Follow my blog with Bloglovin
Headerbild för Egoinas blogg på egoinas.se
Headerbild för Egoinas blogg på egoinas.se

Svar på några av era senaste kommentarer

Du!! Du spelade ju in några podd-avsnitt för några år sedan, går dom fortfarande att hitta någonstans? Hade velat lyssna igenom dom igen.

– Haha åhh, jag med! Tänk att jag en gång i tiden hade Sveriges största podcast? Så sjukt! Det var visserligen innan det hela hade satt igång, det fanns inte så många poddar då. Jag minns dessutom att det var väldigt svårt att få tag i annonsörer. Jag lade ner många, många timmar på det och fick inget för det. Det gjorde inte så mycket, det var ju kul, men tänk vilken skillnad på hur det är idag. De som jag samarbetade med och som hjälpte mig med podden hade kontraktförslag som jag inte tyckte var rimliga och vi kom inte överens, därför blev det inte mer. Tyvärr raderade de allting, avsnitten finns alltså inte kvar att lyssna på.

Snyggt! Kavajen/koftan du har på efter-bilderna, var har du köpt den?

– Tack! Den är från Mexx.

 

FullSizeRender (1)

 

Du har så fint hår! Reagerade dock på att det ser ut som du har gått ned i vikt. Äter du ordentligt? Menar inget elakt med mitt påpekande av din kropp men eftersom du verkar stressad och trött på grund av ditt jobb är det lätt hänt att man äter dåligt. Hoppas att du äter bra och ha en fortsatt trevlig dag :) !

– Nej, att äta är i princip det enda jag gör. Det är nog bara vinkeln på bilderna. Eller jag vet inte, brukar inte väga mig eller så. Tycker att kommentarer likt denna borde undvikas, det är nog med kroppshets som det är. Inte för att jag tycker eller tror du menar något illa, men det är skönt att slippa alla dessa kommentarer om kroppen. Men tack för att du bryr dig/ oroar dig, tror dock att det är väldigt lugnt på just den fronten i alla fall. Kram! <3

 

Hade du kunnat tänka dig att flytta till Stockholm för din karriär?
/Utflyttad skåning i Sthlm

– Det beror på. Jag har blivit erbjuden jobb i Stockholm flera gånger. Både bra och mindre bra jobb, men jag har (som ni ju vet) inte flyttat. Det beror lite på att jag är rädd för att hamna i ”fel sällskap” och leva ett ytligt liv. Okej, det där lät kanske jättetöntigt. Men jag blir ju bjuden på tusen events och tillställningar varje dag och jag kan tänka mig att om jag hade bott i Stockholm hade jag såklart gått på dem, speciellt då jag inte känner så många i Stockholm. Men det är speciella typer av människor som hänger på sådana tillställningar och allt är så…tillgjort. Jag hade inte mått bra i längden. Jag håller mig hellre utanför och åker dit och leker kändis när jag känner för det. Det skulle dock kanske vara annorlunda om jag blev erbjuden ett jobb relaterat till utbildningen och det jag jobbar med. Alltså ett jobb som verkligen känns stort, viktigt och värt det i längden. Då hade jag kanske övervägt att skaffa mig en bas och bygga upp ett liv (så att det inte blir sådär). Men hittills har det inte varit aktuellt i alla fall.

 

Helt rätt! På hotellfrulle gäller det att prioritera. En gång hade de minipizzor dock, man blir ju så mätt så man kan äta mindre men samtidigt är det ju pizza. (Bor granne med clarion sign i Sthlm, därav hotellfrulle overload) men har en fråga till dig. De har bytt ut nutellan mot nugatti, thoughts? Du är ju ändå halvnorsk så skulle vara spännande att veta vart du står i nutella vs nugatti-debatten? KRAM <3

– Haha så roligt att du frågar det! Jag var nämligen ganska irriterad över att det var Nugatti till pannkakorna och inte Nutella nu i söndags. Okej, såhär är det: Ingenting kan jämföras med Nutella. Nugatti, eller andra wannabes är INTE samma sak som Nutella. Det smakar inte likadant och det har inte samma konsistens. Nutella är smooth (kommer inte på det svenska ordet) och är inte för söt. Men dessa billiga varianter (t.ex de vit- och brunrandiga), eller Nugatti (som säkert iofs är jättedyrt pga norskt) har en lite ”kornig”, sockrig konsistens och är för söta och smakar för lite. Så jag är ledsen att jag sviker mitt land, men Nutella framför Nugatti alla dagar i veckan. Taskigt mot Nutella att ens jämföra typ.

 

DSC00104

 

Hej Egoina!
Tack för en härlig blogg!
Jag undrar hur en vanlig arbetsdag ser ut för dig, vilken tid åker du hemifrån på morgon och när kommer du hem efter ditt arbete? :)
Stort grattis till ditt nya jobb!!

Kram

– Det varierar mycket hur en vanlig arbetsdag ser ut, det är så olika. Igår skrev jag nyhetsbrev, uppdaterade sociala medier, satt i möte (planerade vissa saker inför julen osv), skickade ut ett pressmeddelande och gjorde annonser. Jag gör alltså inte samma saker varje dag. Jag går hemifrån 06.35 och kommer hem 17.50. Jag jobbar 08.00-16-30. Tack så mycket 🙂

 

Jag har tänkt på en sak. Är de så att din blogg varit ett plus för att få jobbet? Du ger ju sjukt bra reklam för företaget. Ta inte detta som någon dålig kritik nu för jag menar bara av nyfikenhet! Liksom om du har dubbeljobb där så du även får betalt för reklam (fast egentligen gör du ju inte tydlig reklam utan bara skriver om jobbet så vet därför inte om de räknas) eller är de bara jackpot för bluebox att du har en stor blogg med? :)

– Det är nog snarare tvärtom. Att det här med min blogg gjort det svårare för mig. Det är klart att jag besitter mycket kunskap och det är mycket jag vet som man inte kan lära sig i skolan, men det är samtidigt väldigt risky att anställa någon med en stor blogg. Vill man verkligen koppla ihop sitt varumärke med någon? Nu förstår ju alla att jag inte ÄR Bluebox, men tror ändå du förstår lite vad jag menar. Dessutom är det inte många arbetsgivare som ser positivt på att man bedriver en egen verksamhet vid sidan om, de flesta skulle nog säga att det inte var okej. Det var något vi pratade om på intervjun, hur mycket tid bloggen/ krönikor/ mitt företag tar och om jag verkligen har möjlighet att arbeta heltid. Jag vet att det också var ett bekymmer på den andra intervjun jag var på och antagligen varför jag inte fick jobbet där. Så det är både ja och nej. Sen det här med reklam. Ja, jo, det blir väl indirekt reklam. Men det är inte som att jag pushar för någon särskild produkt eller länkar en massa produkter, jag bara berättar lite löst om mina dagar – och mitt jobb – som råkar vara på Bluebox. Det är lite svårt att inte göra det när jag bloggar om mitt liv, men jag försöker undvika det i den mån det går och hålla det på en rimlig nivå.

 

Måste bara börja med att säga att du är grym!
Sen fick jag för mig att det skulle vara kul om du gjorde ett handskrivet inlägg. Alltså att du skriver med penna och papper, sen fotar du och lägger upp på bloggen. :)
Ha det bra!

– Känns lite jobbigt med ett helt inlägg. Men kul idé! Här är ett handskrivet kort. Tänker det är bättre än inget 😉

 

FullSizeRender

 

Hej fina du!
Detta har inte alls med inlägget att göra men du brukar alltid ha så kloka råd.
Jag sa till killen jag har känslor för att vi inte kan fortsätta ses idag. Vi har träffats sedan sommaren och haft någon typ av kk relation. Han har varit väldigt tydlig med att han inte är intresserad av något seriöst men jag har väldigt lätt att få känslor vilket jag såklart fick för honom med. på fyllan igår bestämde jag (efter att ha tänkt på det länge) att vi måste sluta ses för min skull. Jag lovade mig själv från början att om jag mår mer dåligt än bra av honom måste de ta slut och det känns som att vi nått den punkten nu.

Problemet är bara att nätterna jag spenderar med honom är de bästa jag vet, därför känns det så skevt att avsluta och bli av med dom stunderna, men visst är det rätt i längden?! (Haha hade varit väldigt bra om du höll med här)

Nu är alltså planen att jag ska vara själv och må bra i det, hur gör man?! jag har jättemånga fina vänner som alltid finns men känner att jag måste klara att vara ensam en kväll lite då och då utan att känna ångest, har du något tips?

en massa kramar!

– Det hade varit bra om jag höll med, OCH DET GÖR JAG. <3 Du vet och jag vet att detta inte är bra för dig och inte kommer sluta bra. Så länge ni vill olika saker och inte känner samma är det ingen bra idé. Att fortsätta ses kommer bara göra dig ledsen. Jag förstår att stunderna då du får vara med honom känns fantastiska. Men är det värt det? Nätterna du spenderar med honom är bra, men är det värt att må dåligt efteråt? Du gör dig själv en tjänst om du tar dig ur det här. Jag lovar dessutom att du kommer hitta någon annan, som känner samma som du, där det kommer vara ännu bättre. Du kommer se tillbaka och tänka att du var helt trög som höll fast vid den här killen 🙂 Att vara själv och må bra i det låter som en jättebra idé! Hur man gör? Jo, man bara gör. Var själv, ät själv, sov själv, gör saker själv. Bli bra på att umgås med dig själv och försök tänka bara på vad du vill och vad du mår bra av. Det är ditt liv. Var egoistisk och nöj inte dig med någon som bara vill vara med dig en natt då och då. Han kan dra. Bra att du har jättemånga fina vänner. Bjud hem dem på drinkar och spelkväll! Lycka till. Kram! (Det kommer gå över, det kommer lösa sig och allt blir bra. JAG LOVAR. Bara hang in there).

 

0

Svar på några av era senaste kommentarer

Måste förresten fråga, vad jobbar du med? Jag följer din snapstory och dina jobb-bilder är minst sagt blandade haha. Men ja förstår inte riktigt vad du gör :)

– Haha, ja jag kan tänka mig att det känns väldigt blandat på Snapchat. Ibland känns det som att jag jobbar med allt och ibland känns det som ingenting, haha. Jag jobbar främst med marknadsföring och digital kommunikation. Det vill säga sociala medier, annonser, pressreleases och nyhetsbrev. Jag gör bilder till hemsidan, håller koll på och sammanställer marknadsföringsbudgeten, håller koll på vilka produkter som säljer, korrläser texter och så vidare och så vidare. Mitt jobb är att öka och hålla uppe försäljningen, samt all ”marknadskontakt”, så jag gör allt som hör till det.

 

Hej Egoina! Du är alltid så fantastisk på att ge råd och jag skulle behöva din hjälp.

Jag är i slutspurten av min examen och jag har en omtenta som ligger i början av december och jag är så orolig över den. Det är en tenta som består av fem olika böcker och det är så konstiga frågor att de är omöjliga att förstå. Läraren är inte ute efter att ge oss kunskap utan vill istället att vi ska rada upp i punkt och pricka olika saker från böckerna. Jag brukar vara väldigt duktig på att strukturera men jag vet inte hur jag ska få ihop det här. Och det här är sista omtentan så misslyckas jag och får ingen examen.

Hur ska jag bära mig åt för att klara det här? Jag känner mig fast. :(

– Åhhh, jag verkligen känner din ångest! Jag tänker att det enda du kan göra är ditt bästa. Jag vet att det låter klyschigt. Men så är det ju, du kan inte göra mer än så. Om det finns extentor är det ett bra tips att förbereda sig med. Kolla upp hur läraren brukar ställa frågorna och vilka ämnen som brukas beröras. En positiv sak är i alla fall att du fått en känsla av att läraren hellre vill att ni ska rada upp saker än att redogöra mer övergripande, då vet du åtminstone det och kan lägga fokus därefter. Jag hejar på dig och håller alla tummar. <3

 

Jag är helt inne på att plugga strategisk kommunikation i Helsinborg nästa höst (har redan kommit in och tackat nej två gånger pga andra planer), men nu häromdagen pratade jag med en kille som läste något liknande i en annan stad och sa att det är jättesvårt att få jobb, eftersom alla söker någon med erfarenhet. Vad tror du Egoina? Blev nervös..

– Jag tycker att Rebecca i kommentarsfältet gav ett väldigt klokt svar:

”Jag var också inne på att läsa till kommunikatör, men sen kollade jag in den blivande arbetsmarknaden och kände att jag personligen har inte drivet och passionen för att slå mig fram där. Nu pluggar jag något helt annat, som också är svinkul med en god arbetsmarknad när jag tar examen.

Jag tror helt enkelt det beror mycket på vem du själv är, om det är ditt absoluta drömjobb och du inte kan tänka dig att jobba med något annat ska du ju självklart satsa. Känner du att ett annat yrke med en bättre arbetsmarknad vore exakt lika kul, då kanske det är en alternativ väg att gå? Och inte för att avskräcka, men jag känner en som har två kandidatexamen i bagaget i mediaämnen, nu pluggar han till något helt annat för att jobben helt enkelt inte fanns för hans del. Så ja, det är en tuff värld, en universitetsexamen är idag inte en garanti för en framtida trygg anställning och inkomst tyvärr”.

Jag håller med om allt. Är det din absoluta dröm så tycker jag du ska köra. Annars är det tyvärr som du säger, att det är en väldigt svår bransch. Men det är absolut inte kört. Erfarenhet eller annan ”edge” kan man skaffa sig genom exempelvis praktik, fler kurser, hobbys och engagemang i olika saker utanför skolan. Men jag tror man får vara okej med att det kommer bli svårt att få jobb och att man eventuellt kommer att få ta en del jobb man inte tycker är superkul tills man äntligen landar drömjobbet. Lycka till! Kram!

 

Jag har hittat en mini regina!! Googla Kajsa Halldén! Hon spelar Sofie i Sune på bilsemester

– Haha ja. Kanske det!

 

photo

 

 

Kan du inte blogga på tåget på till och från jobbet, så slipper du lägga söndagar på det? 🙂

– Jag önskar att det räckte, men det gör det inte. Det som tar tid är egentligen att ta och redigera bilder (vilket jag inte kan göra på tåget), samt att göra ”temainlägg” likt detta. En sånt här frågeinlägg tar mig 1-2 timmar att svara på. Ett vanligt inlägg med ”vad jag gjort idag” tar dock mindre tid. Jag lägger ner ungefär 2-4 timmar på bloggen varje dag och mer under helgen (då är allt med mejl, kommentarer och annat också inräknat, förutom själva bloggandet). Jag gör en del på tåget som att svara på mejl, godkänna kommentarer och också enklare inlägg ibland om jag får sittplats och har orkat ta med mig datorn, men tyvärr räcker inte den tiden för att jag ska kunna vara ledig annars. Det är inte alltid jag får sittplats på tåget och ingen resa är längre än 30 minuter (har en del byten), så jag hinner knappt komma igång vilket gör det svårt att utnyttja pendlingstiden till det. Det är lite tufft det här med heltidsjobb + stor blogg + krönikor. Men jag tänker att jag kämpar på så länge jag orkar.

 

En fråga bara! Jag slutade också med p-piller, förra sommaren. Mådde inte direkt dåligt av dem, men jag hade ingen anledning att fortsätta då jag just då inte var i ett förhållande + kände att VARFÖR HORMONER, egentligen?! Fick väldigt dålig hy efter att jag slutade (och mindre bröst, haha), annars har jag inte märkt någon skillnad. Meeen nu till min fråga; varför använder du, eller någon annan här inne, inte kopparspiral? Jag ville ha preventivmedel i våras igen, men ville inte stoppa i mig hormoner. Kollade lite på olika p-datorer men kändes inte rätt, och tillslut föll mitt beslut på kopparspiral. Jag är jättenöjd med det valet, känner inget, det är inga hormoner och den kan sitta där i flera år så jag behöver inte bry mig alls om den.

kramis

– Jag kan inte ha kopparspiral av olika anledningar som jag inte vill gå in på. Men kan man det så håller jag med dig om att det är ett jättebra alternativ! Inga hormoner och ingenting man behöver tänka på dagligen 🙂

 

Hej fina Egoina! Nu kommer en ganska udda fråga som inte har något som helst med detta inlägg att göra. Men jag har ett litet problem men vet inte vem jag ska prata med och på något konstigt sätt ser jag dig som den storasyster jag aldrig haft.

Jag är 18 år och har aldrig haft en riktig pojkvän. Detta är inget som jag egentligen tycker är jättejobbigt då jag kommer från ett kristet sammanhang och därmed är detta inte något speciellt ovanligt och dessutom har jag en del kompisar som inte heller haft det. Det är inte så att jag aldrig har varit intresserad av killar eller haft killar som är intresserade av mig, för det händer relativt ofta, men det har bara inte blivit något seriöst någon gång. Men med detta tillkommer även att jag aldrig har kysst någon. Alltså aldrig mer än små pussar på lågstadiet typ haha. På något sätt är jag en sån tjej som “förväntas” ha haft ett flertal pojkvänner och åtminstone strulat med många olika killar på fester. Men jag har tidigare bara inte velat kyssa vem som helst vilket gör att jag verkligen är stolt över mig själv att jag alltid haft en sån självrespekt att jag förstår hur mycket jag faktiskt förtjänar, för det ser jag att många av mina vänner inte har. Men denna “kyssoskuld” gör ju att min första kyss blir en så otroligt stor grej! Jag förväntas ju redan “kunna” kyssas om du förstår vad jag menar. Så min fråga till dig är egentligen, bör jag oroa mig? Jag är en person som oroar mig extremt mycket och detta är definitivt inget undantag. Just nu är jag intresserad av en kille som jag tror är intresserad av mig också och vill ju inte att detta problem ska bli något som hindrar mig från honom. Vet ju att det kommer hända någon gång men just nu känns det bara så läskigt. Tycker du jag ska ta första bästa kille på nästa fest som “övning” typ haha och bara få det gjort (kanske lite lättare med lite alkohol i blodet också…) eller ska jag fortsätta vänta på det “rätta” tillfället? Börjar känna mig som ett miffo…

Massa kramar till dig! Du ger mig alltid lite extra glädje och hopp om framtiden!

– ÅH fina du! <3 Nej, du ska inte oroa dig. Jag tycker att du ska vänta till du känner att du verkligen vill kyssa någon och att det känns rätt. Risken är bara att du kommer bli besviken, men jag tänker att det är bättre att bli besviken på en kyss man verkligen ville än en med någon random som man bara ville ha överstökad. Det finns ingen brådska och du ska kyssa vem du vill, när du vill (förutsatt att den andra personen vill det också då, hehe). Ingenting förväntas av dig. Jag tycker med andra ord inte att du ska fokusera på hur kyssen uppfattas av den andra personen. Skit i det! Alla människor kysser olika och det är ändå inget man kan ”öva in”. Det är klart du kommer känna dig mer självsäker på hela biten när du gjort det några gånger, men det är ändå alltid nytt att kyssa en ny person. Ibland klickar man, ibland inte. Men alltså oroa dig inte. Det kommer gå hur bra som helst! Ät inte upp den andra personen bara 😉

 

DSC01385

 

Var kommer de FANTASTISKA väskorna (blå och svarta) med brunt handtag ifrån??

– De är från Longchamp 🙂

 

Blir du verkligen deprimerad? Förlorar vardagen sin mening, du tappar lusten att äta/duscha/göra något annat överhuvudtaget än ligga i sängen? För om det inte är så, säg som det är istället. Du känner dig tråkig med omålade naglar. Eller färglös. Eller ovårdad. Eller opiffad. Men inte allvarligt sjuk.

Folk i allmänhet svänger sig med deprimerad till höger och vänster! “Åh, måste plugga i helgen, blir helt deprimerad!”. “Fy vad det regnar, deprimerande!”. Vi som faktiskt _är_ deprimerade tas inte på allvar, dels på grund utav detta. Folk ber oss “rycka upp oss” – för att “deprimerad” lika gärna kan sägas om lite trött, lite uttråkad eller less på regn. Snälla, bidra inte till det. Kram.

– Jag har varit deprimerad flera gånger i mitt liv och (som mest allvarligt var det när jag var runt 12 år), så jag förstår din poäng. Tycker dock ändå att detta är lite hårt och jag håller inte med dig. Oförståelsen till depression grundar sig, enligt mig, inte i att ordet används på detta sätt. Jag överdriver ofta uttryck och använder språket för att få effekt, inte bara i detta sammanhang. Tycker skrivande är väldigt tråkigt annars. Men som sagt, jag förstår helt klart vad du menar. Håller bara inte med. Kram! 🙂

 

0

Svar på några av era senaste kommentarer

Har du sett att skriver du en sida med blogginlägg till så är bloggen 1500 sidor? M.V.H. Hon som har tenta men gör allt annat istället.

– Coolt! Älskar dig för att du har koll på det 🙂 Men plugga nu! Heja!

 

Man kan också läsa originalkrönikan som skrevs av Sandra Beijer någon månad innan, den är med bra ;)

http://touch.metro.se/kolumner/sandra-beijer-vi-lever-i-en-varld-dar-ett-nej-inte-betyder-nagonting/EVHoix!DMKYfuS3j909M/

– (Angående min senaste krönika i VR, alltså en som jag inte publicerat på bloggen än, så att ni inte blir förvirrade). Öh? Ursäkta? Så dryg kommentar! Vadå ”originalkrönikan”? Alltså Sandra Beijer är jättebra. Men känner ändå att jag måste försvara mig här. Den 12 augusti skickade jag krönikan till min chefredaktör (jag har deadline ett bra tag innan de kommer ut). Alltså en och en halv månad innan denna publicerades. Så om någon kopierat någon är det hon som kopierat mig, vilken hon ju självklart INTE har. Såvida hon inte har tillgång till min mejlkorg då. Att två personer råkar beröra samma ämne oberoende av varandra är inget konstigt.

 

Hej! Den här kommentaren är inte relevant till inlägget. Jag älskar din blogg, har följt dig i tre år nu och tycker din blogg är väldigt underhållande och intressant. Iallafall, du är ju norsk men bor i Sverige. Det jag undrar över är hur du kan prata så bra svenska utan brytning? Haha, och när kom du till Sverige kanske är en relaterad fråga också. Om du är född i Sverige men har norsk familj, så ber jag om ursäkt. Men har undrat ett tag och är helt enkelt lite nyfiken. Har en icke-svensk familj och t.ex min mormor kom hit när hon var rätt så ung (c.a 20 år) men har fortfarande problem med språket och talar helst vårt första språk. Nu vet jag att Norge och Sverige är grannländer, men ja. Förlåt om det här var en dum fråga, ignorera den i sådana fall. Fortsätt skriva så bra! Ha det bra. Mvh

– Fick detta svar från en läsare (älskar att hon hade så bra koll att hon länkade till ett inlägg 2011 som jag ej minns att jag skrivit. HAHA):

”Svaren till dina frågor om Egoina finns här: https://egoinas.se/?p=11479 För att kunna tala ett nytt språk utan brytning ska man helst lära sig det före puberteten (20 år är alltså inte ung i språkinlärningssammanhang; finns dock stor variation på individnivå). Det hjälper också om det nya språket har gemensamma språkljud med det språket man redan kan, t.ex. om r-ljudet inte finns i modersmålet och man inte har exponerats för r-ljudet vid en viss ålder kommer man inte att kunna uttala det.”

Jag flyttade till Sverige när jag var tre år och även om norska är mitt modersmål är min svenska bättre. Eller inte bättre, den är så att säga perfekt. De brister jag skulle ha i uttal eller grammatik beror inte på att jag är norsk. Det är så kul när skåningar frågar varför jag inte har så bred skånska och jag svarar att det antagligen beror på att jag jobbat massor med kundtjänst, jobbat i Stockholm och mitt intresse för att prata korrekt (jag säger till exempel inte ”jag var på jobb” eller andra dialektala saker, förutom ”ett choklad” då, men det har vi redan gått igenom..hehe). Sen får de veta att jag är norsk och säger ”jahaaa, det är därför”. Det är inte alls därför.

 

DSC00436

 

Men hallå duschen – en kvart från att du ställer dig i duschen så drar du igång plattången – tvättar du inte håret då eller plattar du blött hår? Eller torkar det så snabbt ? ;)

Mvh hår som torkar på två-tre timmar, och får snällt duscha kvällen innan haha

– Haha! Jag med 🙁 Jag skulle aldrig platta blött hår. Mitt hår tar cirka ett dygn att självtorka. Jag har inte tid eller ork att tvätta och föna håret på morgonen, så när jag skriver att jag duschar menar jag endast kroppen. Alltså USCH vad det här med att tvätta håret är ett projekt alltså!! Ibland känns det som att det enda jag gör om dagarna är att planera vad jag ska äta och när jag ska tvätta håret.

 

Vad tycker du om dom senaste greys avsnitten?? Så jävla spännande!
Och en till sak, visst hade det vart det ultimata om Alex och meredith vart tillsammans?! Det hade varit lycka

– Jaaa eller hur! Greys har blivit mycket bättre nu faktiskt. Så kul! Är det förresten bara jag som sitter och storbölar till varje avsnitt? Jag brukar se det när jag äter och så sitter jag där och gråter ner min mat. Ser nog normalt ut… Men nej, håller inte med om att Alex och Meredith ska bli ihop. Jag gillar deras vänskap! Arizona och April däremot. Det hade varit en kul twist!

 

Hej Egoina! En fråga till nästa frågestund :)

Som offentlig person så är det många som anser att det är okej att ta fram uppgifter om dig och ditt liv på till exempel skvallerbloggar och så vidare eftersom du enligt dem har valt att leva i offentligheten. Nu när du har fått jobb har du valt att inte tala om vart och vilken tjänst du har och det är självklart upp till dig men ändå har en skvallerblogg publicerat alla de uppgifterna. Hur ser du på det? Blir du arg när det kommer fram trots att du inte vill eller skakar du bara av dig det?

Puss du är bäst! :)

– Både och. Det är lite tröttsamt. Men jag räknade med att det skulle bli så och jag visste att det inte skulle gå att hålla det hemligt, därför gick vi ut med det ”ordentligt” istället. Det är väl smickrande på ett sätt att folk bryr sig, men ibland hade det varit skönt att kunna få vara ”anonym”.

 

hej Regina!
läser din blogg ganska så ofta, då jag tycker om att du verkligen är dig själv i bloggen!

Har en fråga till dig då jag tycker du verkar ha bra saker att säga om saker och ting, och det är så att jag ska träffa (ta en fika-ish) med mitt ex för första gången sedan det tog slut och jag vet inte alls hur jag ska bete mig när vi väl träffas. Jag tycker fortfarande om honom otroligt mycket (10mån sedan det tog slut) och vill självklart att vi ska bli ett par igen :P Men asså jag kan inte sluta tänka på att han bara träffas för att catcha up, lixom se vad som händer i mitt liv, hur jag mår och för att han lixom vill ha snäll och ser mig som en “vän” om du fattar va jag menar, så jag vill nästan skita i att träffa honom över huvudtaget för jag är typ 100% säker på att det kommer gå åt skogen och jag kommer åka hem och grina skiten ur mig hahha.

Nu till saken.. Vad hade du gjort om du va i min sits? :P
Mvh
Sandy

– Nä. Alltså. Skit i fikan. Du kommer bara bli ledsen. Så länge du känner att du inte är över honom skulle jag säga att du ska hålla dig borta. Är det så att han vill mer än bara en catcha-up-vänskaps-fika får han anstränga sig lite mer än att bara fråga ut dig på fika. Den kortvariga ”glädjen” denna fika ger dig är inte värt hur du kommer må efteråt.  Jag tror att hoppet som tänds kommer vara mer destruktivt än bra. Skit i honom och lägg din energi på annat. Du kan fika med någon bättre i framtiden, någon som känner likadant som du <3

 

0

Svar på några av era senaste kommentarer

Åt inte din mamma lchf innan? Hur kom det sig att hon slutade? :)

Frågade och fick detta svar: Jag tyckte livet blev för tråkigt. Jag vande mig aldrig. Jag gillar kakor och godis – åtminstone ibland. 🙂

 

Vill ställa följdfråga på frågan om medborgarskap! Hur kommer det sig att du inte är/blir svensk medborgare? Man kan väl ha dubbelt medborgarskap, både svenskt och norskt? Så får du ju rösta och sånt också, känner du inte att du vill “bli svensk” när du bott här hela ditt liv typ?
Gud nu låter jag tillrättavisande som att du borde bli det, men ja, blev lite förvånad haha. :p

– Haha! Det är nog lite så att jag inte vill ”bli svensk”. Jag är ju norsk och det skulle kännas fel att ha ett svensk pass av någon anledning. Sen ser jag inte någon anledning att ha dubbelt medborgarskap. Som det ser ut nu är det ingen skillnad för mig och det finns ingenting som ställer till det, så jag kan helt enkelt vara norsk medborgare. Men jag hade blivit svensk medborgare om det underlättade på något sätt.

 

FullSizeRender(3)

 

Jag är ledsen, men Du måste lägga ut receptet på pepparkladdkakan.

– Var inte ledsen över det 😉 Här är receptet. Mamma hälsar att hon lade till en tesked kardemumma, en tesked nejlika och grovhackade vit choklad och strödde ovanpå.

 

Usch din stackare! Hur kommer det sig att du bor kvar i Landskrona föresten? Nu vet jag ju inte var du jobbar, men är aldrig Malmö/Lund/Helsingborg aktuellt? Jag har precis flyttat till Malmö och älskar det! Kram

– Anledningen till att jag inte flyttat ännu är för att jag inte visste var jag skulle få jobb. Jag har tidigare varit inställd på Helsingborg och har hållit koll på bostadsrätter där i ett år nu. Men nu jobbar jag i Malmö vilket ställer till det i mitt huvud. Jag har aldrig velat flytta dit. Så jag får helt enkelt se hur jag gör. Det skulle det kunna vara ett alternativ i framtiden. 🙂

 

Hej Egoina!
Blev så intresserad av kommentaren om ditt norska medborgarskap att jag också måste fråga: har du ett svenskt personnummer? Eller har man samma personnummer i Sverige och Norge? Tänker om du tex ska göra ett ärende på banken, då måste du ha ditt norska pass eller? Och hur visar du då ditt personnummer med de 4 sista siffrorna, om de nu inte är samma som i Norge? :D
Tack för en helt fantastisk blogg, har följt dig i massor utav år och detta är faktiskt första gången jag kommenterat!
Stor kram

– Jag har ett svenskt personnummer. Men då min legitimation har löpt ut (eller vad heter det? Utgått? Alltså expired på engelska) använder jag mitt pass vilket blir lite förvirrat ibland när jag till exempel ska hämta ut paket och personen i kassan inte vet hur man gör. I passet står ju bara mitt norska personnummer. När jag var hos läkaren sist sa jag mitt svenska personnummer och sen tittade hon i mitt norska pass för att se att det var jag. Men jag har alltså två personnummer, ett till varje land 🙂 Tack, glad jag blir <3

 

Åh gillar den tröjan! Har en fråga till dig. När man ska gå ut med en ny kille som man inte träffat någon gång vad tycker du man ska hitta på? Tycker du man ska gå hem till honom eller till en själv första gången man ses? har du tips på hur man kan träffa killar om det inte är via någon dejtingsida? :)

– Jag tycker att man ska gå en promenad eller ta en fika. Det är casual, enkelt och man kommer snabbt därifrån om det inte skulle klicka eller människan skulle vara helt störd. Man vet ju aldrig. Sen kan man alltid förlänga dejten, typ ”ska vi äta en bit mat”, ”det går en film som verkar bra på bio om en timme, ska vi se den” eller ”jag har Netflix hemma, wanna chill” (haha) (var tvungen). Nja. Vet inte helt hur man träffas om det inte är genom en dejtingsida. Huuuur gjorde folk på typ 80-talet egentligen?!? Men det är väl på krogen, på jobbet, genom skolan, genom gemensamma vänner eller genom intressen. Såvida du inte är ascool och går fram till någon som ser intressant ut på typ tåget eller på Ica. Var ascool!

 

bb

 

Har du extensions, eller har jag missat att ditt hår blivit GALET långt?

– Du har nog missat att det blivit långt 🙂 Kan vara för att det är rakt på bilderna? Det brukar vara vågigt eller lockigt och då ser det inte lika långt ut. Extensions orkar jag inte igen…. 🙂

 

Vad menar du med att ringar och armband inte passar dig?
Jag tror det skulle vara fint på dig :)

– Tack, men menade inte så. Det är mest det att jag har så väldigt smala fingrar och handleder att jag aldrig hittar något som passar. Allt är för stort. Jag var inne i en butik och tittade i lördags och sa ”ta fram de minsta ringarna ni har” och så provade jag alla, men inget passade. Tjejerna i kassan hade rätt kul åt det och ba ”men den då”, ”okej men prova denna då, ”den här MÅSTE passa” och så stod jag och provade allt som en freakshow, men alla ringar bara gled av. Haha. Jag borde gå till en en riktig smyckesbutik och mäta min ringstorlek och köpa ”riktiga ringar” någon gång, har bara inte tagit tag i det. Armband är dock svårt såvida de inte går att ställa in själv, men även då är de oftast för stora.

 

Hej bästa du!
Jag ska vara med i en rättegång om ett par veckor pga ett rån jag tyvärr var med om. Är extremt nervös för detta. Mest för att jag måste sitta i samma rum som rånarna, mittemot dom dessutom.

Min fråga är helt enkelt om du har några tips på hur jag kan lugna mig själv? Vet ju att dom inte vill mig personligen något illa, men vet ändå inte hur jag reagerar när jag väl sitter där framför dom.
Du har ju själv varit del av en rättegång (som dessutom var av en mycket mer hemsk situation än min).
Tack på förhand :)

– Usch vad hemskt. Jag förstår att du är nervös. Jag mådde också extremt dåligt över att behöva sitta mittemot killen som var åtalad för olaga förföljelse mot mig. Men jag tänkte att jag inte skulle titta på honom, så den första timmen gjorde jag inte det överhuvudtaget. Men när jag suttit där en stund och jag förstod hur sorglig han var så gick det bra. Försök stänga av känslor i den mån du kan. Tänk att du ska dit, du ska säga vad du ska säga och sen ska du gå hem och då kan du få lov att känna. Det är också viktigt att du kommer ihåg det du precis skrev, att de inte personligen vill dig något illa. Tror det kommer hjälpa dig. Tänker på dig. Lycka till! Kram <3

När vi ändå är inne på ämnet… Vad kul att du fortfarande kommenterar min blogg Anders Uhrbom! Antar att två polisanmälningar, en rättegång och en fällande dom (den andra tjejen) inte hjälpte. Du gör fortfarande som du vill. Ops. Nu gjorde visst jag det med.

 

1 gillar

Svar på några av era senaste kommentarer

Hej Regina! Ja, när vi ändå är inne på ämnet så har jag en (lång) fråga och hoppas verkligen att du kan lyfta detta i din blogg. Det är så att jag är en 25 årig tjej som precis börjat jobba som lärare (tog examen under våren) men min dröm har alltid varit att bli polis. Men eftersom det var så svårt att komma in på polisskolan så tänkte jag äh jag får väl plugga till något annat under tiden för jag hade inget jobb då. Så här står jag, färdigutbildad lärare men det är inte drömmen. Och polis vill jag inte längre bli. Jag har sagt till mig själv att jag ska ge detta en chans och tänker därför jobba fram till sommaren. Men redan nu känner jag för att läsa på om andra utbildningar för jag tror att jag vill utbilda mig till något annat. Problemet är bara vad då? Såå min fråga är, vore det dumt att ta en till utbildning? Och hur hittar man ett passande yrke till sig själv? Hur gjorde du? Jag har trots allt pluggat i 4,5 år och jag bli så dum på mig själv att jag inte hoppade av utbildningen i början utan envisades med mig själv för att göra klart skiten. För nu är det klart men jag vill inte detta.
Jag vet inte vad jag ska ta mig till och mina vänner ger mig inga goda råd utan de säger bara “åh vad tråkigt, jag förstår osv”. Hjälp snälla! :(

– Nej, jag tycker inte det är dumt. Jag tycker att man har lov att ändra sig. Kommer du på vad du vill göra ska du göra det oberoende av om du redan har en utbildning, jobb eller vad som helst. Förstår att din situation känns tråkig, men samtidigt, vad hade du gjort istället? Som jag förstår det vet du fortfarande inte riktigt vad du vill och jag tänker att en utbildning, trots att den inte är ens dröm, inte kan vara fel. Du har säkerligen lärt dig massor och träffat människor du inte träffat om du inte gått lärarutbildningen. Ingen erfarenhet är förgäves. Du hade inte mått bättre av att bara stå och stampa i fyra och ett halvt år istället. Kanske kommer du även att ha användning för vissa av dina kunskaper längre fram i ett annat yrke. Det du gör nu är att börja fundera på utbildning och olika yrken. Blir du nyfiken på ett yrke och tror det skulle vara något för dig så leta upp någon som jobbar med det, ställ massa frågor. Stressa inte och lita på att du kommer att komma på vad du vill och när du gör det kan du kämpa för att uppnå din dröm. Men tills dess får du göra det bästa av situationen. Jobba som lärare, läs någon kurs eller jobba med något annat under tiden. Allt ordnar sig 🙂

 

Jättefina tröjor! Men gudars jag måste få veta vart den svarta trapphyllan är ifrån?!

– Oj. Det är så länge sedan jag köpte den. Men vill minnas att den är från Ellos.

 

DSC00825

 

Så snygga tröjor!

Btw, jag går i skaffa-egen-lägenhet-tankar så jag undrar hur stor din säng är, 120-säng eller? och hur stor är din lägenhet? Du verkar ha det väldigt enkelt men fint inrett, precis som en själv vill ha det :)

– Tack! Min säng är 120 och min lägenhet är 45 kvm. Den funkar super till en person 🙂

 

Du kanske har gjort ett inlägg om det här tidigare, men har funderat lite på hur stor skillnad det är för dig som inte är svensk medborgare jämfört med till exempel dina vänner? Hur fungerar det i praktiken? Har du ett permanent uppehållstillstånd? Och hur fungerar det med t.ex csn, bostad, lån etc. Antar att du har ett norskt pass när du är ute och reser, måste du då åka till norska ambassaden i Köpenhamn/Stockholm för att skaffa ett nytt? Och till sist, röstar du i det norska valet?

Förlåt för många och kanske dumma frågor men det skulle vara intressant om du ville göra ett inlägg och berätta, kan inget och är nyfiken. Kram! :)

– Haha oj. Alltså jag vet inte? Behöver man ens uppehållstillstånd om man kommer från Norge? Jag tror inte det. Det fungerar precis som för mina vänner, eller jag har inte stött på något problem ännu i alla fall. Det enda är att jag har ett norskt pass och att jag inte har rösträtt. Ja, jag måste åka till ambassaden vilket är ganska drygt. Nej, jag röstar inte i det norska valet, dels för att jag inte är insatt och det känns fel att påverka när jag inte bor i landet, men dessutom har jag tydligen inte rösträtt där heller. Jag kollade upp det sist de hade val och jag var tydligen inte registrerad.

 

Haha vad roligt, jag äter dammsugare likadant! Sen äter jag det gröna och sist det som är inuti. Jag har system på all choklad jag äter. Till exempel Twix, först kolan, sen chokladen och sist kexet. Blir nyfiken på hur du äter Ballerina? ;)

– Haha! Äter också Twix så. Det händer att jag slänger en del av kexet mot slutet dock, tråkigt att äta det ju… Kul fråga med Ballerina! Jag äter sällan Ballerina, tycker det är ett jättetråkigt kex (kaka?), skulle aldrig köpa det själv. Men om någon bjuder äter jag såklart, jag är ju inte den som är den. Då tar jag först av den ljusa kexdelen och äter upp (eller slänger om ingen ser…), sen äter jag chokladkexbiten med chokladfyllningen på utifrån och in så att jag har så mycket chokladfyllning som möjligt kvar till slutet.

 

DSC00988

 

Jag har för mig att du sagt nån gång att du inte gillar att följa recept? Hur funkar det med detta koncept undrar jag? jag är nämligen precis likadan och vill gärna höfta till det i köket, inte stå och läsa och genomgå en massa moment. Är nyfiken på att testa Linas matkasse men som sagt, att följa recept är inte min grej :P

– Precis, du minns rätt! Jag var också orolig över det. Men det går bra faktiskt. Jag tror att lättnaden i att maten är planerad, kommer till dörren och allt det där tar bort det tråkiga i att ”följa recept”. Jag brukar dock läsa igenom det en gång och sen lagar jag maten på ”mitt sätt” och dubbelkollar ibland om jag glömt något. Jag står alltså inte och mäter upp något utan tar kryddor osv utifrån eget tycke. Tror att det hjälper en del 🙂 Annars känns det faktiskt helt okej att följa recepten. Jag ser det som inspiration  att göra på ”någon annans sätt” 🙂

 

Hej! Bara nyfiken: det låter som att matlådegrejen är nytt för dig. Hur gjorde du när du var student? Åt du ute varje dag då? :) Hatar också att fixa med matlådor men är så illa tvungen när jag lever på csn..

– Jag åt antingen ute eller så åt jag hemma. Vi hade oftast bara en eller två föreläsningar och då kändes det inte så nödvändigt att dra med sig en låda. Dessutom var studentpriserna bra och jag orkade inte stå och kriga om mikrovågsugnarna med alla andra studenter 🙂

 

Hej!

Du säger i klippet att det var när du hörde en gästföreläsare berätta som sitt jobb som du insåg att det var vad du ville göra. Vad var det hon jobbade med? Jag tycker att strategisk kommunikation verkar otroligt intressant när jag läser om det men lyckas inte få någon bild av vad man egentligen kan jobba med efter utbildningen. Skulle du vilja berätta lite om vad man kan göra i framtiden när man läst detta?
Tack bästa Regina!

– Hon jobbade med varumärkeskommunikation och marknadsföring. Man kan göra olika kommunikationsrelaterade saker efter utbildningen, exempelvis som jag gör nu att arbeta externt med marknadsföring, varumärkesbyggande, digital kommunikation och så vidare. Man kan också jobba intern med organisationskommunikation. Sen finns det PR, kriskommunikation, förändringskommunikation. Ja, det finns massor. Googla och läs om det 🙂

 

0

Svar på några av era senaste kommentarer

Hej Regina! Jag skriver till dig för att jag är helt förkrossad och behöver någonstans att ventilera detta när mina fina vänner fått stå ut med mitt klagande länge nog nu. Dessutom brukar du alltid komma med så bra svar. Såhär ser läget ut: jag blev dumpad av någon som jag trodde var den perfekta killen, vi hade varit tillsammans i ca ett och ett halvt åt. Han gjorde slut med anledningen att han kände att han hade förändrats mycket den senaste tiden och behövde vara ensam för att lära känna sig själv, dessutom hade hans känslor för mig även svalnat under den tiden. Det har snart gått två månader och jag är långt ifrån över honom men började åtminstone känna mig lite bättre, tills nu. Nu har han börjat träffa en ny tjej och alltså ville han inte bara vara ensam, han ville bara inte vara med mig. Det kändes som att bli dumpad en gång till. Alla säger att det går över och det förstår jag, men hur jävla lång tid ska det ta för mig när han uppenbarligen är otroligt lycklig redan. För att tillägga så skrev han på facebook bara någon vecka efter han gjort slut hur lycklig han var med sig själv och hög på livet osv. Trots allt detta är jag precis lika kär som jag alltid varit, hur slutar man? Hjälp

– Jag lider verkligen med dig, vet hur jobbigt det kan vara att förlora någon man tror är den rätta. Det låter ju klyschigt, men det kommer ta tid och hur lång tid det tar just för dig är omöjligt att svara på. Men du kommer bli lycklig igen, det lovar jag dig. Mitt tips är att försöka göra saker som gör dig glad. Det är inte lätt att hitta på något när man är olycklig, men tvinga iväg dig själv och umgås med människor du tycker om. Ett annat tips är också att avskärma dig från sådant som gör att du mår dåligt. Ta bort honom från sociala medier, titta inte på vad han gör och vad han lägger ut. Jag lovar att det går så mycket fortare då!  Som sagt, det kommer att gå över. Det är bara att hålla ut. Tyvärr kan man inte göra annat än att bara hålla modet uppe och lita på att det blir bra igen. Men jag måste säga att han låter som en idiot. För det första verkade han inte helt ärlig vad gäller ”vara ensam för att lära känna sig själv”-snacket (känns snarare som en feg ursäkt) och sen var det enormt taskigt att skriva på Facebook hur lycklig han är och hög på livet bara någon vecka efter ni gjort slut. Bli arg istället för att vara ledsen! Och du, jag lovar att du kommer bli kär igen och nästa gång kommer det dessutom vara en miljon gånger bättre! <3

 

Du såg medicinen i morse men vaknade klockan 15. Så imorse = när du vaknade vid 15 eller på morgonen innan du somnade?

– Haha… Tänkte inte riktigt till där. Såg filmen efter 15.00, men det var morgon för mig då jag vaknade så sent 😉 Kan vi inte bara enas om att ”imorse” är tiden efter man vaknat? Hehe.

 

HUR gör man för att blinka sådär snyggt med ena ögat? Är det medfött att man antingen kan eller inte..? När jag försöker blinka med ett öga kan jag liksom omöjligt hålla det andra helt öppet, utan kisar typ + läppen åker halvvägs upp till pannan på ena sidan… Går det att öva!? :O

– Japp. Det är medfött. Haha, nejdå. Jag vet inte. Det är min fyllepose. Typ hälften av alla mina bilder ser ut så när jag har varit ute. Så jag antar att jag liksom övat tillräckligt…haha.

 

DSC00409

 

Hej Egoina! Har läst din blogg i flera år och totalt älskar den. Men nu till saken, nu sista tiden har det varit väldigt mycket snack om flyktingkrisen samt att majoriteten av alla bloggar har uppmärksammat detta på ett eller annat sätt, du är dock den inte som inte har gjort det på din blogg av vad jag har sett så därför blir jag väldigt nyfiken om vart du står när det gäller flyktingkrisen?

– Tack! Jag tycker det är konstigt att du undrar ”var jag står”. Jag tänker att det är ganska självklart hur jag känner angående flyktingkrisen. Jag har tänkt skriva om det. Skrev faktiskt en anteckning på min telefon när jag åkte till Stockholm om att jag skulle blogga om hur fint det var att det spelades upp ett meddelade på flera språk på tåget och att polis och hjälporganisationer stod redo för att ta emot flyktingar på centralen. Men jag vet inte varför det inte blev så. Jag tror det var för att det var så väldigt uppmärksammat just då och jag många gånger nästan kände att folk skrev om det för sakens skull, det blev nästan en PR-grej för olika företag. MEN jag hoppas ju verkligen att jag har fel angående det och när jag tänker efter så spelar det faktiskt ingen roll egentligen varför någon skriver om det, så länge det kommer in pengar. Det är ju allt som betyder något. Jag är på Malmö central varje dag och ser flyktingar. Jag tänker alltså på det dagligen och jag har skänkt pengar. Du har kanske rätt i att också jag borde uppmärksammat det. Får dåligt samvete nu. Jag uppmanar alla att göra vad de kan!

 

Hej Regina! Min dröm just nu är att i framtiden få skriva krönikor. Det är det jag vill jobba med. Just nu går jag sista året i gymnasiet och svenska är mitt favoritämne. Jag älskar att skriva! Hur går man tillväga för att få sina krönikor publicerade!

– Vad kul! Kör bara! Skriv en krönika eller två och skicka det till en tidning eller webbsajt. Förslagsvis skickar du den till en mindre tidning, till exempel om det finns en lokal där du bor. Får du ett nej så hör av dig till någon annan. Jag fick massor av nej. Men grejen är att till slut får man ett ja. Heja dig! Kram.

 

Vill uppmärksamma dig på ett (rätt litet dock) problem jag har med din blogg, och det är att man måste uppdatera sidan varje gång man går in på den för att kunna se nya inlägg, (innan jag upptäckte det trodde jag att du inte skrivit något på en vecka .. [x ) använder safari som webbläsare!
Som sagt, rätt litet problem men tänkte att det kanske är bra om du vet om det ändå :)

– Oj, vad konstigt! Så är det inte för mig. Är det så för någon annan? I så fall får jag kolla upp vad det beror på!

 

Hejsan!
Jag har en simpel fråga och väljer att kommentera ^^ anyway så vet jag att du är lite smått från Norge och jag undrar om du har några tips/vet hur man skaffar jobb/boende där som ung svensk? Vart vänder man sej och vad ska man göra för att inte bli lurad eller liknande?
KRAM

– Haha. ”Lite smått från Norge”. Jag ÄR från Norge. Men tyvärr har jag faktiskt ingen aning! Jag har aldrig bott (åtminstone i vuxen ålder) eller jobbat i Norge. Men det är ju många som åker dit för att jobba, så jag tänker att du kan säkert googla eller fråga någon som känner någon. 🙂

 

Åh vad skönt att det inte bara är jag som är uppe supertidigt varje dag! Hur lång pendlingstid har du?

– Jag går hemifrån 06.30 och är på jobbet 07.55. Så det blir typ en och en halv timme. Hade jag kört hade det tagit 30 minuter. Så om jag skaffar det dumma körkortet (som jag inte har tid till nu….) hade jag alltså sparat typ två timmar om dagen. Japp. Är bitter på mig själv.

 

IMG_5895

Såhär såg det ut när jag väntade på tåget idag.

 

Hej! Jag blev nyss (ofrivilligt) singel efter ett antal år ihop med mitt ex. Är 21 och har liksom lyckats vara i förhållande sen jag var 17, är grym på det och gillar tvåsamheten lite för mycket. Jag vet nu att jag måste vara ensam ett tag och jobba på mig själv och lära känna den jag är utan en partner. Har konstant känslan av att jag borde vara “mer singel”, dvs festa, ragga, yoloa eller vad man nu kan tänkas göra. Jag borde vilja gå ut, jag borde vilja supa mig redlös och jag borde vilja spontana sönder varje tillfälle som ges. Men jag vill inte, vad gör en? Trivs verkligen med middagar och samtal, mys och filmkvällar. Hur är du som singel? Behöver verkligen dina bästa singeltips just nu, var börjar en ens när jag inte valt detta själv? Kram

– Jag tänker att du absolut inte behöver göra något som du inte känner för. Vill du inte festa, ragga och yoloa ska du inte göra det. Man kan vara singel och ha middagar, samtal, mys och filmkvällar ändå. Jag har både och. Så gör det du känner för, det finns ingen press och stress. Kanske känner du för att ge dig ut för att ragga och spontana längre fram och då är det bara att köra 🙂 Mitt bästa singeltips är nog Tinder. Gå och fika med någon, ät middag, gå en promenad, eller bara chatta en massor. Mycket mer bekvämt och mer charmigt än att ragga på krogen 😉 Det låter dock väldigt vettigt att du vill jobba på dig själv, det tycker jag att du ska. Har du inte varit singel sedan du var 17 så kommer det vara enormt givande. Du kommer känna dig som en helt annan människa! Det är så härligt och en sån powerkänsla när man kommer ur tvåsamheten och inser att man klarar sig själv utmärkt! När du kommer ur den värsta perioden kommer du dessutom märka att det har sina fördelar att vara singel. Då syftar jag inte på fest, att ragga och yoloandet, utan att man är ”fri”. Du kan göra precis vad du vill i alla avseenden, du har endast dig själv att ta hänsyn till och du bestämmer allting själv. Det är befriande! 🙂

 

Hej Egoina! Du har också precis börjat på ett nytt jobb så vänder mig till dig och hoppas att du svarar mig!

Jag har precis fått reda på att jag fått ett jobb som skolkurator som jag sökte några månader sedan och är DÖglad, men samtidigt rusar mitt hjärta och panik är bara förnamnet! På intervjun var jag avslappnad och målade upp en bild för dem att jag var grym och kommer klara av jobbet huuuur bra som helst, men nu börjar jag tänka “vad fan har jag gett mig in på?? Kommer jag klara av jobbet??”

Har du några bra tips till mig för att lugna nerverna?

Mvh,
Panikslagen brud

– Haha ååååh, förstår exakt vad du menar. Jag kände likadant och jag har kompisar som har beskrivit samma känsla. Det är nog inte så konstigt att tvivla lite på sig själv. Men jag tänker att så länge man inte har ljugit på intervjun så är det ingen fara. Det kommer kännas nytt och arbetsgivaren har full förståelse för att det tar lite tid innan man kommer in i allt. Man kan ju inte vara bäst genast. Men sen så! 😉

 

Jag har en fråga som inte alls rör detta inlägget, men jag hoppas du kan svara ändå =)

Jag har alltid funderat på när norska personer ska lägga på telefonen eller gå så säger de “ha de” eller nått sånt. Och vad jag alltid har undrat är vad det innebär. Är det som vårat “hej då” eller mer som “ha det så bra”? En sån meningslös sak att tänka på, men den dyker upp varje gång jag hör nån norsk säga hej då haha.
Jag provar min lycka med att du ska kunna förklara detta för mig =)
Grattis till det nya jobbet och tack för en riktigt bra blogg!

– Det betyder ”hejdå”. Hade = hejdå. Förstår att det är förvirrande eftersom det på svenska låter som en förkortning av ”ha det bra” eller nästan otrevligt. Men det är alltså hejdå 🙂

 

0

MÅNDAGSLISTA

Hur mår du idag?

– Jag mår bra hoppas jag. Svarade på dessa frågor igår kväll och då mådde jag bra i alla fall.

 

Vad gör du just nu?

– Sitter på tåget på väg till jobbet. Om inte tåget är sent eller så, men det får vi inte hoppas.

 

Vad ska du göra i veckan?

– Jag har inte så många planer ännu förutom att jag ska jobba, fika med mina kompisar och ställa upp på en intervju.

 

Brukar du skratta för dig själv?

– Haha ja. Speciellt på olämpliga platser som till exempel på tåget. Senast skrattade jag när jag kom och tänka på min första arbetsvecka när jag skulle korrläsa en sak och nästan ändrade till ”rund cirkel”. Kände mig en aning dum. Det finns ju så många former på cirklar…

 

Vad behöver du mest just nu?

– Kramar. Mest för att man alltid behöver det. Och några miljoner kanske. Och kaffe!!! Glömde att det ju är måndagsmorgon när detta publiceras.

 

Vad är det senaste du köpte?

– Den här borsten. Den är såå bäst. Håret blir jättelent och jag förstår inte varför? Egentligen vill jag ha en Mason Pearson, men de är en aning dyra och jag vet inte om det är värt det? Vi hade en Mason Pearson till vår hund när jag var liten (det var en utställningshund). Då hade jag ingen aning om att det var värsta märkesborsten. Ganska sjukt att tänka på det nu, att vår hund hade en borste som kostade mer än alla borstar jag ägt sammanlagt.

 

FullSizeRender(4)

 

Hur är vädret idag?

– Bra hoppas jag! Det är tidsinställt som sagt, men igår var det fint (vilket jag inte uppskattade överhuvudtaget då jag bara låg i sängen).

 

Bästa med hösten?

– Te, tända ljus, koftor, att det är okej att vara inne.

 

Bästa som hände i helgen?

– Kramar, god mat och bra sällskap. Och den här:

 

FullSizeRender(3)

Hittade dock inget guld. Men men.

 

Hur svarar du i telefon?

– ”Hej”. Behöver inte presentera mig då jag aldrig svarar okända nummer och vad gäller ej okända nummer räknar jag med att de vet vem de ringer.

 

Vad är det senaste du åt?

– Jag äter aldrig frukost, så en vegetarisk rätt med quinoa som jag åt till kvällsmat igår. Ska äta det till lunch också.

 

Vill du bli kär?

– Någonsin? Självklart.

 

Favorit tv-program?

– Just nu Idol. Brukar förresten räkna hur många gånger Anders Bagge säger ”såhär är det”, eller ”så är det”. Tror det blev fyra gånger i fredags.

 

0

Arkiv