kväll och jag sitter ensam hemma. Tur då att jag sällskapas av Idol i alla fall. Det är min heliga stund. Idol och kvällens utvalda snacks.

→ Ska på massage på fredag! Jag har nu kollat så att stället har en sån där riktig gravid-bänk med hål i så att det inte blir en hittepå-massage ala Ross igen. Haha.

→ På lördag har Hannah bjudit in till hamburgerevent. Vi ska gå en hamburgerkurs. Haha så random och kul. Det lär ju bli battle mellan mig och Felicia. Hon med sin Max-erfarenhet och jag med min BK-erfarenhet.

Veckans glam: Skulle egentligen fotograferas i fredags, men det regnade hela dagen så vi ändrade till imorgon istället. Fotografen skickade bild på klänningen jag ska ha på mig och omg!! Har aldrig haft på mig något så fint någonsin tror jag.

Veckans ta-tag-i: Allt. Usch, jag insåg i helgen att jag har så mycket jag måste göra nu att jag inte klarar av att göra någonting. Ni vet när man inte vet var man ska börja. Så nu sänker jag ambitionen till några få grejer om dagen så att det blir av.

Tacksam över: Världens bästa kille som får mig att känna mig älskad varje varje dag <3

 

Måndag till onsdag

I måndags var det enda jag ville att äta röd mat, tydligen. Mår lite illa av och till. Det går lätt att bota, men jag behöver äta något typ hela tiden. Gärna frukt.

 

Tema rött följde med in i middagen. Pasta med tomatsås. Var INTE sugen på parmesan. Mycket märkligt, men kroppen vill vad den vill.

 

Sov knappt någonting natten till tisdag. Vid 06.00 struntade jag i att försöka mer och gick upp och sminkade mig istället. Så lyxigt ändå att sitta och sminka sig i lugn och ro innan världen vaknar.

 

Åt en frukostfavorit just nu: Vaniljyoghurt, jordgubbar och Crunchy från Ica.

 

Gick en runda på stan efter jobbet.

 

På jakt efter dessa! Mina bröst växer inte längre, jag har istället börja växa på bredden. Växer nog cirka överallt. Mitt midjemått är flera centimeter bredare och mina bh:ar passar inte längre runtom. Denna extension från Lindex är ett life hack!

Var kan man hitta bra amnings-bhar förresten? Köpte en på H&M som är galet obekväm. Jag vill ha en som är bekväm, men ändå fin.

 

Har ni råkat hamna på ett inlägg i min blogg från 2017 tänker ni kanske? Nej, denna halloumiwrap intogs i nutid. Gott vare.

 

På kvällen jobbade jag och bevakade Apple eventet. Sällskapades av kladdkaka från Ginger hälsobar. Den är så sjukt god. Fick med två andra kakor som present. Nog tacksamt att se gravid ut : ))

Har kommit på att jag är mycket mer sugen på sött än salt denna graviditet. Har ju inga cravings, men sötsuget är i alla fall en grej.

 

I onsdags hälsade jag på Lina och fick träffa hennes bebis som är två månader. Tog inga bilder, men det här fick jag med mig hem. Blöjor och massa prylar som kan hjälpa till när man ammar. Jag vet inte hur mycket saker jag fått av vänner och bekanta. Tycker det är fint hur generösa folk är.

 

Förra helgen

Då var det helg IGEN tydligen. Jag hinner knappt med. Det är läskigt hur fort tiden går just nu, men samtidigt jättesupersakta. Jag mår sådär idag. Har ångest i kroppen och känner mig skör och ledsen. Men rotfrukter rostas i ugnen as we speak, Trocadero ligger på kylning och Casa de Papel finns. Så det ska nog bli bra.

 

Förra helgen, närmare bestämt lördag kväll såg ut såhär. Var nedstämd hela dagen och låg bara i sängen i princip. Men kvällen var bättre. Det blev chips och grönsaker med dipp och äntligen dags att påbörja nya säsongen av Casa de Papel. Bara jag som älskhatar den psycho-gravida? Kan liksom inte bestämma mig.

 

Sen blev det söndag och jag hade en bättre dag. Hade på mig ett nytt stickat set som är det mjukaste jag haft på mig någonsin tror jag. Har köpt det på Quinte i Ängelholm. Min kollega Jannike hade likadant och jag härmade : ))

 

Det är jättestretchigt och när bebisen kommer kan jag amma underifrån tänker jag. Gah man måste börja tänka på sånt nu.

 

Jag gick till nya lägenheten! Har inte gått så långt på flera veckor. Kom på mig själv att tänka hur otroligt det är ändå, att vi har ben som kan ta oss fram. Fint hur man kan bli tacksam över annars självklara saker.

 

Sen åkte vi till F’s syster och hämtade allt bebisrelaterat hon hade. Fick massa grejer och fick köpa hennes babyskydd. Skönt att veta att vi kan komma hem från sjukhuset om bebisen skulle komma.

Och det var det. Min helg var inte mer händelserik än så. Tur serier, mjuka kläder och ben finns.

 

Gravid vecka 32

Är ni trötta på mina spegelbilder i badrummet än? I början av graviditeten var vi ambitiösa med magbilderna och tog en bild varje vecka. Men det blev alltid sån stress och press kring det. Jag ville vara fin, F behövde vara hemma, jag mådde inte alltid så bra och det kändes som ett litet projekt varje gång.

Till slut kände jag att nej men jag måste ju faktiskt inte?? Och sen dess har det blivit dessa sporadiska bilder i spegeln istället.

Men imorgon ska jag göra en gravidfotografering! Gjorde en parfotografering tillsammans med F för två veckor sedan och ska få bilderna snart. Är jätteglad att vi gjorde det. Så mysigt att ha! Imorgon är det bara jag som ska fotas. Ska ha fina klänningar och känna mig fab.

Så här var vecka 32!

 


Min kropp

→ Som redan nämnt är min foglossning i princip borta sedan bebisen fixerade sig. Bäckenet har blivit mer stabilt. Det är som ett nytt liv! Jag har glömt hur det var att kunna ens gå från ett rum till ett annat utan att ha ont. Jag kan gå och handla utan att halta och vagga mig fram plågsamt. Tack snälla bebis för att du håller ihop mammas bäcken 💪🏼

→ Meeen det du håller på med inne i magen är inte skönt. Jag vet inte om du tror att du kan komma ut genom naveln? Det känns så med tanke på hur du alltid pressar precis där.

→ Annars är de jobbigaste krämporna just nu förvärkar som kommer och går, ilande och stickande smärtor långt ner i livmodern och hans rörelser. Det gör faktiskt ont när han rör sig och sparkar numera. Flera gånger om dagen får han till riktiga träffar som känns i flera minuter efteråt. Och när han ålar sig från sida till sida så att magen ser ut som ett hav med vågor känns det som att jag ska spricka.

→ Revbenet är helt okej. Besväras inte så mycket av det på dagarna. Däremot är det svårt att hitta en bekväm sovställning och jag vaknar ofta och har väldigt ont. Oavsett hur jag ligger pressas revbenen liksom ihop. Hoppas att amningskudden jag beställt kan hjälpa.

 

 

En cool grej

Vi har kommit på att vi kan klappa honom lugn! Är han riktigt galen i magen stryker och masserar F längs han lilla kropp och så lugnar han sig. Det har funkat så många gånger nu att jag inte tror det är en slump längre. Hur gulligt och sjukt är inte det? Vi kan trösta och göra honom lugn GENOM magen.

 

Nytt för denna vecka

Vi har köpt vagn!!! En Bugaboo Fox 2 blev det. Hade ju egentligen tänkt köpa begagnad, men så var det rabatt på den modellen nu och på Blocket och Marketplace ville folk ha i princip lika mycket som den kostade oss att köpa ny. Så det blev en ny istället. Ser så mycket fram emot att montera ihop den ♥

 

Hur vi berättade

Här kommer ett inlägg om hur vi berättade om graviditeten för våra nära och kära! Att få berätta om graviditeten var en av mina starkaste målbilder och det jag fokuserade på när jag mådde som sämst de första veckorna. Minns att jag låg i sängen illamående och fantiserade om hur alla skulle reagera och hur mysigt det skulle bli <3

Döm min förvåning när jag sen inte alls tyckte det var kul att berätta när det väl är dags. Det har faktiskt bara varit ångest. Obegripligt egentligen. Men jag antar att det var (är!!) en så stor grej att det kändes helt svindlande och så overkligt att det var svårt att ens uttala orden. Jag fick puls varje gång och trodde jag skulle svimma så nervös jag blev.

Minns att jag önskade att man bara kunde skicka ut ett pressmeddelande eller något, haha. Är du en vän till mig och känner att jag inte berättat personligen om graviditeten på det sätt som du förväntat dig ber jag om ursäkt. Det blev vad det blev. Frédéric var inte bättre han heller. Han hade fått välja hade vi nog fortfarande inte sagt något. Det hade fått dyka upp en unge bara.

 

Frédéric

Jag har berättat om när graviditetstestet blev positivt, hela bergochdalbanan med känslor och hur jag berättade för F i detta blogginlägg. Men jag gick alltså på svaga ben till Kappahl efter att ha sett ett svaaaaaaaagt streck och köpte en liten liten body som jag slog in och gav som present. “Är du gravid”, frågade han. “Jag vet inte”, svarade jag. Haha. Bodyn ska ligga i bebisens minneslåda sen, efter han använt den såklart.

 

 

Sofie

Dagen efter när det svaga strecket blev verkligt genom att det digitala testet stavade Gravid 1-2 skickade jag en bild till Sofie som ringde upp genast. Vi började försöka samtidigt och har delat denna resa ihop, så det var helt naturligt att hon skulle få veta först av alla. Tänk att hon fick veta att hon var gravid bara två veckor efter. Helt fantastiskt att det blev så. Jag funderade mycket på det, hur det skulle bli om en av oss lyckades och den andra inte. Självklart hade man unnat varandra det och blivit glad för den andres skull, men så ensamt det hade blivit.

 

 

Hannah

De första veckorna sa vi inte det till någon mer och det höll ju på att äta upp mig inifrån att bära detta stora helt själv. Jag var övertygad om att det syntes på mig, hela min aura. Alla fattar ju, alla SER. Kunde lika gärna ha en skylt i pannan, så uppenbart var det. Kändes som att jag ljög konstant.

Frågade F om jag kunde få berätta för en person till. “Kan jag berätta för Hannah”, frågade jag. Han var tveksam…meeen så gjorde jag det ändå. Vi var hemma hos henne, hon bjöd på ett glas vin som jag tog emot och sen sa jag det bara. “Nej, alltså jag kan inte dricka vin för jag är gravid”. Minns att hon liksom pausade till innan hon gratulerade och frågade om det var med vilje, om jag ville vara gravid, för att känna efter var jag stod. Jag tyckte det var så fint. När jag var blev oväntat gravid för många år sedan (som senare visade sig vara utomkvedshavandeskap) så berättade jag det för några kompisar som reagerade med att bli jätteglada, jublade och räknade ut BF redan innan jag sagt klart meningen i princip. Det slog fel för jag var verkligen inte där. Jag var livrädd och visste varken ut eller in.

Jag berättade att det var med vilje, att vi velat detta länge och var superglada och så hoppade hon upp ur soffan, jublade och kramade mig. Hon frågade vilken vecka jag var i och jag berättade att jag var i vecka 6 och visade henne pricken på ultraljusbilden och sa att enligt en app är bebisen nu lika stor som ett blåbär. “Blåbäret är arbetsnamnet från och med nu”, sa hon <3

 

Mamma

De första veckorna av graviditeten var ganska turbulenta då vi inte visste om mamma var sjuk igen eller inte. Jag funderade mycket på om jag skulle berätta, eller vänta till hon fick besked. Vad var rätt att göra? Gör det saken ännu värre att berätta att ett barn kanske är på väg när hon tror att hon kanske ska dö? Eller ger det något positivt att fokusera på?  I vecka 7 bestämde vi oss för att berätta.

Då det som sagt kändes helt omöjligt att uttala orden slog vi in bebisstrumpor i ett paket. Köpte ett tvåpack på Lindex och slog in det ena paret till min mamma och det andra till F’s mamma. Mamma förstod direkt när hon öppnade och utbrast “nej???” i full gråt <3

 

 

Felicia

När jag var i vecka 10 hade jag, Hannah, Frédéric och Felicia bestämt att vi skulle fira min och Hannahs födelsedagar hemma hos Hannah och beställa hem trerätters meny från restaurang. Jag orkade inte ljuga om varför jag inte drack alkohol eller fejkdricka, så vi bestämde att vi skulle berätta. Hela vägen dit “bråkade” jag och F om vem som skulle säga. Du får säga, nej du, nej du, nej du. Det är faktiskt din tur!!

Hemma hos Hannah försökte jag vara så uppenbar att hon skulle fatta utan att jag sa något. Sa att jag inte klarade av att äta chips då jag *varit så illamående senaste veckorna*, hällde upp Fanta i mitt vinglas demonstrativt och poängterade att det inte var tryffelsalami till min rätt. “Varför ska inte du ha salami”, frågade Felicia. “Nej, men jag är gravid”, svarade jag.

 

 

F’s mamma

Paketet med strumporna hade legat i F’s jackfika i evigheter och F hade vid flera tillfällen försökt samla mod men fegat ur. En dag skulle jag och F titta på ett hus i närheten av hans mamma och hon hängde på. Efter husvisningen gick vi en promenad och jag väste “nu säger du det bara!!!”. Vi gick och gick och gick och varje gång F’s mamma vände för att gå hemåt ville han gå lite till. Haha. Till slut gick han mot havet. “Men var ska du”, undrade hon. “Jag vill bara se utsikten lite”, sa han och vi följde med.

 

 

Framme vid stranden trampade han runt planlöst och sträckte till slut fram det knöliga lilla paketet till henne. Hon öppnade och såg förvirrad ut.

Men vad är det här, är det något till min mobil?

Nej.

Är det något till Smilla? (hennes katt)

Nej, det är strumpor.

Strumpor? Men vem ska ha dem?

Då förstod hon och sa genast att vi ju måste köpa huset, så att hon kan komma och passa bebisen så att vi kan sova <3

 

Ida

Till Ida skrev jag det bara <3

 

 

Det kom ett paket med posten kort därefter. Bebisens livs första presenter! Och samma strumpor som vi gav i present till våra mammor. Tur det, för de vägrade ge tillbaka dem, haha.

 

Lina

Lina fick också ett meddelande <3

 

F’s syster

Vi gillade det briljanta i att berätta med en present, så att man slapp säga något. F’s syster fick detta kort till sin födelsedagspresent.

 

Vi lade kortet i presentlådan och blev så stressade när hon öppnade och tittade på presenterna, men aldrig läste kortet. “…och kortet….eheh”, fick vi fram lite nervöst.

 

Norge

Till familjen i Norge fick jag samla mod och faktiskt ringa. Bestämde mig för att ringa min kusin Charlotte först eftersom hon berättade först för mig senast hon var gravid. Ringde henne på facetime och då jag aldrig brukar göra det visste jag att hon skulle fatta direkt. Jag hade tur och de var ett helt gäng som satt och åt middag och jag kunde berätta för alla samtidigt. Vi “berättade” genom att helt enkelt hålla upp ultraljudsbilden.

 

 

Detta lilla firande är bland det gulligaste jag har i min telefon. Sen ringde vi till min faster och min pappa och gjorde samma sak. Efter de tre samtalen var jag så dränerad att jag inte kunde ringa någon mer. Resten fick veta i familjegruppen på Snapchat.

 

Emelie

Emelie och David bjöd hem oss på middag och vid det här laget hade magen börjat synas. Tog på mig en snortight klänning och sa “surprise!!” när jag tog av mig jackan.

 

Vi grillade halloumiburgare och Emelie ställde sitt vinglas vid min tallrik när jag skulle ta bild. “Annars blir det uppenbart i bloggen”, sa hon.

 

Emelie, Emelina, Sanna

Var på Fria bad med Emelina, Sanna och Emelie (som redan visste). Beställde en alkoholfri drink och försökte liksom göra en grej av det tillsammans med Emelie, men ingen fattade. Haha. Sanna frågade hur det var med alla och jag slängde ut det bara och svarade “jo, det är bra jag är gravid”.

 

 

Kort därefter skrev vi ut det på sociala medier, så att alla visste. Skönt ändå. Inga fler svettiga gravidannouncements.

Måndagssnack

Jag gick all in på det där med att unna sig. Har köpt massa nya hudvårdsprodukter och bokade tid till frisör och naglar denna vecka. Snart kanske ni inte känner igen mig! Dessutom har jag köpt en kudde att sova med (och senare amma/mata med) som ni rekommenderat. Sista veckorna ska vara så bekväma som möjligt.

Det går sådär att sova. Lyckas alltid somna till slut då jag blir så trött, men vaknar oftast och har ont efter några timmar. Imorse glömde F bort revbenet och kramade mig hårt på fel ställe. Kände av den kramen i timmar : ))

Men foglossningen är ju i princip borta vilket har fått mig pepp på livet och jag har bokat in flera sociala saker denna vecka. Ska bland annat hälsa på Lina och äntligen få träffa hennes två månaders bebis och till helgen ska jag ut och äta med Linda för att fira hennes 30-årsdag.

Hade en dålig helg, kände mig nedstämd och ledsen. Men nu är det en ny vecka! Ser fram emot den ✨

Arkiv