Egoina! Jag är i desperat behov av hjälp. Jag och min sambo kommer förmodligen gå skilda vägar. Jag vet att han är en riktig douchebag men ändå så är mitt hjärta krossat och jag vet inte vad jag ska ta mig till. Den senaste tiden har han betett sig konstigt och inte velat komma hem, och ett par av hans vänner har gett mig hintar om att han kanske är otrogen mot mig. Jag är nästan hundra på att han faktiskt är det, men han nekar. Nu säger han att han ska lämna mig för att jag tror att han är otrogen, trots att han inte nekar det, trots att han gömmer sin telefon och fb från mig, trots att han skulle “hjälpa en tjej” och jag absolut inte fick följa med. Han skyller allt på mig, att han gett mig chans att inte tjata så nu ska han hämta sina saker och sticka. Han använder detta som en anledning mot mig och jag vet att om jag inte tagit upp mina misstankar så hade detta aldrig hänt, vi hade fortsatt ett par veckor till innan nästa bråk. Han hade inte haft kulorna att säga till mig att det är slut. Därför klandrar jag mig själv.
Hela min värld har kretsat kring honom och jag har förlorat många vänner på grund av det. Det känns verkligen som att jag inte har någon kvar nu. Jag är bara 20 år gammal och ensam i denna värld, ingen kontakt med mina föräldrar, en riktig bra vän och nu inte heller någon sambo. Trots att han är en jävla idiot som förmodligen ljuger och är för feg för att säga sanningen och istället skyller på mig så är jag totalt krossad. Jag är dessutom arbetslös och utan honom vet jag inte hur jag ska betala hyran. Hela min värld har rasat och jag behöver råd. Det känns som att jag aldrig kommer bli hel igen, som att jag aldrig kommer att komma över detta.
– Du hör ju själv att det här måste ta slut? Du ska inte vara med någon som behandlar dig såhär. Det känns som att du håller kvar bara för att du inte vet vad du ska ta dig till utan honom. Lyssna nu på mig: Jag LOVAR att du kommer att bli hel igen. Jag vet att det inte känns så och att man tror att det aldrig kommer att kännas bra igen. Men jag hoppas verkligen du litar på mig när jag säger att det kommer att göra det. Och inte bara det – det kommer att bli tusen gånger bättre! Ta dig ur det här nu. Det kommer att vara pissigt och jävligt ett tag, men sen blir det bra igen. De praktiska sakerna som att betala hyra kommer du att lösa. Är det din lägenhet? Det är inte så att du kan flytta hem till någon tills du har råd att ha något eget? Kan någon hjälpa dig med hyran en stund? Försök göra vad du kan för att hitta ett jobb så att du kan stå på egna ben. För just nu känns det som att han kan behandla dig precis hur han vill, och du har ändå kvar honom för att du ”behöver honom”. Ta upp kontakten med din familj och dina vänner om du vill. Försök i alla fall vända dig till någon du känner dig trygg med. Hur som helst kan jag lova dig att du inte är ensam. Vi är många som gått genom det här. Kära läsare, kan inte ni ge lite stöd och pepp i kommentarsfältet till den här tjejen? Kanske det är någon i en liknande sits som också behöver en vän? ♥
Läste idag att Lindahls smaksatta kvarg innehåller lika mycket socker som i en 150 grams marabou-choklad. Blir iofs en halv marabouchoklad om du delar det sådär Men ändå, tycker det är så himla trist att det måste pumpas i socker i allt man äter
– Ja, jag såg att detta spreds hejvilt på sociala medier. För det första: Vem tusan äter en hel sådan burk med kvarg på en gång? Jag delar upp en stor burk på säkert fyra gånger. För det andra: Om man ska jämföra korrekt, dvs per 100 g, så innehåller marabou-choklad 58g och kvargen 14g. Så jag tycker att det blir lite snett i det inlägget. Men sen måste jag säga att jag tycker det är så konstigt att folk blir förvånade över att den smaksatta kvargen innehåller socker? Den är ju jättesöt?
Tycker du är så himla lik Dreama Walker från Don’t trust the bitch in apartment 23! Kan du se likheterna??
– Nja. Är jag verkligen det? 🙂
Vad har hänt?! Bloggen svämmar över av massa najs maträtter och recept nu ju! Me likeee haha ^^
– Åh vad glad jag är att du gillar. Har varit osäker på om jag ska lägga upp recept och mat. Tänker att det är tråkigt? Men jag älskar ju mat, så det blir nog så.
Är det verkligen behörighetskrav när man läser ett program? Det känns som ett jättedåligt upplägg, missar du en tenta så får du alltså inte börja med nästa kurs? Blir som en ond cirkel tillslut ju :s
– Det är inte behörighetskrav inför varje kurs, men det ligger några spärrar utplacerade i programmet. Vilket ofta är rätt rimligt eftersom vissa kurser kan man inte helt hänga med på om man inte klarat några grundläggande grejer innan.
Har också hamnat i en liten depperiod… Det är så HIMLA tråkigt. Folk bara “Gör nåt kul då!”, men allt som brukade vara kul är liksom inte det längre. Vad ska vi göra åt det här alltså?
– Ja, men jag vet inte? Jag tänker att det är för att det blivit så mörkt helt plötsligt och att vi snart vänjer oss? Men allt suger just nu. Känner mig så deppig. Skönt att inte vara ensam <3 Vi får ses allihop och deppa tillsammans.
hej jag behöver hjälp. min kopmpis ska ha maskerad och temat är typ “gissa vilken film jag är?” man ska alltså klä ut sig till någon i en film att det är självklart vilken film det är. vad ska man klä ut sig till? skit svårt juuu
– Hmmm. Avatar? En superhjälte? Kick-ass tjejen? Din favoritskådespelerska? Någon Disney-figur? Finns ju jättemånga roliga.
Alltså ditt hååår! Så himla fint! Jättesnygg färg och så ser det så lent och friskt ut. Vill typ klappa på det Vad använder du för produkter?
– Tack så mycket! Jag är så besviken eftersom färgen typ försvunnit (färgade det mörkare för några veckor sedan). Har inte riktigt råd att färga igen på ett tag och vågar inte göra det själv. Jag har alltid bara använt vanligt shampoo och balsam från typ Ica, men på sistone har jag använt Palett från Maria Nila och jag tror ändå jag märker lite skillnad på att det inte är lika frizzigt. Men det kan också vara för att jag inte blonderar mitt hår lika mycket som förut och att jag försöker låta bli att tvätta det för ofta.
Har ett litet ilandsproblem egoina! Jag har en pojkvän som min familj inte träffat en (tidsfråga) iaf hur kommer en på roliga dejt idéer? Fika har blivit standard
– Haha, jag vet inte. Vi är alltid så tråkiga och typ bestämmer att vi ska se film. Men vi lyckas alltid ha roligt och göra knäppa grejer ändå, så det är ju tur. Ni kan gå en promenad? Gå på bio? Ha picknick på golvet hemma hos någon? Spela biljard? Gå och köp frozen yoghurt? Besök ett museum? Finns mycket man kan göra 🙂
Hej fina du!! Jag och mina vänner funderar på att åka till Malmö och partaja på nyårsafton, jag tänkte ifall du har någon koll på hur det är där då? Vi är från en småstad så har inte så bra koll på storstäderna. Tror du att vi skulle tycka det var nice? Har du några tips om vad man gör eller vart man går ut en sådan kväll? Kram och tack för en bra blogg!!!
– Min erfarenhet är att det inte är så kul att gå ut på nyår, alla är liksom på hemmafester. Många ställen har inte ens öppet. Men jag vet faktiskt inte alls hur det är i Malmö. Är det någon av mina läsare som vet? 🙂
Vad kul med svar på kommentarer. Jag gick precis och tänkte att jag skulle chansa på att fråga dig en grej, så det passar ju bra under det här inlägget då
Jag funderar på att jobba i Norge nästa sommar som sjuksköterska. Jag är dock fruktansvärt dålig på att förstå norska (danska också, trots att vi skåningar tydligen ska förstå det danska språket som rinnande vatten) och är lite rädd av den anledningen. Jag måste ju kunna kommunicera med patienterna och personalen liksom..
Och jag förstår att du inte kan ha lektioner i norska med oss här i bloggen (hur kul det än hade varit), så därför undrar jag om du har något tips på att lära sig språket? Se på norska serier eller filmer tänkte jag kunde vara en bra idé, men det ska ju helst vara bra serier/filmer så att man orkar titta också..
Iallafall, vad tror du kan vara en bra idé, du som redan kan och allt?
– Jag tror mycket på att lyssna. Det vill säga podcasts, filmer och tv. Men jag tycker inte alls du ska vara nervös. Ja, det kommer vara nytt till en början, men du kommer in i det! Det kommer att gå jättefort! Du kommer att höra de mest vanliga uttrycken och frågorna varje dag och det kommer att lära dig ännu mer än din ”förberedelse”. Det är ju så när man ska lära sig ett nytt språk att det är bättre att bara kasta sig in i det. När jag var 14 var jag i Kroatien nästan en hel sommar. När jag kom hem kunde jag till och med prata hela meningar och jag förstod väldigt mycket och då kunde jag inte ens säga hej när jag åkte dit. Sen att jag inte kunde säga vilka husdjur jag hade eller fråga efter vägen till torget (hej högstadie-tyska) spelar ingen roll, för det var ju inte så vi pratade med varandra på daglig basis. Du kommer att lära dig det du behöver kunna fort, oroa dig inte. Lycka till! (ät massa goda norska saker åt mig!!)
Eftersom att du känns så fruktansvärt smart och som att du har koll på det här med kärlek så måste jag fråga om din åsikt om en sak. Nämligen att vara vän med någon man varit kär i. Vad är dina tankar om det? Jag trodde nämligen att jag och en kille va påväg in i något seriöst när det kom fram att han inte längre kände likadant. Blev såklart totalt krossad och mådde rentav piss. Han va min första kärlek också och nu vill han vara vänner. Då vi är kollegor blir det naturligtvis så att vi ses och måste kunna prata. I början kändes det jobbigt men nu har vi ändå väldigt kul tillsammans, kanske ologiskt kul.. Många avråder ju en från att vara vän med någon man haft känslor för men dethär är en person jag verkligen inte vill förlora helt. Vi är väldigt lika och jag tycker väldigt mycket om att vara med honom. Men undrar samtidigt om det är dumt att “hänga kvar”.. Just nu känns det inte som att det är något problem för mig att vara vän med honom men är rädd att jag lurar mig själv och tar skada i längden. Har du någon erfarenhet av detta eller vad tror du? Tack för att du är bäst!
– Det är faktiskt bara du som kan avgöra det här. Jag kan med egen erfarenhet endast jämföra det med att vara kompis med ett ex och det funkar inte överhuvudtaget för mig så länge jag har känslor för personen. Men när känslorna lagt sig så går det bra. Så om du menar att du varit kär och inte är det längre så ser jag inte det som ett problem, men om du fortfarande har känslor kanske det skulle bli jobbigt om han till exempel började dejta någon annan? Om du är okej med att ni bara är vänner och inte tycker att det är jobbigt så varför inte? Spelar väl ingen roll vad andra tycker då 🙂
Åh, alltså detta med p-dator! Har käkat p-piller länge men orkade verkligen inte mer nu. Har testat kopparspiral tidigare men fick ta ut den första pga att den vridit sig och den andra drog jag ut själv av misstag med min menskopp (tydligen inte helt ovanligt). Hade precis (verkligen precis) börjat med NaturalCycles när du publicerade inlägget om Pearly och någon dag senare inlägget med kommentaren om NaturalCycles. Tycker att det är så svårt att bestämma nu om jag ska ge NaturalCycles en chans eller gå över till Pearly – fattar inte riktigt skillnaden? Tycker dessutom att Pearly är dyr och lady-comp är ju ännu dyrare men kanske bättre? Kan inte du fixa rabatt hos Naturafemme nu när du recenserat Pearly i bloggen?
– Jag vet faktiskt inte heller. Båda utgår ju från samma princip – att mäta basaltemperaturen. Tyvärr har jag inte provat alla som du nämner utan bara Pearly, men jag är nöjd med den hittills i alla fall. Haha, kanske det.
Vart tittade du på historieätarna? Lät som nått för mig
– Åh det är sååå bra! Se det! Tyvärr hittade jag ingenting på Svt play eller svt flow, men efter lite googlande hittade jag hela avsnitt på Youtube.
Jag DÖR – vad äter du för något megasmaskigt?! Syftar inte på glassen (gillar inte glass) utan maten. Ser ut som typ skavgryta?! Recept tack – typ nuuuuuuu. Puss!
– Ja, helt rätt! Det var vildsvinskav som Johannes lagade. Såå gott! Han använde lök, trattkantareller, grädde, viltfond, massa timjan och peppar. Tror inte att jag missat något.
Känns konstigt att säga att man tycker det känns “skönt” att veta att det är fler som känner så. Jag har också känt mig ner men vet inte riktigt varför, så när jag läste “Jag vet inte om det är en livskris, PMS, om jag är understimulerad eller vad det är, men allt känns så hopplöst.” så kändes det skönt att jag inte är ensam om det.
Hoppas det blir bättre iallafall! Ha en trevlig helg
– Tycker inte det är konstigt alls. Det känns bättre att veta att andra känner likadant. Det vi möts av i dagens samhälle är så förskönat. Jag tänker på vad man ser på sociala medier. Jag tycker det är viktigt att berätta att allt inte är glittrande rosor och att man inte är så himla lycklig alltid. Det är okej att må bajs. Så länge det inte är varje dag hela tiden, för då borde man ta tag i det. Hoppas vi kommer ur det snart. Kram <3
Hur brukar du göra för att komma ur sådana “deppiga” perioder? Jag har börjat få sådana ibland, kan bara helt plötsligt känna mig jätte olycklig och helt nedstämd även fast jag har världens underbaraste dotter.
– Jag brukar tillåta mig själv att vara ledsen. Nu har jag förvisso ingen dotter att ta hänsyn till, så jag kan ligga i sängen hela dagen och inte bry mig. Men jag tänker ändå att det kan vara viktigt att få deppa lite, att det också är en accepterad känsla. Om det pågår för länge så tar jag tag i mig själv och jag vet hur svårt det är, det är ju så lätt för någon annan att säga att man ska ”hitta på något” när det är det sista man vill i hela världen. Man måste bara göra det. Gå in i duschen, gå och handla, ta en promenad eller träffa någon. Oftast känns det bättre då. Om inte så får man försöka ta reda på var skon klämmer, VARFÖR mår man som man gör? Är det bara just nu, eller ligger det djupare? Varför återkommer känslan och när? Är det till exempel kopplat till PMS? Finns det något man borde ändra på? Hoppas det löser sig för dig <3
Haha, ja det är ju absolut super viktigt att man tar kort på lypsylet när man tappat det i stället för att ta upp det direkt så att det inte dränks mer
– Jaa, såklart. Är inte som att det kommer drunkna och dö. I have time.
Inte för att förstöra fredagsmyset men. Har du tänkt på kognitiv beetendeterapi för att lindra din spindelfobi? Den påverkar ditt liv ganska mycket
kram kram från en vänlig själ
– Ni var en del som tyckte det. Ja, jag kanske borde det? Men när jag tänker på att en del av terapin kanske går ut på att jag måste se eller vidröra(!!!) en spindel så får jag superpanik. Vill. Inte. Är hellre rädd förevigt då.
Kom på en sak! Du precis som jag försöker ju äta så mycket ekologiskt och närproducerat som möjligt. Men gäller det även för godis, chips och glass? Kom nämligen på mig själv att aldrig ha tänkt på det förut! Har du isf något tips på gott, ekologiskt snacks och godis? Tack för en superbra blogg
– Jag försöker, men helt ärligt så blir det ickeekologiskt oftast. Jag brukar dock alltid köpa ekologisk mörk choklad, jag gillar märket Green & Blacks. Jag borde köpa ekologisk glass och ekologisk chips, men just godis har jag inte hittat ett speciellt bra ekologiskt utbud på. Men liksom, om vi är duktiga och försöker göra bra val i den mån vi kan tycker jag inte att det behöver vara så farligt om det inte blir ekologiskt alltid.
Jag fattar inte riktigt. Hänger du på gymet i smyg 8 timmar per dag eller hur kan du äta sådana otroliga mängder skräpmat och kakor och fortfarande se så makalöst bra ut?
Alltså tänk vad skönt om jag kunde sluta få kommentarer om vad jag äter och inte äter och om hur jag ser ut. Om jag gått ner i vikt. Om jag är gravid. Om jag ”borde äta det där”. DU kanske inte menar något illa, men det är kommentarer som denna som gör att vi får en komplicerad relation till mat och en massa ångest. Tänk vad skönt att kunna äta utan att behöva tänka på hur man ser ut eller inte ser ut hela tiden. Eller tänk att bara få leva utan att tänka på hur man ser ut. Åh. Fina tanke.
Åh vad mysigt! Du jag har en fråga, hur gör man när man är lite svartsjuk av sig? Jag vill inte och kämpar verkligen för att inte få fram de känslorna, för det är ju bara så himla onödigt. Tror det kan ha att göra med att jag ibland är lite osäker i mig själv. Typ “åh, varför är mina bröst så små” helt enkelt jämför mig med andra. Jag lovar att jag försöker att förbättra mig, men vad ska jag göra när jag känner den där jobbiga “svartsjukekänslan” komma fram? Usch, detta känns väldigt personligt. Hoppas du förstår. Tack för en superblogg, kram!
– Nu vet jag inte om du menar i en relation eller allmänt. Om du menar i en relation så kan du fundera på om det beror på något särskilt. Jag kan säga utifrån mig själv att jag inte alls är svartsjuk om jag känner mig bekräftad. Känner jag mig älskad och uppskattad och som han han tycker att ”jag är bäst” så bryr jag mig inte om andra. Då ska det väldigt mycket till för att jag blir svartsjuk och jag är väldigt öppen med om jag skulle bli det. Men du kanske menar allmänt? Jag tror att man måste ändra sättet man tänker på. Det är så lätt att jämföra sig med andra och det destruktiva är att det ALLTID kommer vara någon som är snyggare, smartare, bättre, roligare och så vidare. Förstår du hur hopplöst det är? Så varför ska vi jämföra oss så mycket? När dessa dumma tankar dyker upp, till exempel att någon har finare bröst så tänk istället på något som är bra med dig. Typ ”ja, men jag har så himla fint hår”, eller ”jag har dessa värderingar”. Men försök sluta jämföra dig själv med andra, det leder absolut aldrig till något bra. Kram <3
Vad säger du om nya Friends-filmen? ^^
– Tycker att det är en av de sämsta fejk-trailers jag sett. Tack vet jag ”Jack is Back”. Den var bra.
Jag tänkte att jag skulle börja göra som Sandra Beijer gör att jag hädanefter svarar på kommentarer i inlägg också. Jag brukar försöka svara på era kommentarer i kommentarsfältet, men ibland kommer det några längre frågor och ibland hinner jag inte, så jag tänker att det vore enklare att samla några stycken i ett inlägg med jämna mellanrum. Det betyder dock inte att jag kommer att sluta svara bland kommentarerna, så ni kan fortsätta kika där.
Hei
Veldig bra at du tar deg tid til a svare alle sammen. Mye god info her. Det liker jeg. Jeg er norsk og lurte paa om denne Pealy er den samme som man finner pa http://www.hormonfritt.no Bare at dette er den norske leverandoren av produktet?
Takk for svar
Silje
– Du hittar Pearly på pfc.no. Men det finns många andra liknande p-datorer som säkert är lika bra! 🙂
Du verkar ganska klok i relationer. Det är så att min kille sen 4 år varit otrogen.. 2-3 gånger. Med olika tjejer då. Varför jag skriver 2-3 är för att jag inte kan bestämma mig om den sista räknas. Det var “bara” tafs. Han har sagt det till mig efter varje gång och ångrar sig jättemycket. Han har ständigt skyllt på alkoholen (men inget jag accepterar). Han har fortfarande kontakt med dessa tjejer. Då de är hans arbetskamrater och vänner sen många år. Men han träffar dom inte. Eller, det gör han. Men han säger det inte till mig utan jag som är en grym internetstalker hittar alltid bevis på att han går ut och äter med dom osv (distansförhållande så han kan smyga med mycket)
Jag mår sååå himla dåligt. Något grymt. Så fort jag ser någon av deras namn så får jag panikångestattacker. Senast inatt satt jag och skakade och hyperventilerade pga det. Jag vill ju glömma, men det går ju inte. Jag är så himla känslig och verkligen genomhatar mig själv, jag ser inget bra med mig själv så är nog därför jag reagerar som jag gör.
Vet inte riktigt vad jag ska göra. Jag har lyckats att inte tänka på det i sommar men nu har allt kommit tillbaka igen. Vad tycker du jag ska göra?
– Förlåt om jag kommer att låta hård nu men: DUMPA. Alltså seriöst, ta dig ur det där!!! Han är en riktig jävla idiot. Här har du några faktan: Han har varit otrogen flera gånger. Det betyder att även när han sagt att han ångrat sig jättemycket så har han gjort det igen och kommer med största säkerhet fortsätta så. Dessutom, en människa som tar ansvar för sina handlingar och ångrar sig skulle INTE skylla på alkoholen och skulle verkligen inte hålla kontakt med tjejerna. Han ljuger för dig och säger att han inte träffar dem när han gör det. Du kan alltså inte lita på honom. Och viktigast: Du mår dåligt. Du ska inte vara kvar i något där du mår så dåligt! Hur kan det vara värt det? Varför vill du vara med en människa du inte kan lita på? Ta smällen och må riktigt jävla dåligt för att ni gör slut istället, för det kommer gå över och sen mår du bra igen och den här skiten kommer inte tynga dig. Förlåt att jag låter så hård. Du är inte ensam om att stanna i ett destruktivt förhållande, så var inte hård mot dig själv. Hata inte dig själv. Försök vända dina tankar, tänk positivt om dig själv, även om det bara är små saker. Tänk på vad DU mår bra av och vad DU förtjänar. Jag tror inte att det är en person som sårar dig och inte respekterar dig. Nu räcker det. Gör det här för DIG. Kram <3
Åhh det där ser himmelskt gott ut!!! Har du något recept eller slängde du bara ihop det efter ögonmått? Vore guld om du ville dela med dig av recept (är totalt obegåvad på att improvisera i köket)!
– Tack! Recept är tyvärr inte min grej, jag kör alltid med ögonmått och går på känsla. Jag kan gärna bli inspirerad av recept, men sen vill jag göra det på mitt sätt. Jag tycker att det är mycket bättre att smaka sig fram, för det är ju individuellt vad man tycker om. Tycker inte du ska känna att du är obegåvad på att improvisera, inspireras av något och prova dig fram! Här har du nästan ett recept: Jag stekte upp en gul lök och ganska mycket svamp (valde champinjoner och skogschampinjoner för att de var finast i affären). Saltade och pepprade. Sen hällde jag i några deciliter matlagningsgrädde och lite kantarellfond. Pepprade lite mer. Jag rev en handfull parmesan och hade i. Gjorde såsen lite tjockare med redning. Sen stekte jag upp ännu mer svamp för att ha som garnering. Saltade och pepprade. När svampen nästan var klar hackade jag upp de grönsaker jag hittade i kylen, i detta fall paprika och haricot verts, och hade i också. Anledningen till att jag inte stekte grönsakerna så länge är för att jag gillar när de är krispiga. Jag rev ytterligare lite parmesan och hade på också. Sen åt jag hela kalaset med färskpasta. Gott!
Hej, SATAN att jag missade att fråga och hoppas innerligt att du hinner svara ändå. 1. Har alla alltid mens precis innan ägglossning? Använder en app för att hålla koll på min mens och enligt den har jag alltid ägglossning 2 dagar efter mens, 14 dagar innan nästa. Är det så för alla? För då underlättar det ju att hålla sig borta de 5 dagar som är innan ägglossning. 2. Övrig tid är alltså HELT HUNDRA säkra?? Eller? Du råkar inte ha en bra källa på det så man kan få en liten statesikkoll, det känns ju som att det är för bra för att vara sant. Sjukast av det alla är dock att varken jag eller mina vänner har någon koll på att det endast är 6 dagar man kan bli med barn.BORDE VARA EN SJÄLVKLARHET då det ändrar hela min bild av att stoppa i mig p-piller en hela månader när man ändå endast kan bli gravid 6 dagar. Sjukt och tack för en fantastisk blogg♡
– 1. Okej. Lite basic information. En ”normal” cykel är på ungefär 28 dagar. Första dagen motsvarar första mensdagen. Ungefär mitt i cykeln har man ägglossning (cirka dag 14), det vill säga mitt emellan sina menstruationer. Sedan kan såklart denna cykel variera från person till person, den kan till exempel vara längre eller oregelbunden. Att du skulle ha ägglossning två dagar efter mens låter väldigt osannolikt, jag är inte utbildad inom det här så jag kan inte avfärda det och säga att det är omöjligt, men jag kan i alla fall säga att det absolut inte är vanligt. 2. Den tid då du inte är fertil är helt hundra procent säker (medräknat några extra dagar pga spermierna), det går inte att bli gravid om du inte har ägglossning. Det är helt omöjligt. Ja, eller hur? Så var det för mig också, det ändrade hela min bild. Jag tycker att alla borde sätta sig in i hur menscykeln och kroppen fungerar. Tänk till exempel så många onödiga dagen-efter-piller som hade kunnat undvikas. Angående källor och statistik, jag vet inte vad du vill ha källa på? Pearl Index? Hur den fertila cykeln fungerar? Kliniska studier på användandet av p-dator? Försök googla själv, annars återkom igen så ska jag försöka hjälpa dig 🙂 Tack <3
Går du inte på Campus Hbg längre?
– Just nu har jag en valbar termin. Jag kommer att fortsätta på Campus igen efter jul.
1. Hur gammal är du om fem år? 30. Känns sjukt att det är hela fem år dit. Jag har åldersnoja redan.
2. Vem tillbringade du minst två timmar med i dag? Johannes, eftersom vi sov tillsammans. Annars ingen.
3. Hur lång är du? 164 cm. Jag är alltså genomsnittslång i Australien, Irland, Frankrike, Schweiz, Sverige, Ungern och USA. Jepp, jag googlade. Om jag vill känna mig väldigt lång kan jag förresten åka till Filippinerna, där är medellängden 150 cm.
4. Vilken är den senaste filmen du sett? 22 Jump Street. Den var okej. Men jag är ingen filmmänniska egentligen. Orkar liksom inte koncentrera mig på karaktärer som jag bara ska se i typ två timmar. Den måste hända massor i filmen, annars tappar jag fokus. Tacka vet jag serier <3
5. Vem ringde du senast? Johannes.
6. Vem ringde dig senast? Johannes.
7. Hur löd det senaste sms:et du fick? ”Hahaha. Rawr!”
8. Föredrar du att ringa eller skicka sms? Sms generellt sätt, förutom med Jacob och Johannes. Mest för att Jacob är så dålig på sms.
9. Är dina föräldrar gifta eller skilda? Inget av det. Jag är en bastard. Heh.
10. När såg du senast din mamma? Förra veckan när hon hjälpte mig i spindel-förrådet.
11. Vilken ögonfärg har du? Blå.
12. När vaknade du i dag? 07.30, tog tempen och somnade om.
13. Vilken är din favoritjulsång? Ehm. Är sämst på det här. Vet typ ingen. Men han där snubben som sjunger om att han kör bil låter rätt mysig.
14. Vilken är din favoritplats? I ett badkar. Synd att jag inte har något. Dock tidseffektivt då jag inte kan göra som jag gjorde när jag hade badkar och skulle duscha att ”bara sätta mig en liten stund”, ”bara fylla liiiite vatten” och plötsligt hade det gått två timmar.
15. Vilken plats föredrar du minst? Alla ställen då jag utan förvarning står i centrum. Vet liksom inte var jag ska göra av mig själv. Hur brukar jag ha mina armar? Hur står man normalt? Jag bara glömmer.
16. Var tror du att du befinner dig om tio år? Jag hatar sådana frågor eftersom att det där ändrar sig så mycket. Man kan vilja två helt olika saker som inte alls går att kombinera under loppet av ett år. Eller en vecka om man är som mig.
17. Vad skrämde dig om natten som barn? Spindlar. Inget nytt där inte. Det skrämmer mig fortfarande. Ibland vaknar jag vettskrämd på natten för att jag tror att jag ser en.
18. Vad fick dig verkligen att skratta senast? En händelse Sara berättade om igår, eller den HÄR dialogen som ägde rum på bussen i morse. ”Bra, då vet jag var vi står”, sa J. Haha.
19. Hur stor är din säng? 120. Fördelar: Kramvänlig. Nackdelar: Tydligen för mjuk? Jag vet inte. Sover bra på typ alla underlag.
20. Har du stationär eller bärbar dator? Bärbar. Finns det folk som fortfarande har stationära? Förutom på arbetsplatser dådå.
21. Sover du med eller utan kläder på dig? Med. Ifall att det börjar brinna som ni redan vet. Förnedringen i att ens hem brinner upp OCH att behöva springa ut naken liksom.
22. Hur många kuddar har du i sängen? Tre. Oklart varför. Måste köpa en till, det där känns ju inte bra.
23. Hur många landskap har du bott i? Ja, alltså Norge har inte direkt landskap, så Oslo och i Skåne.
24. Vilka städer har du bott i? Oslo och Landskrona.
25. Föredrar du skor, strumpor eller barfota? Barfota. Har någon konstig fobi för att mina strumpor ska bli blöta. Hatar det.
26. Är du social? I nya sociala situationer där jag bryr mig väldigt mycket om vad folk ska tycka om mig: nej, eftersom jag blir jätteblyg. I andra situationer: ja.
27. Vilken är din favoritglass? Allt utom vanilj och så ska det vara massor med sås och grejer i. Bara glass utan något tillbehör är typ lika onödigt som sockerkaka. Förstår inte varför folk äter det ens.
28. Vilken är din favoritefterrätt? Folk tror inte på detta, men jag är faktiskt väldigt kräsen. Jag tycker om väldigt få bakverk, jag gillar inte ens paj, brownie eller morotskaka. Det är väl inte det att det är äckligt, men som i förgående fråga tycker jag att det är tråkigt och ser inte poängen i att äta. Cheesecake däremot..mmmm. Men där är jag också kräsen, bara vissa typer går bra.
29. Tycker du om kinamat? Jatack. Men helst thaimat.
30. Tycker du om kaffe? Haha. Eh. Ja?
31. Vad dricker du till frukost? Äter sällan frukost, men oftast blir det väl kaffe.
32. Sover du på någon särskild sida? Ja, innerst, för att jag blir tvingad för att Johannes absolut inte kan sova där. Annars gillar jag egentligen också att sova ytterst. Borde skaffa större lägenhet så att jag kan ha sängen mitt i rummet så att båda blir nöjda.
33. Kan du spela poker? Ja. Är rätt duktig på det också tycker jag själv. Men det beror på hur man ser det.
34. Tycker du om att mysa/kela? Nej, usch! Absolut inte!! På tvärtomspråket då.
35. Är du en beroendemänniska? Nej, jag tycker ändå inte det. Mer av företeelser än av sånt som folk vanligtvis blir beroende av som nikotin, koffein och socker.
36. Känner du någon med samma födelsedag som din? Google is my friend. Bland annat Sarah Jessica Parker och Elton John. Okej, jag kanske inte KÄNNER dem. Men orka vara så noga.
37. Vill du ha barn? 70% av tiden tänker jag: Ja, jo.. Det vill jag absolut. 20% av tiden tänker jag: AHHH. Neeej! Läskigt. Vill inte! 10% av tiden tänker jag: Måste denna fråga uppenbara sig typ dagligen bara för att jag är en kvinna i fertil ålder? Gimmeabrejk.
38. Kan du några andra språk än svenska? Engelska, norska och tyska på fyllan.
39. Har du någonsin åkt ambulans? Nej och hoppas jag slipper. Usch.
40. Föredrar du havet eller en bassäng? Bassäng. Hatar sand, tång, fiskar och krabbor.
41. Vad spenderar du helst pengar på? ”Helst” är konstigt formulerat, tycker allt skulle vara gratis. Men mat tror jag. Det känns bra att lägga lite mer pengar på att få vettiga råvaror.
42. Äger du dyrbara smycken? Nej. Inte alls.
43. Vilket är ditt favoritprogram på tv? Masterchef.
44. Kan du rulla med tungan? Japp.
45. Vem är den roligaste människan du känner? Oj. Kan inte välja. Alla jag känner är roliga på olika sätt. Sen är vissa tråkiga med, men nu ska vi inte peka finger.
46. Sover du med gosedjur? Haha… Taskigt att kalla honom det ändå.
47. Vad har du för ringsignal? Ingen aning faktiskt. Jag har aldrig ljudet på.
48. Har du kvar klädesplagg från då du var liten? Ja, till exempel mitt första första klädesplagg. Mamma har sparat det.
49. Vad har du närmast dig just nu som är rött? Veckodagen ”söndag” i min almanacka.
50. Flirtar du mycket? Jag tycker inte det, men ibland kan vad jag menar är trevlighet misstolkas.
51. Kan du byta olja på bilen? Jadå. Jag googlar.
52. Har du fått fortkörningsböter någon gång? I wish.
53. Vilken var den senaste boken du läste? Gräspojken.
54. Läser du dagstidningen? I perioder. Men alltid på nätet.
55. Prenumererar du på någon veckotidning? Nej, men borde börja prenumerera på VR.
56. Dansar du i bilen? Njä. Men jag sjunger med till radion.
57. Vilken radiostation lyssnade du till senast? Ehhh. Vet inte.
58. Vad var det senaste du krafsade ner på ett papper? Veckans todo-lista. Jepp, jag har en sån. Så himla Blondinbelligt I know.
59. När var du i kyrkan senast? På Johannes systersons dop.
60. Vem var din favoritlärare på högstadiet? Det var en lärare som jag inte ens minns namnet på nu och som jag hade en enda gång. Men han kom ihåg mitt namn och hälsade alltid på mig i korridoren. Det tyckte jag var så fint. Kände mig sedd.
61. Hur länge har du campat som längst i ett tält? En vecka tror jag. Jag var på kanotsemester för en massa år sedan. Det känns som att det var en bra semester nu när jag tänker tillbaka, men jag känner mest: huuuur hanterade jag alla insekter??!?
62. Vem var det som senast gjorde något extra speciellt för dig? Johannes gav mig en femtiolapp i morse och beordrade mig att köpa med mig snordyrt takeaway-te hem för att jag är förkyld. Gulligt.
63. Vad lyssnar du på just nu? Hösten utanför fönstret. Myyys.
64. Har du varit med i tidningen? Ja! Trots att jag alltid, alltid tackar nej (eller rättare sagt inte svarar), så är jag med ibland ändå. Det coolaste någonsin var när jag satte mig på tåget och plockade City från sätet bredvid och upptäckte att det var en bild på mig på framsidan och så stod det ”kvinnor med makt i Skåne”. Det kändes sjukt.
65. Vad är det konstigaste du ätit? Jag åt en bit papper en gång. Men jag fick en tia, så det var ju lätt värd.
66. Vem såg dig naken senast? Eventuellt mina grannar. Annars J.
67. Vad är det för färg på din tandborste? Rosa-blommig.
68. Hur imponerar man på dig? Är trevlig mot alla, liksom ser folk. Vara genuint intresserad, ödmjuk. Sen älskar jag självsäkra människor som inte ber om ursäkt och humor.
69. Vem ringer du när du är arg/ledsen? Johannes eller Lina. Eller ingen. Måste bli bättre på det där.
70. Har du någon piercing? Öronen och naveln.
71. Din största vinst? Jag vann en stor godislåda när jag deltog i en rittävling på en båt när jag var liten. Nog mitt stoltaste ögonblick.
72. Civilstånd? Ogift, ihop med nån, särbo.
73. Vilka hemsidor besöker du dagligen? Facebook, diverse googling, mejlen.
74. Är du fåfäng? När jag orkar.
75. Ångrar du någonting du gjort? Ja, men nu släpper vi det. Ingen idé att älta det som har hänt.
76. Hur gammal är din pappa? 53 tror jag?.
77. Vilket är ditt drömjobb? Jag vet inte. Funderar fortfarande.
78. Finns det något du verkligen skulle vilja göra men inte haft tillfälle, tid eller råd till? Ta körkort.
79. Vad har du haft för husdjur? Kanin, fågel, katt, hund.
80. Berätta tre saker som dina läsare antagligen inte vet om dig? Ni vet ju allt. Okej, inte allt. Men måste behålla lite mystik.
81. Svär du ofta? Ja. Jag måste sluta.
82. Sverige när det är som bäst? Precis i början av ny årstid när man är sådär pepp och nöjd på att det är t.ex. höst. Sen tröttnar jag och vill ha en ny. Aldrig nöjd.
83. Kan du åka slalom? Ja. Men bra är jag inte.
84. Vad har du ätit i dag? Chili con carne och kanelbullar.
85. Vad har du för utbildning? Gymnasie, diverse kurser och snaaaart kandidatexamen i strategisk kommunikation.
86. Vilken kroppsdel är du mest nöjd med? Ögonen. Jag ser så sjukt bra att det inte är sant. Fast det är ju det. Sant alltså.
87. Vilken kroppsdel är du minst nöjd med? Hatar sådana frågor. Tycker vi kan sluta tänka på negativa saker om oss själva.
88. Vilken är din bästa egenskap? Jag är bra på att inse om jag har fel och eventuellt be om ursäkt.
89. Vilken är din sämsta egenskap? Blir enormt jätteirriterad på människor i kollektivtrafiken.
90. Nämn två historiska personer som intresserar dig? Marie Curie och Raymond Loewy.
91. Saknar du något? En större lägenhet.
92. Är det viktigt att fira födelsedagar? Nej, det tycker jag inte.
93. Vad gör dig ledsen? Djur som far illa, sociala strukturer.
94. Vad gör dig glad? Vänliga främlingar, att få känna mig speciell och värdefull.
95. Har du varit gift eller förlovad? Nej.
96. Vad ska du göra i helgen? Det är måndag, så det känns väl lite tidigt att fråga. Men jag ska fira Kajsa på lördag i alla fall.
97. Vad är det knasigaste du gjort? Haha. Vet inte var jag ska börja.
98. Vad har du för laster? Sömn, långa badrumsrutiner och salt.
99. Vem är din förebild? Måste man ha en sån? Kan inte välja.
100. Vad ska du göra när du svarat klart på alla frågor? Kanske äta en kanelbulle till. Hämta mer kaffe.
Jag lovade att jag skulle svara på era frågor i förra inlägget. Jag älskar hur jag blivit expert på det här. Det är nästan så att jag överväger att strunta i min utbildning och istället ägna mig åt hormonfria preventivmedel på heltid. Jag tycker att det är så väldigt viktigt. Här kommer svaren på era frågor om Pearly. Tack för att ni engagerar er!
Åh vad intressant att du skriver om det här! Jag har ätit p-piller i flera år och har inte upplevt några biverkningar men kan ändå inte komma ifrån tanken på att det inte riktigt kan vara nyttigt att stoppa i sig en massa hormoner… Dock vet jag inte om jag verkligen skulle kunna känna att jag litar på en p-dator? Hur länge måste man kartlägga sin menscykel innan datorn börjar visa ett tillförlitligt resultat? Jag har ju haft regelbunden mens så länge tack vare p-pillerna men vet ju inte hur den blir om jag slutar med dem… Ser fram emot en utvärdering när du använt den längre
– Anledningen till att du har regelbunden mens när du äter p-piller är för att du får en ”konstgjord blödning” som framkallas av hormonerna. Det är alltså inte riktig mens eftersom du inte har ägglossning. Så det är svårt att veta om din cykel kommer att vara regelbunden eller inte om du slutar. P-datorn visar ett tillförlitligt resultat redan från början. Den kommer liksom inte ”gissa”, utan vet den inte så får du en gul dag. Innan p-datorn lärt sig just din individuella cykel och dina mätvärden får du en prognos utifrån en avancerad algoritm baserad på ett ”typiskt” cykelmönster, mer än 90 000 utvärderade cykelmönster och din temperatur för dagen. Som sagt, p-datorn chansar inte och tar alltid det säkra framför det osäkra, det kan ta lite tid innan den lär sig din menscykel och fram tills dess kan det bli en del gula/röda dagar. Men du kan lita på den från början. Du ska dock ha fått en ”riktig mens” efter du slutat med pillerna innan du börjar med p-datorn.
Kan man lita på den om man har feber också? Eller om man har någon liten förkylning i kroppen eller så?
– Ja, den tar hänsyn till feber eller om du har förhöjd temperatur för att du till exempel druckit dagen innan. Ett onormalt mätvärde kommer att räknas bort automatiskt. Är din temperatur över 37,8 C visas dessutom symbolen ”F” (för feber) tillsammans med mätvärdet. P-datorn visar rött eller gult om den är det minsta osäker.
Vet du hur det är när man glömmer ta tempen, vad blir konsekvenserna? Är det bara att man inte vet om man kan va säker eller måste man börja om på nått vis? Om jag ska välja nån så är det nog med temperatur, och ha den vid telefonen som du(bra tips!). Såg att hejblekk även skrev om det här för ett tag sen. Bra att ämnet kommer upp på bordet
– Helst ska man mäta varje dag, i alla fall i början eftersom p-datorn lär sig din cykel. Men det gör ingenting om du glömmer och du behöver inte börja om eller så. Det du gör är att ställa larm till nästa dag för att ”aktivera” mätningen igen. Glömmer du ofta blir det flera röda eller gula dagar.
Jag har aldrig tagit p-piller utan jag och min pojkvän kör med kondom. Dock känner båda att p-piller vore något att testa på. Men jag är så himla osäker på detta med att stoppa i sig massa hormoner då det inte är så bra för kroppen egentligen(?). Jag är rädd att jag ska bli en helt annan människa utan att ens märka av det, tappa min lust, bli deprimerad, få sämre hy och dylikt. Sämre hy är väl egentligen det jag är mest orolig över då jag förr, och än idag ibland, visade starka tecken på BDD. Men sedan försöker jag intala mig att många av de tjejer/kvinnor som går på p-piller gör ju det av en anledning, de trivs med det helt enkelt och mår inte dåligt av det eller så. Jag har kanske bara läst allt det negativa med p-piller och därför blivit avskräckt. Hur tycker du att jag ska tänka? Var du någonsin osäker? Ska jag testa och se hur det känns? Jag vet ju även att man kan byta sort om man inte trivs med den man har.
– Nu kommer jag svara endast utifrån mig själv och vad jag tycker. Jag såg att du fick några svar från andra läsare, läs dem också. Hade jag vetat vad jag vet idag hade jag inte börjat äta p-piller eller testat mig genom en massa sorter. Det låter väldigt enkelt att man ”testar” och sen byter om det inte känns bra och testar en annan sort. Men det är liksom ens kropp som påverkas. I mitt fall var det främst psykiskt. Grejen är också att det tar lång tid att vänja sig vid piller och också att vänja sig av med p-piller, man måste ge det minst några månader både om man börjar äta och om man slutar äta för att veta på riktigt ”hur man mår”. Det är alltså inte så att en som äter p-piller kan sluta en månad för att se om det blev bättre. Så jag känner spontant att ingen ska experimentera med sina kroppar om de inte måste. Med det sagt så finns det såklart många som inte alls märker av p-piller eller till och med får positiva effekter av dem. Detta är ett beslut som måste helt och hållet vara upp till dig.
Vet du ungefär hur mycket pengar du satt på p-piller ända fram tills nu? skulle det löna sig att köpa en genast istället för att börja alls med p-piller?
– De p-pillerna jag åt kostade cirka 280 kronor för tre månader. Det blir 1120 kronor för ett år. Med tanke på att Pearly har en livslängd på 10 år och kostar 3700 kronor behöver man använda Pearly i knappt tre och ett halvt år innan det lönat sig kostnadsmässigt. Sen finns det ju såklart olika sorts preventivmedel som kostar olika mycket. Men det var såhär jag tänkte när jag övervägde att köpa den.
Åh vad bra, då kanske du kan förklara för mig något jag funderat på med denna metoden. Spermier kan ju överleva upp till 72 timmar i livmodern, hur vet den tre dagar innan man har ägglossning? Baserat på statistik från tidigare menscykler bara eller påverkas temperaturen också upp till tre dagar innan?
– Just det här funderade jag också mycket på. Man kan ju bara bli gravid under själva ägglossningen, men spermier kan vara aktiva under tre till fem dygn i äggledarna och vänta på att ägglossningen ska ske vilket innebär att man kan bli gravid även dagarna före ägglossning. P-datorn räknar förutom ägglossningsdagen även de fem dagarna före ägglossning och en dag efter ägglossning som fertila dagar, på så sätt får man en stor säkerhetsmarginal. När man använt p-datorn ett tag kommer den lära känna ens temperaturkurva och kommer veta i förväg när ägglossningen kommer att ske, därför kan den varna i förväg. Algoritmen sparar och analyserar alla temperaturvärden, till mönstret lägger den sedan fakta från medicinska grundprinciper för menscykeln tillsammans med samlade erfarenheter från över 900 000 temperaturkurvor. Som jag nämnt längre upp så kommer den aldrig att chansa.
Superbra ämne att ta upp! Jag själv använde mig av Billigmetoden när jag och sambon planerade barn, en väldigt bra metod enligt mig – i alla fall ur “göra barn”-synpunkt
Gällande p-dator och andra liknande metoder så är jag väl till största del positivt inställd till detta. Enda är väl att de som är unga och fortfarande kanske inte har så stabil menscykel (vissa får ju mens först i övre tonåren) så kanske detta inte fungerar lika bra. Och att vara 16-17 år och råka bli gravid kanske inte är så optimalt.. Personligen skulle jag nog ha rekommenderat kondom (om man vill slippa hormonerna) om tjejen är under 18 år, och 18 år och äldre i så fall p-datorn.
Jag själv har både ätit p-piller och använt p-ring, tyckte det fungerade mycket bra för min del, inga biverkningar för min del. Kondom tycker jag faktiskt också är ett bra alternativ. Upplever inte att det tar tid eller förstör stämningen. Har bara positiva erfarenheter av det.
Nåja, vilken roman det här blev. Hoppas du, eller någon som läser detta, inte tar illa upp med mitt resonemang kring åldersgränser. Är som sagt positivt inställd till detta, men jag känner mig lite osäker på om detta är en så bra metod om man har oregelbunden cykel och är ung, vilket kanske innebär att man blir oönskat gravid.
Jag ska absolut fundera över denna metod själv. Och skulle jag, mot förmodan, råka bli gravid trots allt så är det inte hela världen (heh, min menscykel går som en klocka). Vi planerar för syskon, dock vill både jag och sambon att sonen ska vara aningen äldre innan vi börjar med det. Och om inte annat så får jag testa med Billigmetoden igen när “verkstaden” sätter igång Tillsvidare kör jag vidare med p-ringen. Känns inte helt optimalt med hormonerna och miljöpåverkan, men försöker tänka att jag kompenserar det med att vi till säkert 70% köper ekologiskt.
(Japp, det blev en roman av det här… )
Kram fina Egoina! Tusen tack för dina viktiga och givande inlägg!
– Tack! 🙂 Det som händer, om man har en oregelbunden cykel, är istället att man får fler röda eller gula dagar. Vad gäller att räkna dagar eller att köra billingmetoden håller jag verkligen med dig, det är INTE att rekommendera om man inte har en regelbunden cykel. Jag läser på naturafemme.se nu att man bör vara över 20 år för bästa resultat med p-datorn och att unga tonåringars hormonbalans och regelbundenhet i cykeln kan ge ostabila värden. Så du har nog rätt i det inte är att rekommendera om man är under 18 år och har en oregelbunden cykel. Men jag tycker inte att man ska stoppa i sig hormoner heller 🙁
Om man har fel på sköldkörteln då? (hypotyreos). Min kroppstemp ändras varje dag på grund av det och beroende på hur mycket medicin jag tar. (Men ligger oftast på 37,2). Är ändå fett nyfiken då jag inte heller tål hormoner för jag har ju redan fel på mina hormoner med sköldkörteln
– Vilken bra fråga! Jag tänker att datorn skulle följa just din individuella temperatur även om den är lägre/högre än den normala. Men jag är inte säker och vet inte hur det fungerar när man tar medicin som påverkar kroppstemperaturen. Om du överväger att köpa en så hade jag mejlat och frågat först.
P-dator kanske är något att fundera på. Jag vägrar hormoner (och är dessutom ett ‘riskfall’ ur hälsosynpunkt) och kör personligen på kondom i nuläget. Med det sagt är p-piller super för dem som de fungerar för, likadant andra metoder, för man ska inte glömma att trots att de kan ifrågasättas gällande påverkan på hälsa och miljö så ger de kvinnan möjlighet att bestämma över sin egen kropp. Vad man än väljer är helt upp till en själv och ska inte fördömas (nackdelar måste diskuteras, men skambelägg inte de som kör säkra metoder eller äter P-piller osv. You get my point). Vad gäller pris så kan man om man har en fast partner ju dela upp kostnaden om man tycker det är dyrt. Och göra research för att se om man hittar billigare alternativ.
– Jadå, alla metoder är bra så länge man mår bra, jag menar inte att skambelägga. Jag är helt med dig gällande det sistnämnda! Jag tycker att det är en självklarhet att man delar kostnaden med sin fasta partner. Oavsett om det är kondomer, p-piller, datorn eller vad det nu kan tänkas vara. Man är ju två, det är inte rättvist att bara ena parten ska stå för kostnaden.
Jag själv reagerade dåligt med p-piller men går sedan 5 år tillbaka på mini piller vilket fungerar bättre för mig. Min fundering är, vad händer de röda dagarna? Är det kondom som gäller då? För i så fall så blir det ju jobbigt för de som exempelvis har svårt på grund av att de är känsliga eller allergiska. I det läget är ju något annat preventivmedel bättre? Annars så håller jag väl med, hormoner är inget att leka med och kopparspiral verkar inte vara ett bra alternativ.
– När det är röda dagar låter man bli, använder kondom (om man kan), eller ägnar sig åt annat som inte involverar vaginal penetration. (Haha, om inte det sista lät gynekologigt så säg).
Tips på billigare alternativ: https://www.naturalcycles.com/?locale=sv#!ncprevention Man mäter temp. på samma sätt (men med en annan slags termometer), och sedan för man in temp. i en app. Fungerar superbra för mig, så ville bara dela med mig av tipset då kanske inte alla har råd med p-datorn! Tack för att du tar upp ett viktigt ämne i alla fall!!
Jag har använt min p-dator i nästan 6 år nu och är supernöjd. Jag kan inte ens föreställa mig livet fyllt med hormoner. Alla problem man stod ut med… Usch.
– Vad kul att du är nöjd 🙂 Jag fick en del tips om Natural Cycles som ska vara en billigare metod med samma princip. Jag hittade ingen information om kliniska studier eller garanti/livslängd och jag har inte själv testat Natural Cycles, så jag vet inte om jag kan rekommendera det. Jag postar här en kommentar från en annan läsare om Natural Cycles:
”Jag läste på väldigt noga innan och var noga med att det var en produkt som var testad och medicinskt godkänd som preventivmedel.
Har läst på om Natural Cycles som flera av er nämner. Men det är BARA en app och ett bra sätt att hålla koll på sin cykel. Dock skall man inte använda den som preventivmedel. För det första får de inte lov att marknadsföra den som preventivmedel eftersom de faktiskt inte har ett medicinsk godkännande i EU eller USA… Och dessutom bör säkerhetsmarginalen ifrågasättas starkt eftersom det saknas flera oberoende kliniska studier över tid som stärker detta.
Det var ju samma sak med den gamla p-datorn Persona som togs bort från marknaden för att för många blev ofriviilligt gravida.
Så kolla verkligen upp fakta och godkännande. SUPERVIKTIGT!
Ett billigare pris är inte alltid bättre. Då skulle jag hellre använda billingmetoden eller kopparspiral eller pessar.
àh vad roligt att du tar upp detta!! Har själv använt pearly i 1.5 àr. Inga bebisar här inte, även fast min gynekolog sa att jag skulle bli gravid inom 3 mànader “med en sàn osäker metod” haha har minsann visat henne och alla andra som tvivlade tusen kramar fràn din trognaste läsare i schweiz
– Haha härligt! Min gynekolog var precis lika negativ och hade inte ens hört om det, helt sjukt ju!
Så himla bra att du tar upp detta då jag blir ännu mer positiv till att skaffa en p-dator efter jag har läst det du har skrivit om den hittills! Jag funderar dock på hur det blir om jag jobbar natt, kan jag ändå ta tempen innan jag lägger mig vid ca 07.30? För man skulle väl inte vara aktiv innan man tog den? (kan ju även passa på och säga att din blogg krossar alla andra bloggar, du är grym!)
– Åh tack! Det viktiga är att du mäter när du vaknar, innan du stigit upp. Det spelar ingen roll vilken tid på dygnet detta är. Är det så att du måste mäta olika tider varje dag och inte inom tidsintervallet på 6 timmar (+-3) så får du antingen ställa larm så att du vaknar, mäter och somnar om eller så får du hoppa över de dagar du inte kan mäta och aktivera mätningen till nästa dag istället. Det blir nog väldigt jobbigt om man inte har någorlunda samma rutiner varje dag. Anledningen till att det finns ett tidsintervall är att Pearly visar ett resultat för 24 timmar framåt och därför kan det plötsligt inte gå till exempel 35 timmar mellan mätningarna.
För er som vill veta mer om Pearly eller Lady Comp kan ni läsa HÄR.
– Har aldrig direkt tagit tiden, men runt 5-15 minuter på vardagar (då räknar jag med att tvätta ansiktet, smörja in det osv). Om jag ska på fest tar det längre tid.
Är du blodgivare? Varför/varför inte?
– Nej. För att jag är dum i huvudet. Jag har tänkt att jag ska bli det många gånger och skulle liksom ”ta tag i det” för ungefär en år sedan. Men så blev det så många läkarbesök i samband med cellförändringarna och allt det där att jag blev så mätt på sjukhus.
Fotar du mest med vanlig kamera eller mobilen?
– Mest med telefonen. Jag lovar att skärpa mig och börja använda kameran mer.
Föredrar du kvantitet eller kvalitet på kläder väskor skor alltså färre dyrare eller fler billigare ?
– Jag föredrar färre dyrare. Det är bättre kvalité (varar längre) och bättre för miljön. Men jag tycker ändå inte det är rimligt att köpa en väska för 30.000. Alltså jag förstår att den har andrahandsvärde och kommer vara värd mycket även om x antal år. Men att betala 30.000 för en VÄSKA? Jag kanske ändrar mig en dag, men så fort jag tänker på det blir tioåringen i mig gråtfärdig (det hade liksom varit mat på bordet till mig och min mamma varje dag i över två år). Jag är uppväxt med lite pengar (i alla fall halva delen av min barndom) och det är inte förrän nu i vuxen ålder jag faktiskt har råd att köpa dyrare saker och det försöker jag göra. Det blir fortfarande en del onödigt, men jag försöker tänka långsiktigt så gott som det går.
Okej först, älskar din blogg besattmycket. Till frågan: Hur känner du inför att skaffa barn i framtiden? Vill du det? Börjar själv stresstänka kring det, liksom om en borde vänta massa år för att ha “allt klart” eller om det får bli när det blir. Så svårt!
OCH: Har du mått riktigt psykiskt dåligt någon gång? I så fall: hur löste du det? Har du gått i terapi? Mvh hon som funderar över om det är värt att gå och prata med någon eller om ångest går över av sig själv med tid.
– Älskar, älskar ordet besattmycket <3 Stresstänk inte. If there is a will, there is a way. Låt det bli som det blir. Angående fråga nummer två, ja, det har jag. Jag var väldigt deprimerad runt tio års ålder. Det var mycket som hände då och sen dog min styvpappa också. Många av de åren är en dimma, jag har inte så mycket minnen. Jag minns att jag inte förstod vad som var fel på mig. Jag var apatisk, samtidigt som jag var ledsen, inte ville göra något och ibland inte leva längre. Mamma förstod att jag var deprimerad. Då blev det lättare, när jag hade ett ord på det. Sedan dess har det kommit tillbaka ofta, men det är så mycket lättare när man förstår vad som är på väg att hända och varför man mår som man gör. Då kan man tvinga sig ut även fast man inte vill och så vidare. Jag har aldrig själv pratat med någon, men om du tror det kan hjälpa så gör det. Psykisk ohälsa är inget att skämmas över och något som vi verkligen måste ta på allvar. Hoppas allt löser sig för dig <3
Vad använder du för smink/parfym?
– Just nu detta:
Eyelinern är från H&M och kostar typ 30 kronor. Bästa! Vad gäller parfym använder jag just nu Versace Bright Crystal och Escadas sommardoft.
Hur mycket tjänar du på ditt skrivande?
– Jag fakturerar 4000 kronor per krönika och vad jag tjänar på bloggen är olika från månad till månad.
Med tanke på vad du skrev om SD-reklamen, vad har du egentligen att säga till om när det kommer till reklam i din blogg? Kan vem som helst synas?
– Jag har allt att säga till om. Google-annonserna har jag egentligen inte så mycket koll på och det har inte varit ett problem förrän nu (det har hänt typ två gånger att ni skrivit till mig att ni sett skumma annonser och då har jag gått in och blockerat). De andra annonserna på min blogg (längst upp och mellan första och andra inlägget) säljer Tailsweep åt mig och jag kan alltid acceptera eller neka dem. Förutom annonser gör jag också sponsrade inlägg ibland. De flesta kommer från Tailsweep, men en del fixar jag själv. Det är viktigt att ni vet att jag ALDRIG skulle skriva om något jag inte står för eller inte gillar. Jag tackar nej väldigt ofta. Senast jag tackade nej var det för att ett företag ville att jag skulle skriva om skönhet och koppla det till hårborttagning. Det kändes inte bra för mig så jag tackade nej. Inte det att jag är emot hårborttagning, men jag vill inte skriva om det i stil med ”jag känner mig snyggast när jag inte har hår på benen”, som de ville att jag skulle skriva. Det är ett ideal som jag inte vill förespråka till unga tjejer. Se ut hur fan ni vill, ni är vackra ändå liksom <3 Mina vänner tycker jag är lite dum som ofta tackar nej till många tusenlappar, men för mig är det viktigt att den här bloggen inte är ”köpt” eller fejk bara för att jag tjänar pengar.
Är det lika kul att blogga nu, med så många följare, som det var när du började? Är det kanske roligare/tråkigare?
– På ett sätt är det roligare, för vi är liksom som ett stort kompisgäng. Älskar er! Men det är också tråkigt eftersom jag inte ”kommer undan” med något längre. Alltså allt jag skriver, oavsett hur jag skriver blir sönderanalyserat och man trampar alltid någon på tårna. Det är tråkigt, för jag känner mig lite begränsad. Dessutom är det en press på mig att leverera OCH att blogga ofta vilket inte är en bra kombo.
Vilken är den mest kända personen du har i din kontaktlista på telefonen?
– Hmm.. Paow kanske? Eller E-type. Haha.
Jag förlorade min pappa i en olycka i sommar. Hur överlevde du en sådan nära förlust? Hur lever man med en så djup hjärtesorg? Tacksam för att du delar med dig med din krönika och är ett levande exempel på att man någon gång kanske kan vara lycklig igen <3
– Jag beklagar verkligen! <3 Man gör det bara. Man bara försöker ta sig genom dagarna till dimman försvinner. Sen förstår man att ja, okej, det kommer aldrig att sluta göra ont, men jag kan leva ändå. För att jag måste och för att pappa hade velat det. Det är så fint när man kan börja tänka på alla minnen och känna glädje i hjärtat istället för paniksorg. Du kommer dit, håll ut. Kram!
Här är vi <3
Vad brukar du och din kille göra på kvällarna(inte snusk!)?
– Inget snusk? Men åh. Då finns det inget kvar ju. Haha nädå. Vi brukar göra en kopp te och se på en serie tillsammans. Eller så sysslar han med sitt och jag med mitt, fast tillsammans. Det sistnämnda är så mysigt tycker jag.
Hej Vad ska man göra om man börjar känna sig tjock, när man gått upp tre kilon? Det är inte mycket, men det är ett komplex som är jobbigt… Du som är grym på självkänsla och känns väldigt självsäker, hur gör du när du (om du nu gör det) känner dig missnöjd över dig själv utseendemässigt? Kram
– Jag känner mig missnöjd utseendemässigt nästan varje dag och alltså det är så ovärt. Jag önskar jag kunde vara en bättre förebild och säga att jag inte bryr mig. Men varje gång tanken kommer upp försöker jag vända den. Jag tänker på saker som att jag är glad att min kropp fungerar. Att jag är frisk. Att jag orkar göra saker. Och sen tänker jag på hur himla lite ett jävla skal är värt. Min kropp är ett skal. Det som räknas är det som finns inuti. Man måste sätta saker i perspektiv och förstå hur lite en utseendedetalj egentligen betyder, i ditt exempel tre kilo. Jag vill leva ett lyckligt liv och jag lever hellre UTAN en massa ångest i stil med ”undrar hur jag ser ut nu”, ”borde jag äta den” än att plåga mig själv. Så varje gång jag börjar tänka på sånt där berättar jag för mig själv hur dum i huvudet jag är och så släpper jag det. Man kan faktiskt styra själv över hur man tänker.
Hej Regina! Jag undrar, hur visste/vet du att den utbildning du valde är rätt? Jag har just börjat universitet, flyttat till en ny stad i ett nytt län och jag känner ingen. Och jag tror jag har valt fel utbildning…Jag har en klump i magen så fort jag tänker på att jag måste gå detta i 3 år. Tiden går svinlångsamt och det känns som om jag har gått här i en evighet trots att jag bara har gått i 3 dagar.Skolan är jättefin och klassen är bra men… Det känns inte bra. Jag hoppas det bara är hemlängtan men hur vet man det?
– Grejen är att jag inte VET om min utbildning är rätt. Jag är en sån som aldrig egentligen kommit på ”vad jag vill bli när jag blir stor”. Men jag gick genom alla val jag hade och kom fram till att strategisk kommunikation är det som verkar roligast och det som jag tror att jag är bäst på. Jag har inställningen att man inte behöver göra en sak för resten av sitt liv. Skulle jag tänka att jag genom denna utbildning stängt dörrarna till allt annat så skulle jag ha panik. Jag känner mest ”varför inte”, det känns kul just nu och skulle jag ångra mig så ångrar jag mig. Inget är skrivet i sten.
Men jag skulle aldrig göra något som gav mig en klump i magen. Det är ju inte rätt! Du ska inte må dåligt! Jag kan inte svara på om det bara handlar om hemlängtan. Mitt råd är att vänta lite till. Ge det åtminstone två veckor. I början är allt så nytt och det tar ett tag innan man kommer in i det och hittar sin plats bland allt det nya. Tänk positivt med inställningen att det kommer bli hur grymt som helst och vänta några veckor. Känns det fortfarande inte bra då så har du i alla fall försökt. Det är inte meningen att du ska må dåligt. Och vet du? Jag tycker att du är väldigt modig som flyttar till en ny stad där du inte känner någon. Om inte detta går vägen så tänk inte på det som en förlust eller slöseri med tid – du provade och det var inte för dig. Tusen gånger bättre än att inte prova alls. Lycka till och uppdatera mig! Kram.
Har börjat läsa samma program som dig nu i höst men har nu börjat tveka, känner mig så himla liten, alla är minst några år äldre och programmet i sig känns så himla komplicerat! Till råga på allt så känner jag inte en enda i Helsingborg/Lund. Du som är lite insatt, är det värt att vänta 1-2 år och riskera att inte komma in eller ska man bara köra på?? Känns lite som ett nederlag att hoppa av om jag ändå kanske vill läsa samma program men inte just NU om du förstår hur jag menar.
– Vad konstigt, du kan ju inte vara yngre än 19? Eller kanske 18? Det är många i min klass som är runt 20. Jag känner mig snarare gammal, haha. Jag kan säga som såhär: första terminen på stratkom är värst. Sen blir det bättre. Jag tycker nog inte att programmet är särskilt komplicerat faktiskt. Allt känns ju dock svårt att greppa i början. Håll ut! Har klassen startat en Facebook-grupp? Det är mitt tips, så kan man fråga om allt som man inte hängt med på. Angående att du inte känner någon i Helsingborg så rekommenderar jag verkligen Stampus. Gå med i ett barlag? Gå på Avstampet på fredag (jag ska dit, hehe), eller engagera dig i något annat i studentföreningen.
Men känner du dig inte redo för utbildningen så är du kanske inte redo. Om du känner att detta verkligen är vad du vill göra vet jag inte om jag hade vågat riskera att inte komma in igen. Men samtidigt så kan du ju titta på hur intagningspoängen sett ut över flera år och därigenom ungefärligt kunna räkna ut vad du behöver för poäng för att komma in följande år. Känner du dig trygg på att du kommer in igen så är det ju ingen fara. Annars är ett annat tips att kämpa dig igenom ett år och sedan till exempel ta studieuppehåll. Det finns många sätt att göra det på. Oavsett vad du väljer så lycka till! Uppdatera mig och säg hej om vi ses på skolan! Kram.
Men ändå, tycker det är så himla trist att det måste pumpas i socker i allt man äter 
