Var och hämtade ett paket på posten häromdagen och när jag öppnade det trillade det ut massor av små paket och brev. ”Lite smått och gott från Amerika” kunde man läsa på en lapp. Jag vet inte hur många gråt-attacker jag fick under tiden jag öppnade alla paket. Här har alltså en människa tagit sig tid att skriva världens längsta ”idol-brev”, valt ut godis, små prylar, skrivit små söta lappar till allting och slagit in det för att skicka till mig.
Och just när jag tänker ”Åh, det här förtjänar inte jag” läser jag sista raden i brevet. ”Ps. Tänk nu inte såhär: ”åh, jag förtjänar inte det här”. Det gör du nämligen. Punkt”. Haha!
Tack så mycket Denise. Kan inte tacka dig nog! Maila mig! Jag vill ha din bloggadress om du har någon. Vilken kul spegel ”flawless mirror” (=en spegel som var helt suddig så att man såg helt felfri ut. Hur klockrent?), Läppglanset smakade tuggummi! Amerikanskt godis är ingen höjdare, men är lycklig över att äntligen ha fått smaka Oreos och road över faktumet att de kallar en godispåse ”mellanmål”. Tack, tack, tack och tack igen.
Förresten har vi EXAKT samma handstil. Helt sjukt. Och du… Världen behöver fler av sådana som dig också!
Alla andra (läs: riktiga journalister) frågade om hur Henke tänkte när han gjorde massa byten och hitan och ditan. Inte jag. Jag sa: ”Känner du igen mig Henke? Jag gjorde en whopper till dig för sisådär fem år sedan. Vi lade aldrig ner kvittot med din signatur i kassan den dagen. Det satte vi upp på anslagstavlan. Vi hade 84 kronor minus i kassan, men det gjorde inget. AJ LÖÖÖV JO” .
Okej. Det gjorde jag kanske inte. Men jag tänkte det.
Jag sitter just nu på pressläktaren när Landskrona BoIS möter Norrköping. Henke Larsson är 5 meter från mig och jag tror att jag kommer dö. Kan bara tänka mig hur det kommer att bli på presskonferansen efteråt.
Jag har nyss sovit ungefär ett halvt dygn. Det är lite lustigt det där. För när jag väl ”får lov att vara uppe sent”, som igår när jag satt hemma en fredagskväll, då går jag och lägger mig vid 23.00. Det känns lite misslyckat.
Jag är fortfarande 21, wild and kraaajsii. Tror jag.
Jag sitter här med min nya älskling. En liten söt rosa mini-dator. Jag kom fram till att jag som nästan reser mer än vad jag är hemma behöver en sådan.
Ni kanske undrar varför jag ser ut som jag gör och varför jag har på mig samma tröja som jag sov i inatt (det kan inte ni veta förvisso, men ändå) en fredagskväll. Jo, det ska jag tala om. Jag tillbringar denna fredag indoors. Bara jag, TVn, popcorn och Cocio ikväll. Jag mår inte helt hundra och vill verkligen inte bli sjuk dags till Turkiet nästa vecka. Dessutom har jag införskaffat mig ett mycket snyggt munsår. Yippej!
Tummen upp för datorn.
Jag försöker mig på det här Tyra Banks pratar om. ”Smize” = Smile with your eyes. Funkar sådär utan smink.
När jag var yngre var min högsta dröm att bli kock eller att annat sätt arbeta i kök. Jag kan och vet mycket om kost och matlagning, mycket mer än jag någonsin berättat för någon jag känner.
Men vill ni veta vad som satte stopp för mina kock-drömmar?
Jo, vetskapen om att jag kommer bli tvungen att slakta, stycka eller på annat sätt hantera döda djur skrämmer slag på mig. Bara tanken på att koka skaldjur levande gör att jag vill gömma mig i ett hörn.
Vi pratar alltså om tjejen som låtsas att hon inte tycker om kräftor bara för att hon inte vågar dra sönder dem.
1) Jag är nog senast i världen. Men jag har nyss upptäckt bloglovin. Lägg till mig! HÄR.
2) Idag har jag skrivit en artikel på Devote om hur man gör sin blogg stor. Vet att många ofta frågar. Vissa saker är väldigt Devote:iga. Men spana in den HÄR. Tog lite från ett av mina gamla inlägg HÄR).
3). Grattis till Izza som fyller år idag! Och ni måste läsa min kollega Annas blogg, den är skitrolig. HÄR.
4) Känner ni er missnöjda med livet, se DETTA klipp.
5) HAHAHA på Landskronas studenter att det regnar på eran dag.
