Follow my blog with Bloglovin

Gravid vecka 39

 

Jag är tre dagar in i vecka 40! Kan detta vara min sista gravid-veckouppdatering? Jag hoppas det. Om inte hoppas jag att han kommer den 12 november. 211112. Tänk vilket sifferfint datum!

Min kropp

→ Förvärkarna är tillbaka och det med besked. Fy vad segt det är alltså. Ibland är det ilande menssmärta med ett tryck som håller i en stund för att sedan släppa. Precis när ”värkarna” blir regelbundna och jag börjar tro att det satt igång på riktigt slutar det, och vissa dagar är det bara en konstant diffus molande smärta långa perioder.

Det som gör mig så opepp är att jag inte kan hitta min livmodertapp. Har känt efter för att se om jag kan känna den och se om den mjuknat något, men då jag inte ens kan nå den säger min barnmorska att det är ett tecken på att den är opåverkad. Hade jag bara vetat att det händer något så hade jag varit okej med att ha ont, men så drygt när det inte verkar påverka. Ska till barnmorskan igen på onsdag, på min BF. Då ska hon kolla läget och se om det går att göra en hinnsvepning. Hoppas!

→ Halsbrännan fortsätter. Kan absolut inte äta stark mat. Förlåt för too much information, men ibland kommer det upp spya när jag när jag ligger ner eller böjer mig fram. Tydligt att det är mycket trångt i min mage. Känns som att magsäcken är i halsen.

→ Foglossningen kommer och går den med. Har falsk ischias ibland. Tens-maskinen hjälper faktiskt! Glad att jag köpte en sån.

 

 

Annars då?

Det är synd det är så mycket krämpor relaterat till att vara gravid, annars skulle jag vilja vara det hela tiden. Är så rädd för hur jag kommer må psykiskt efter graviditeten. Hur hormonfallet kommer påverka mig, amningen och att ha PMS igen. Ser verkligen inte fram emot det. Att få vara såhär psykiskt stabil, glad och harmonisk har varit helt underbart.

Om det varit progesteronbrist/östrogendominans som varit ”mitt problem” hoppas jag att graviditeten har väckt mina progesteron-receptorer så att jag framöver kommer må bättre. Har läst att det kan funka så. Hoppas verkligen. Det kommer bli så svårt att gå tillbaka till att må dåligt så stor del av tiden igen när jag blivit van vid det här. Som sagt, synd det är så många fysiska krämpor, annars hade jag lätt blivit surrogatmamma. Förutsatt att jag kan bli gravid igen då.

 

183 gillar

Allt vi skaffat till bebisen

Oj, vad ni har efterfrågat detta inlägg. Det var bland det första ni skrev när jag berättade att jag var gravid. Vilken vagn ska ni ha? Kommer du ha samarbete med twistshake? Kan du snälla visa allt ni köpt till bebisen!!!

Hade ju en lång startsträcka med det där. Vi började inte köpa saker förrän väldigt sent. Dels för att det var så tråkigt, men också för att det var så overkligt. Men nu är allt på plats! Och ni hade rätt, ju närmare bebisen jag kom desto mer började jag intressera mig. Kan nu kolla på barnvagnar utan att somna, haha. Men förstår hundra procent att detta är ett blogginlägg som är tråkigt för en del av er. Feel free att scrolla!

 

Välkommen till bebisens lilla hörna. Han har fått en liten del av kontoret. Här står hans saker i väntan på hans entré till världen.

 

Vi valde denna vagn. En Bugaboo Fox 2. Jag är ingen expert på vagnar och gjorde det enkelt för mig genom att läsa recensioner och kolla topplistor. Sen provkörde vi topp 5 och fastnade för Fox. Det är enkel att köra och är smidig på alla sätt. Perfekt för oss som bor i stan.

Har pimpat den med mugghållare och en organizer-väska. Har plats till skötväska under vagnen eller hängandes över styret, men tänker att den där lilla väskan är perfekt till sånt man vill ha nära till hands som telefon och nycklar.

Har ingen aning om hur man bäddar i en vagn när det är Skåne-vinter och kommer googla det innan vi ger oss ut första gången, men just nu är den bäddad med lammskinn som vi fått av F’s mamma och en åkpåse vi fått av F’s syster.

 

Babyskyddet blev en Maxi Cosi Marble. Köpte egentligen F’s systers från början, men sen läste vi att det inte är så många års livstid på babyskydd och valde istället att köpa ett nytt.

Marble har olika lägen så att bebisen både kan sitta och ligga samt har en generös sufflett. Vi tycker att det är praktiskt då vi har en liten bil och vill slippa dra med oss liggdelen till vagnen vid små ärenden. Istället har vi köpt adaptrar så att vi kan fästa babyskyddet på vagnen.

 

Detta är nog den bebisrelaterade grejen jag är mest pepp på: babynest från Najell. Har blivit rekommenderad den från flera olika personer. Det ska vara väldigt praktiskt med handtagen, man kan bära den över axeln med en rem och man kan även veckla ut den till en lekmatta. Tänker att det är supersmidigt att ta med bebisen i denna istället för vagnen när man inte ska så långt.

Vet inte hur man bäddar i ett babynest heller, men just nu har jag bäddat med madrasskydd och en gallerfilt från Ikea. Tanken är att detta ska vara bebisens säng till att börja med, kanske borde lägga i något för att göra det mjukare och med ombonat? En kudde?

 

Åh hoppas hoppas hoppas bebisen kommer gilla att bli buren intill mig. Jag skulle uppskatta det i alla fall. Händerna fria och bebisen nära. Till vänster en bärsjal och till höger en bärsele.

 

Under sängen har bebisen massa saker!

 

I lådan till vänster hittar vi filtar, handdukar, nappar, mössor, strumpor, vantar och allt som är relaterat till amning. Jag har även köpt två förpackningar med ersättning ifall att. Jag hoppas ju att amningen kommer funka, men vill inte försätta oss i situationen att det är panik mitt i natten eller så.

 

Till höger hittar vi hans minismå kläder <3 Jag har sorterat ut så att vi endast har kläder upp till storlek 62. Resten är i flyttlåda i källaren.

Vi har endast köpt några plagg (det mesta second hand), resten har han ärvt eller fått från kompisar och familj. Blir varm i hjärtat av att tänka på alla bebisar som haft samma kläder innan honom.

 

Nu blir ni verkligen imponerade kan jag tänka mig. För här står nämligen BB-väska och skötväska färdigpackade och redo att ta med till förlossningen!

BB-väskan innehåller mest snacks. Men även övernattningsgrejer, ombyte, amnings-bh och läppbalsam bland annat. Undanber alla tusen tips på vad jag *måste* ha med. Jag klarar mig nog. Skulle jag lyssna på alla tips jag fått hittills hade jag behövt en resväska…

 

Och bebisens väska innehåller kläder, filt och blöjor bland annat.

 

En blöjstation har uppenbarat sig i vårt badrum!

 

På nedersta hyllan ovanför skötbädden står allt bebisen kan tänkas behöva. Apotekgrejer, blöjor, våtservetter och hygienartiklar.

 

Babysitter blev en Up&Down från Béaba. Vi ville ha en stol som är smidig att flytta runt i lägenheten, som går att gunga och som man kan höja och sänka. Denna uppfyllde alla krav.

Jag vill dock gärna ha en babysitter från Babybjörn i framtiden också. Vi håller utkik på andrahandsmarknaden och tänker slå till när vi hittar någon bra. Men det är ingen stress tänker jag, det är inte ens säkert bebisen kommer gilla alla sina grejer.

Det var det. Sen har vi en hel del grejer ej på bild vi fått som badbalja, babygym, skallror, gosedjur, leksaker och lekmatta. Trodde aldrig vi skulle vara såhär kittade helt ärligt! KOM NU BEBISEN! Vi är redo! <3

 

191 gillar

Onsdagstankar

Dagarna rullar på utan att jag hinner bli uttråkad. Faktiskt hinner jag knappt med det lilla jag tänker att jag ska göra. Familj och kompisar passar upp mig och avlöser varandra med att höra av sig. Jag vaknar till peppande sms, frågor om hur jag mår, de ringer mig på facetime för att visa en ny väggfärg eller berätta det senaste dramat på deras jobb. På något sätt känns det som att jag är mycket sjuk och att alla håller andan och hoppas jag blir frisk snart. När som helst nu, tänker de, och håller mig sällskap i väntan.

Just ”sjuk” var ordvalet jag själv använde igår utan att tänka på det. Gjorde mangosallad till vår middag och F sa att den var mycket god. ”Eller hur! Tänk sen när jag är frisk och vi kan ha i chili också, då blir den ännu godare”, sa jag. Sen när jag är frisk.

Jag tänker mycket på min farmor. Hon hade varit så lättad om hon fortfarande levde. Jag var 28 år när hon dog och hon stack inte under stolen med att hon tyckte det var hög tid för barn och giftermål. Nästan för sent. Minns hur jag så gärna ville kunna säga till henne att jag var gravid sista gången vi sågs. Nästan så att jag ville ljuga och säga att jag var det trots att det inte var sant. Ville att hon skulle få dö med känslan av att det ordnar sig för mig. Självklart är inte livet o-ordnat utan barn och ring på fingret, men i farmors värld då.

Jag funderar orimligt mycket på julpynt. Vi bryr oss inte nämnvärt om att pynta och kommer inte lägga någon energi på det i år av förklarliga skäl. Men det är just sådana grejer som jag längtat efter med att bli förälder. Traditioner. Hur sådana saker helt plötsligt kommer spela roll, för att vi gör det för någon annan. För att vi gör det tillsammans, som en familj.

Jag vill köpa fult julpynt. Inte nödvändigtvis fult kanske, men inte stilrent tråkigt pynt som smälter ihop med inredningen utan PYNT-PYNT. Som sticker ut, som man känner igen. Som kanske till och med rör sig och blinkar. Som vårt barn kommer komma ihåg. Som kommer skänka trygghet när det plockas fram år efter år, för att det alltid är så. Jag minns fortfarande allt vårt julpynt från när jag var liten. Gardinerna, den rutiga duken, skålen med valnötterna och den röda nötknäckaren. Tomtemamman med träskor, den lilla nissen som rider på grisen och flaggorna i granen.

Det är en märklig tid nu. Jag väntar och väntar. Men vet knappt på vad. Jag vet inte vad det är för person jag ska bli mamma till eller hur livet kommer bli. Jag vet ingenting mer än att allt snart förändras. Så jag funderar på julpynt så länge.

 

       

Bilder tagna av Sara Nilsson, Lovestories By Sara.

259 gillar

Gravid vecka 38

 

Min kropp

→ Jag vet knappt vad jag ska säga om denna vecka, för jag mår jättebra! Särskilt efter att jag slutade jobba och kan sova när jag vill. Ja, det är obekvämt, begränsande, tryck på urinblåsan, halsbränna osv osv. Men jag är liksom van nu. Det här är mitt tillstånd och jag minns knappt hur livet var innan.

→ Det jobbigaste är att jag inte orkar så mycket. Hjärnan vill, men kroppen orkar inte. Jag är ofta lite för optimitisk med vad jag orkar och det slutar med att stegen blir extremt tunga, bäckenet gör ont och jag helst bara vill lägga mig ner på marken.

→ Jag har haft mycket förvärkar de senaste veckorna, men senaste dagarna har jag inte känt någonting. Det känns inte alls som att någonting är på gång. Har jag kanske bara inbillat mig allting? Jag är inte alls gravid? Kommer kanske vara såhär för alltid.

 

Ett litet trick

När jag stått upp länge och blir trött i ryggen ber jag F lyfta magen. Han ställer sig bakom mig och ”lyfter upp magen”. All trötthet och smärta i ryggen släpper direkt. Så himla skönt med en liten paus. Även skönt att veta att det är belastningen som gör det och att ryggen inte är permanent dålig.

 

 

Sociala medier och föräldraledighet

Jag vet inte helt hur jag kommer göra med mina sociala medier under mammaledigheten. Jag kommer inte ta ut full ersättning så min tanke är att fortsätta jobba lite. Jag vet dock inte exakt hur mycket än. När bebisen kommer är han såklart min främsta prio. Men jag vill fortsätta uppdatera här och på Instagram till viss mån. Kanske blir det istället kortare inlägg som är mer i nuet, lite som bloggandet var från början.

Har ju aldrig varit mamma innan och vet inte vad jag för bebis jag kommer få. Vi får se hur det blir!

Jag ser mitt heltidsjobb på Prisjakt som mitt huvudsakliga jobb numera som ni vet och mina sociala medier mer som en extragrej. Men jag lägger ändå väldigt mycket tid på bloggen. För att det inte ska bli för svårt att upprätthålla vill jag alltså varna för redan nu att det kanske blir annorlunda, kortare och glesare. Jag vill ju känna mig ”LEDIG” med min bebis. Hoppas ni vill hänga här ändå <3

 

356 gillar

Gravid vecka 37

Vecka 37 verkade det hända massa grejer. Veckan började med att slemproppen gick (en del av den i alla fall) och tre dagar senare hade jag regelbundna förvärkar, 1-2 per 10 minuter. Det varade i några timmar och jag trodde det skulle utvecklas till något mer. Men nope. Efter det hände ingenting mer på hela veckan.

 

 

Min kropp

→ Är fortfarande i mycket bra fysisk form, förutom en kväll då vi skulle cykla till en middag och jag inte orkade cykla upp för en backe och därför fick hoppa av cykeln och gå med den upp. Har inte samma kondition som annars och det kändes som ett halvt marathon. Det triggade världens foglossning och jag hade så ont resten av kvällen att jag haltade fram och knappt ens kunde sitta på en stol. Blev rädd att den kommit tillbaka igen, men som tur är var det borta igen dagen efter. Lärde mig en läxa att CHILLA.

→ Det där trycket neråt har gått från att vara diffust till att kännas som att det faktiskt öppnar sig. Alltså låter kanske sjukt, men ibland känns det på riktigt som att det kommer ut en liten hand eller något. Mycket creepy känsla.

→ Jag har fått en hormonrand! En pyttepyttesvag sådan som man verkligen måste anstränga sig för att se, men ändå. Trodde först det var märke efter strumpbyxorna, men sen gick randen aldrig bort. Varför har nästan alla gravid-strumpbyxor söm mitt på magen? Det är så fult! I alla fall, så glad över min lilla rand. Får magen att se mer gravid:ig ut.

 

 

Cravings

Jag trooor att jag kanske äntligen har en craving! Fanta! Inte på nivån vissa kvinnor beskriver, att de blir tokiga om de inte får sin craving nu-nu-nu. Men hade med glädje druckit Fanta dygnet runt och kan gå och längta efter det en hel dag. Andra saker jag är extra sugen på: äpple, snickersglass, kardemummabullar och lakrits.

Veckans störiga

Är semi-täppt i näsan konstant och har svårt att andas när jag sover. F spelar in ibland och det låter så knäppt. Kan vara allt från visslande ljud till snarkningar. Ibland vaknar jag själv av de konstiga ljuden jag ger ifrån mig, haha.

 

Vecka 18, vecka 30, vecka 37.

 

184 gillar

Sånt jag saknar

8 grejer jag längtar efter med att inte vara gravid längre:

 

Att ligga på mage

Eller kunna ligga annat än på sidan överhuvudtaget. Längtar mest efter att kunna ligga intill/halvt ovanpå F igen med huvudet på hans bröst. Kommer bli så mysigt.

 

Ta på mig skorna

Det går fint att ta på sig byxor och strumpor, men att ta på och knyta ett par skor just nu är i princip omöjligt.

 

Vin

Konstigt nog har jag knappt alls varit sugen på vin sedan jag blev gravid. På sistone har jag dock börjat sakna ”mysglasen”. Bubblet för att skapa festlig stämning, vin som förhöjer maten, dela en flaska tillsammans med F, AW-vinglaset med tjejkompisar, göra-sig-i-ordning-glaset.

 

Sprit

Om ni tyckte jag var PK som skrev att jag inte varit sugen på vin så kan jag berätta att jag är så sinnessjukt sugen på sprit. Just spritsmak har jag fantiserat om i månader. Längtar ihjäl mig efter en Kaffe Karlsson! Har allting hemma redo att blandas så fort ungen är ute! Nejdå, kanske inte sekunden den är ute (eller….?). Men ser framför mig hur jag ska gotta mig med en sån i vinter. Kommer bli magiskt.

 

Blåmögelost

Med fikonmarmelad! LÄGG AV VAD GOTT DET SKA BLI. Läser att man kan ha bebisens kläder framme under förlossningen som motivation. Tror min motivation ska vara bild på en ostbricka istället.

 

Rörlighet

Vardagliga grejer som att kunna böja mig fram när jag sitter ner, kunna dra in magen för att komma förbi eller komma hela vägen fram till köksbänken för att nå något i ett skåp.

 

Inte vara kissnödig

Kan vara det jag ser fram emot allra mest. Tänk om jag får tillbaka samma gamla blåsa som behöver kissa max 3 gånger om dagen? Herregud vad mycket mer jag kommer få gjort om dagarna.

 

Kläder

Fast ändå inte om jag ska vara helt ärlig. Jag älskar enkelheten i att inte komma i så många plagg. Det finns inte mycket att välja på vilket gör det tusen gånger enklare att klä på sig. Sen ser jag ut som jag ser ut och min kropp är bebisens just nu. Inte ens värt att ödsla en tanke på att inte tycka om min kropp. Men så ser jag snygga kläder i butik, set i fina färger och tighta grejer jag inte kan få på mig och börjar sukta. Jag hoppas att jag kan behålla samma förlåtande inställning till min kropp som jag haft under graviditeten. Livet har varit så mycket roligare.

 

Jag snart.

202 gillar

Gravid vecka 36

Första dagen i vecka 37 gick slemproppen!! Jag är inte säker på om det var hela och jag vet att det inte behöver betyda något, det kan fortfarande dröja många veckor, men GAH ett tecken på att något är på väg att hända. Mycket spännande!

Såhär var vecka 36!

 

 

Min kropp

Ny jobbig grej är halsbränna. Jag har varit ganska förskonad från det hittills. Hade bara en period i somras då jag knappt kunde sova för att jag rapade så mycket, haha. Nu är halsbrännan tillbaka, fast på ett annat vis. Kan inte äta stark mat exempelvis. Knappt ens peppar! Men det är lugnt, är inte sugen på stark mat ändå. Hade jag fått välja hade vi ätit skolmat varje dag.

Annars har jag samma gamla ”besvär” som jag haft i några veckor nu. Nattlig akuthunger, tryck neråt, kissnödig hela tiden och mensvärk. Men så länge foglossningen och revbenssmärtan håller sig borta är jag glad.

 

 

Veckans tanke

Det enda jag kan tänka på just nu är att föda barn. Det är tur man är gravid så länge, för det är först nu jag känner att jag faktiskt är redo för att föda. Jag känner mig inte tillräckligt förberedd rent kunskapsmässigt, men jag känner mig liksom taggad. Vettskrämd och taggad på samma gång ska tilläggas. Varje kväll googlar jag hur förlossningssmärta känns och läser om hur folk vill dö och att det är helt ohanterligt, och istället för att bli helt avskräckt känner jag mig…nyfiken? Är inte det märkligt ändå. Jag vet att det kommer vara jättehemskt, men känner samtidigt en stark känsla av BRING IT DÅ!!! Upp till bevis vad jag klarar av. Det här fixar jag!

Jag funderar också mycket på smärtlindring och hur jag vill att F ska vara mot mig i det läget. Vad jag tror att jag kommer vilja testa och vad som kan tänkas hjälpa mig. Jag har faktiskt inte läst på så mycket om medicinsk smärtlindring som epidural. Jag är rädd att jag ska läsa något som får mig att principiellt vilja avstå. Att föda barn i min mening är ingen martyrgrej. Man är inte ”duktig” för att man avstår smärtlindring. När jag nämnde det för F blev han arg och frågade varför i hela världen man ska ha mer ont än man måste, ”det får du inte”, sa han. Haha.

Jag vill ta det som det kommer och se hur mycket jag klarar av, men blir det ohållbart tar jag emot den hjälpen jag kan få. Som jag förstått det är det absolut viktigaste vad gäller upplevelsen av smärtan och förloppet att behålla lugnet. Så det ska vara mitt främsta fokus. Hur man nu lyckas med det.

 

 

Är vi praktiskt redo?

Ja, så gott som! Är mycket stolt för det trodde jag inte vi skulle vara. Allt vi behöver första tiden är fixat förutom en babysitter. Funderar på att köpa två varianter. Både en babybjörn och en som man kan höja och sänka, så att bebisen kan sitta i samma höjd som oss vid matbordet exempelvis.

Med tanke på att vi ska flytta inom en snar framtid har vi inga perfekta lösningar vad gäller förvaring och har exempelvis inte brytt oss om att skaffa spjälsäng (tänkte börja med endast babynest). Vi har satsat på endast det nödvändigaste. Lite stressigt att stå inför försäljning och flytt som höggravid, men det är vad det är. Försöker komma ihåg att det bara är jag som mår dåligt, bebisen bryr sig bara om att ha sina föräldrar nära och vet inte ens om att det är kaos just nu. Han behöver ingenting mer än mig. Känns tryggt och bra ändå <3 (och läskigt!!!)

 

197 gillar

Arkiv