Follow my blog with Bloglovin
Headerbild för Egoinas blogg på egoinas.se
Headerbild för Egoinas blogg på egoinas.se

16 frågor och svar

Hur gammal är du?

– Jag är 26 år. Eller ”26 vårar” som folk skrev i sina ”hitta en vän” insändare i Kamratposten. Nu vet jag visserligen inte om det blir 26 vårar? Orkar inte räkna.

 

Hur lång är du?

– 164 cm. Trodde länge att jag var 162 cm, men det är jag alltså inte. (Viktigt).

 

Stjärntecken?

– Vädur. Väduren står alltid först när man läser horoskop. Var så nöjd med det när jag var liten. För EN himla gångs skull fick jag vara först på något.

 

När stiger du upp på vardagar?

– 05.52 ringer klockan, 06.06 går jag upp. Måste ta tempen, pussas och övertala mig själv om att gå upp först.

 

image-5

 

Och på helgen?

– Typ 09.00-10.30. Förutom i söndags när jag gick upp typ 12.00 pga bakis.

 

Favoritlåt just nu?

– Började gilla Pillowtalk efter att jag förstod att den handlar om *snusk*. Haha. Men annars har jag tyckt om Stressed out länge nu. Jepp, gillar låtar som ligger på Spotifys topplista. Så intetsägande är jag.

 

Vad var det senaste du drack?

– Vatten. Vatten, kaffe och te är de enda tre dryckerna jag dricker varje dag.

 

Vilken färg har din tandborste?

– Köpte en tandborste med typ ”design” på. Svarta och lila mönster. Sjukt stylish.

 

Vad lyssnar du på precis just nu?

– Ljudet av att åka tåg och några kvinnor som skrattar orimligt högt för att vara tidigt på morgonen (skrev detta på väg till jobbet). Blir så provocerad av folk som skrattar högt på morgonen. Inte för att jag inte unnar dem att vara glada eller för att jag själv inte är glad, men för att jag inte tål höga ljud då.

 

Ditt favoritcitat?

– YOLO. Säger det minst tjugo gånger om dagen.

 

Vem pratade du med senast?

– Han den där som jag delar säng med. Sa hejdå-ha-en-bra-dag.

 

image-6

 

Vad är det senaste du köpte?

– Hahaha. EN BIL. Hur sjukt att kunna svara det då? (egentligen var det sushi som jag köpte på vägen hem) (men vi kan väl säga att den var en bil ändå).

 

Vad står det i det senaste smset du skickade?

”Hoppas jag gjorde rätt” och en apa som håller för ögonen. Handlar om bilförsäkringen. Men jag gjorde med största sannolikhet rätt, så no worries där.

 

Vad ska du göra i helgen?

– Oj. Det är måndag. Men sova i alla fall. Japp. Sova. Massor. OCH KÖRA BIL!!!!

 

Vad kan hålla dig vaken om nätterna?

– Ska bara svara på det där mejlet, vänta VAAA HAR DEN WEBSHOPEN 50% RABATT? Publicerade jag blogginlägget? Vad ska jag ha på mig imorgon? Ska jag duscha håret? HAHAHA måste bara se detta youtubeklippet, åhhhh det är så tråkigt att sova, kan vi inte se ett avsnitt av Suits? Ska vi mysa? Har jag en matlåda till imorgon egentligen? Borde kanske koka pasta??? Betalade jag den räkningen? Måste bara kolla upp den här deadlinen. Faaan måste sova nu. Om jag somnar nu får jag sex timmars sömn……….om jag somnar nu får jag fem timmars söms……….om jag somnar nu får jag fyra timmars sömn. Haha ja. Typ sånt.

 

Vad ska du göra när du skrivit klart detta blogginlägg?

– Åka och jobba. Alla hjärtans dag på söndag. PEPP.

 

 

0

Svar på några av era senaste kommentarer

Hej!

En liten fundering – du säger precis som jag ”killkompisar”. För någon dag sedan kommenterade en kollega på det och sa ”Varför säger du killkompisar?” och jag hade inget svar på det. Det spelar ju faktiskt ingen roll om det är en kille eller en tjej, det är ju en komps hehe 😛

– Nej bra poäng där, och jag har precis som du reflekterat över det och faktiskt försökt sluta. Men jag gör det, eller jag gjorde det just i det här fallet, eftersom jag annars får en miljon frågor på bloggen. ”Är det din pojkvän”, ”dejtar ni” osv. Ville bara vara tydlig med att det var kompisar 🙂

 

Hej Regina. Du kanske läser denna kommentar eller så gör du inte det eller så kommer den inte ens fram. Men vill bara skriva till nån. Vad gjorde du just efter studenten och när började du plugga på universitet? Jag tog studenten i år, började plugga direkt och känner nu att utbildningen kanske inte var för mig, eller inte just nu iallafall. Kurserna är svåra och jag är inte nog intresserad av att lära mig för att kunna klara dom (tenta om några dygn). Jag vet inte om det är flytten (har flyttat långt), eller hela utbildningen som är fel och känner att jag har VÄRSTA livskrisen. Gråter ca. varje dag. Åker iallafall hem till jul så tänker försöka känna efter när jag kommer tillbaka sedan om vad jag ska göra med utbildningen och livet. men just nu känner jag iallafall att livet suger.
Har du några tips på vad jag ska göra eller hur jag ska reda ut denna livskris typ???? panik gånger 1000. tack på förhand. bajbaj

– Åh <3 <3 Jag säger bara, ta det lugnt! Vad jag gjorde efter studenten? Jo, till exempel: jobbade på BK, jobbade med support, kundtjänst, bloggade, var säljare, började skriva krönikor, vikarierade på förskola(!), jobbade som redaktör, påbörjade och hoppade av tre olika utbildningar. Ja, en miljon grejer typ. Jag började läsa utbildningen som jag tog examen i när jag var 23. Jag var helt enkelt inte redo eller visste vad jag ville innan dess, så jag provade mig fram. Prova lite till och känn inte dig sämst om det här inte var din grej. Då gör du något annat helt enkelt. Det löser sig, jag lovar!

 

DSC00409

 

Hej. För ett bra tag sen skrev du om några appar du använde för att ha koll när du skulle ha mens och för en bra översikt. Hittar inte det inlägget nu och undrar om du kan berätta vilka apparna var och vad som är positivt/negativt med dom? 🙂

– Hmm, det minns jag inte att jag har gjort. Men jag använder i alla fall P-tracker. Positivt är att den hjälper mig hålla koll på dagarna, hur länge sedan det var jag hade mens, när jag antagligen kommer ha mens osv. Jag använder den alltså mest som en kalender. Negativt är väl att den ensam inte funkar som preventivmetod. Den räknar ju ut när jag är ”fertil”. Men att ”räkna dagar” är INTE ett säkert sätt att undvika oönskad graviditet. Kroppen är inte en maskin 🙂

 

Har inget med inlägget att göra men om inte jag minns helt fel så köpte väl du jeans när du var på primark? Var där för ett tag sen men orkade inte kolla på jeans då, men nu ska jag dit igen om ett par veckor och funderar på om det kanske kan vara värt att köpa. Vad tycker du? Är du nöjd med dina?

– Ja, det gjorde jag. Köpte tre olika varianter och är inte nöjd med någon av dem tyvärr :/ Hade hellre lagt lite mer pengar på bättre byxor. Men vem vet, du kanske gillar dem! 🙂

 

DSC08438-664x1000

Köpte dessa på Forever 21 också. Blev ju så nöjd att ett par byxor var i rätt längd för första gången i mitt liv (det var säkert ankelbyxor..HAHA), men de blev jättedåliga och färgen blev konstig efter en tvätt… 🙁

 

Kanske lite creepy att jag minns detta.. men skrev du inte samtidigt att du också önskade dig att vänner gjorde reunion? För det händer ju också nu! 2016 är kanske året som alla önskningar blir sanna…

– Jaaaaa!! Kanske det? Fast detta är ju inte en riktig reunion. Jag ville ju att de skulle spela in mer Vänner, inte bara gästa i något. Här är förresten det inlägget, håller tummarna för de andra punkterna också. Bättre sent än aldrig, hehe. Speciellt nummer två på listan? Fortfarande skandal!!!

 

0

Svar på några av era senaste kommentarer, tema kärlek

Utlovade er en ”svar på kommentarer” med tema kärlek. Ursäkta att det dröjde, men bättre sent än aldrig kanske. 

 

Hej Egoina! Jag vill börja med att tacka för en grym blogg! Alltid lika rolig att gå in och läsa.

Nu till saken. Jag har följt dig sen skoltiden, alltså har det blivit en del år. Jag har tänkt på en sak och det är att jag har varit singel i ca 3,5 år och inte ens varit i närheten av att bli intresserad av någon, medan du har (på ett ungefär under samma tid) haft något/några förhållande. Det är inte alls nått fel med det, menar inget illa, men det jag undrar är har du lätt för att bli kär? Var “hittar” du killarna? Har du nått tips på hur och vad man kan göra för att inte bara hitta dessa nötter på krogen som bara vill ha ett ligg? Börjar bli gammal, får åldersnoja och känner att det borde vara dags att ha nån att dela vardagen med nu. Vore toppen om du har nått guldsvar som du alltid brukar ha på frågor!

Tack igen för att du är grym!

/ 25åring med åldersnoja

– Haha, vad kul. Ändå sjukt att tänka på att jag bloggat i över tio år (hade ju en blogg innan denna också). Ja, det stämmer. De senaste fyra åren har jag haft två förhållanden och jag har varit singel cirka 10 månader ”emellan”. Det är ändå ganska snabbt jobbat eller vad man ska säga, haha. De senaste åren och i synnerhet det senaste året har jag rannsakat mig själv och kommit fram till att jag många gånger så gärna velat vara med någon att jag lite struntat i hur det egentligen har känts. Jag har dragit mig till fel människor av fel anledningar. Så som svar på din fråga om jag har lätt för att bli kär så är svaret nej, för jag tror inte att jag faktiskt varit det alla gånger. Då menar jag inte alla killar jag någonsin dejtat, jag var kär i mitt ex till exempel, men innan dess tror jag att det var av andra anledningar. Idag har jag inte ett problem med att vara själv och jag har insett vissa saker om mig själv och att jag haft en skev syn på kärlek. Alla människor är färgade av vad de varit med om och så vidare, och jag vill inte hänga ut mig själv fullständigt här, så jag hoppas det räcker med den förklaringen. Var jag hittar dem? Haha jadu. Jag är väl ganska modig av mig och skulle lätt kunna gå fram till någon ute eller så. Men om du verkligen vill hitta någon ”på riktigt” rekommenderar jag faktiskt nätdejting, typ Tinder. Såklart finns det oseriösa personer där också, men inte bara. Har hört mycket gott om Happy pancake också (har dock inte provat själv).

 

Jag behöver verkligen ett gott råd just nu, och jag tänkte att din blogg helt säkert kan ge mig det! Både du och alla andra läsare har jämt så fina svar till de som kommenterar och är i samma sits som mig.

Det är så att jag lärde känna en kille i somras, och det slutade med att vi hamnade hemma hos honom efter en fest. Vad som hände där kan nog de flesta räkna ut, hehe. Efter det fortsatte vi prata, men jag dissade ALLA hans fortsatta försök till att få med mig hem till honom efter fester under hela sommaren. Det slutade med att jag ändå började följa med honom på efterfester nu under hösten, och vi hade alltid roligt trots att det bara var jag och han. Då pratade vi bara hela nätterna, utan att göra något som helst annat. Vi bara pratade i flera timmar och det var hur mysigt som helst. Det var då jag började inse att jag faktiskt är intresserad av honom.

Nu har det gått över ett halvår, och vi pratar fortfarande i princip varje dag. Det är inte alls flörtigt, utan vi bara pratar som bra vänner, oftast blir det att vi Snapchatar hela dagarna, några få gånger har han ringt och andra gånger har vi skrivit sms. Vi har aldrig liksom träffats på riktigt, utan bara efter fest. Nu har han däremot slutat höra av sig efter fester för att fråga vad jag gör, och ikväll tror jag att han gick hem med en annan tjej. Vad borde jag göra? Strunta i honom helt eller faktiskt visa tydligt intresse eftersom att han kanske tror att jag inte är intresserad med tanke på hur jag var i somras, när han visade intresse och jag gjorde helt tvärtom?

Nu blev det långt och krångligt, men hoppas någon förstår vad jag menar! Jag är verkligen kluven i hur jag ska göra. Kram! (PS. Han är 25, så han borde ju ändå kunna ta initiativ själv. Men han kanske är rädd att bli dissad igen?)

– Förlåt för sent svar, nu kanske situationen är en helt annan. Men JA, visa tydligt vad du känner och vill! Det tycker jag absolut! Det kan ju vara så som du säger, att han uppfattat dig som att du inte är intresserad. Kör bara!! Och om han inte är intresserad så vet du det och kan gå vidare. Kram! 🙂

 

Kan du inte ge lite dejtingtips? Var hittar du trevliga killar? Helt ärligt så har jag knappt pratat med en enda kille senaste veckorna och då är jag ändå student.. Fastnar lätt med mina gamla kompisar liksom. Men hur gör du? Säger du hej till nån på ICA liksom? Nätdejtar? Jag är helt lost. Hur flörtar man? Hur märker man om man har en chans på nån? Brukar ändå tycka att jag är rätt så söt och trevlig men har nog tappat stinget 😉

– De finns lite överallt 😉 Haha, nej men ett tips är att vara modig. Ser du någon som ser intressant ut på en fest till exempel så prata med honom. Du har inget att förlora. Jag hade nog inte vågat det här med Ica dock, haha. Men egentligen så varför inte? Men ja, prova nätdejting! Jag funderade mycket på vilken typ av kille jag skulle vilja vara med i somras och kom fram till att en sådan människa inte finns, haha. Det kändes hopplöst och så deprimerande. Jag träffade bara på douchebags och kände mig allmänt uppgiven. Jag kände att ”jag behöver inte träffa någon exakt just nu, jag vill bara veta att det finns någon”. Jag ville bara veta om jag kunde träffa en vettig någon gång i framtiden, så behövde jag inte fundera på det mer. Om jag bara visste att jag skulle kunna träffa en vettig person i framtiden så var det lugnt. Så jag bestämde mig för att skaffa Tinder, för att se hur utbudet såg ut. Jag tänkte typ att jag inte tänkte kompromissa och att om det inte fanns några bra killar så fanns det inte det helt enkelt. Då vet jag. (Haha, inte alls dramatisk). MEN. Jag blev väldigt positivt överraskad. Det fanns seriöst allt. Som att shoppa, man bara swipar tills man är nöjd. Inte heller var det cheesy och jag stötte inte på några äckel. Det var väldigt trevligt bara och alla samtal var på vänskaplig nivå. Jag har dock kompisar som inte delar samma uppfattning. Antar att jag är bra på att swipa 😉 Hehe. Svårt att svara på hur man märker om man har en chans på någon. Jag tänker att man nog gör det bara. Tror inte du har tappat stinget 🙂

 

Hej fina egoina! Jag har träffat en superfin kille som jag verkligen gillar. Han har precis kommit ur ett förhållande och vill inte ha något seriöst. Problemet är att jag vill att det ska vara seriöst. Vi klickar på alla plan och har det så bra ihop. Jag vill bara vara med honom. Tänker att det inte gör något att han inte vill ha något seriöst, bara jag får vara med honom ibland. Jag tror dock att jag kommer bli sårad av detta. Att jag kommer tycka om honom mer än han tycker om mig. Tror du att han kan ändra sig eller tycker du att jag ska strunta i allt? Vet inte vad jag ska göra.

– Åh, den klassiska 🙁 Alltså det är svårt att råda dig, för jag vet av erfarenhet att sånt kan förändras, men frågan är om det är en bra idé att ge sig in i när du redan känner som du gör. Jag vill säga att du ska skita i honom, men är ganska säker på att du inte kommer göra det ändå, för jag vet hur det funkar, haha. Men på riktigt. Sätt dig ner och fundera på vad du vill ha och vad du förtjänar. Det är inte att vara med kille som inte vill vara med dig. Kanske du ska sätta en tidsram? Typ att om inget har förändrats om en månad så ska du släppa det? Lycka till <3

 

Hej Regina!

Jag läste att du ska svara på kärleksfrågor och hade blivit sååå glad om du kunde ta med min den håller mig gråtandes vaken om nätterna det senaste.

Det är nämligen så att en mycket närstående person till min man ska ha en stor fest och på denna fest har det bjudits in väldigt mycket folk däribland en kvinna som för ett tag sedan gått bakom min rygg och försökt snärja åt sig min man. Hon är inte på något sätt direkt vän med oss utan till personen som ska hålla i festen. Vi har på sin höjd suttit hundvakt åt dem. Vill noga understryka att inga initiativ togs från hans håll på något sätt så jag är inte orolig för att han ska göra något utan hennes vidriga sätt.

Jag bad maken om han kunde skippa gå på festen men det blev han jättearg för att jag ens bad honom när det är en sån viktig person till honom som har festen. Jag blev arg tillbaks och sa att han borde kunna välja mig, sin fru!

Hur hade du gjort? Hade du låtit honom gå själv för att du knappt klarar av åsynen av denna kvinna och om du följt med och den flörtiga kvinnan hade kommit och pratat på som vanligt som hon aldrig gjort nåt, hade du sagt nåt eller hur gör man liksom? Jag vill ju inte stå där och börja böla och vara en sån tjej, vill ”verka cool”, hantera det på ett moget sätt.

Den här frågan får gärna besvaras av dina läsare med såklart, tar all hjälp jag kan få 🙁

– Fick ett bra svar från en tjej vid namn Linda i kommentarerna, så jag kopierar det. Håller med!

”Jag tänkte ta mig friheten att svara på detta. Alltså, såhär: idioter finns överallt. Folk som inte kan skillnad på ditt och mitt. De som försöker ändå, trots att de mycket väl vet att han som i detta läget är upptagen. (Vissa drar sig dessvärre till just upptagna för mer spänning or whatever.. Sjukt, jag vet.)
Du litar på din man, visst? Jag vet att oron kommer ligga och gnaga hela kvällen för dig och det kommer vara superjobbigt. Men han måste få gå på den där festen, gärna utan att du blir sur på honom. Han kan ju inte styra över att hon kommer finnas där. Var förstående och bit ihop. Försök lita på att han aldrig skulle svika dig. Och gör han det… Ja, då är han ändå ingenting att ha. Ellerhur? Det låter tufft, men lite så är det ju. Och blir det att han pratar mycket med henne eller vise versa så tycker jag att du i värsta fall har rätt att ta undan din man lite lätt åt sidan och säga lugnt att du inte riktigt tycker det är okej att de pratar så mycket. Du är ju hans fru, så det lär han acceptera om du säger det på ett bra sett. Kommunikation är À och O, går du istället runt och surar på honom lär han inte förstå vad det handlar om och då blir det bara fel. Hoppas det var till någon hjälp och lycka till nu! Håll huvudet högt 🙂 ”.

 

Om du ska svara på kärlekskommentarer så passar jag på att skriva en fråga! Jag är tillsammans med en superbra kille som jag från start kunnat se en lång framtid med, men sedan innan sommaren har det inte känts likadant. Jag trodde länge att det berodde på stress och att jag inte hade tid att träffas lika mycket, men har också insett att det faktiskt inte är lika bra längre och det kanske helt enkelt beror på det. Vi har varit tillsammans i över 1,5 år och han har fortfarande inte sagt att han älskar mig. Och det här är något jag konstant stör mig på eftersom han har pratat om att vi i framtiden ska flytta ihop och skaffa barn tillsammans. Visst man kan prata om framtiden utan att säga de tre magiska orden men någonstans så känns det här fel. Det ska tilläggas att jag sagt att jag älskar honom och inte förväntade mig ett svar då, men när han inte har sagt det tillbaka på över ett halvår så undrar jag egentligen om han verkligen vill vara med mig eller om det är dags att gå vidare. Jag tycker ju om honom, men jag stör mig så mycket på det här och har därför börjat trycka honom ifrån mig och vill vara mer med mina vänner och själv än att träffa honom. Han är lite av en enstöring som absolut inte tar tag i någonting så det här får mig också att börja tvivla då jag inte vill vara en person som ska gå och tjata hela livet på någon för att den ska dammsuga och hjälpa till hemma. Hur går man egentligen till väga för att klura ut vad som är bäst? Om förhållandet inte varit så bra under en tredjedel av tiden man varit tillsammans? Om personen man trodde var the one inte säger att den älskar en? Hur vet man om man är i en svacka eller om det helt enkelt inte är rätt? Hur kämpar man och när är det dags att ge upp? Är lite rädd att ge upp det och sen inse att stressen var det som skapade problem, men samtidigt så är inte riktigt magkänslan rätt längre… Många frågor och såklart svårt för dig att sätta dig in i det, men jag skulle gärna ta emot lite tips och guidning!

– Det jag tänker spontant är att ni kanske inte kommunicerar likadant. Nu hatar jag visserligen när man delar upp beteende i manligt och kvinnligt, men det här kan vara ett typiskt sådant problem. Nu spekulerar jag bara, men han kanske tror att han inte behöver säga det? Eller han har inte reflekterat över att det är något han ska/borde säga helt enkelt. Han kanske tror att genom att han pratar om framtiden och visar på andra sätt att han älskar dig så är det självklart och inte något han behöver säga. Jag förstår verkligen dina känslor och din frustration, men skulle råda dig till att prata med honom. Säg rakt ut vad du förväntar dig och vill ha, han verkar ju inte ha någon aning och då ger du inte heller honom en chans att vara den personen. Ni måste börja kommunicera! Att du tar avstånd hjälper varken dina känslor eller er relation. Sen verkar du vara osäker av andra anledningar också, och det är inte säkert att ni är rätt för varandra och det måste du ta reda på. Men först tycker jag att ni måste börja prata med varandra. Berätta och förklara tydligt om hur du till exempel känner att du måste tjata på honom om grejer och om hur ni kan förändra det mönstret. Berätta att du känner dig sårad över att han inte sagt att han älskar dig. PRATA! Lycka till! <3

 

Hej jag måste bara få ställa en fråga till dig, eller någon som skulle vilja hjälpa till.
Jag är 19 år och jag och min dåvarande pojkvän gjorde slut för ett halv år sedan efter 2 år tillsammans, jag trodde påriktigt att han var mannen i mitt liv och när det tog slut mådde jag så dåligt. Problemet var och är att jag så gärna skulle vilja träffa vänner och prata ut men det hände aldrig eftersom att alla mina “vänner” var hans vänner och de som var “mina” vänner har jag dålig kontakt med. I ett halvår har jag alltså mer eller mindre suttit hemma och deppat, det är SÅ svårt att slippa ut och träffa folk när man är ensam från början! Är det någon som känner/känt samma sak? Vad ska man göra? Känns som jag är världens ensammaste loser seriöst..

– Men alltså NEJ! Så ska det inte vara 🙁 <3 Om det är någon annan som är i samma sits, eller söker en vän så kommentera så kanske ni kan hitta på något? Eller bli nätkompisar? Jag kanske kan köra ett vänner-inlägg igen förresten? 🙂

 

0

Svar på några av era senaste kommentarer

Hej!

Hur gick du tillväga när du sökte praktik då du pluggade? Jag går samma utbildning som du gjorde och håller på och söker praktik för fullt nu. Har därför funderat mycket på vad som är bästa taktiken. Ringa, mejla, gå till kontoret? Skicka arbetsprover direkt eller vänta tills de frågar efter det? Och hur många ställen fick du höra av dig till innan du slutligen fick en plats?
Tacksam för svar 🙂

– Jag tror att det bästa är att mejla. Leta fram olika företag du är nyfiken på och kontakta dem. Jag tror att det mest handlar om huruvida de har möjlighet att ha praktikant eller inte. Jag tror inte de är supernoga med arbetsprov och så. Fast jag vet inte, jag hade väldigt mycket tur. Mitt ex kompis jobbar på en reklambyrå där jag gärna ville ha min praktik och hon fixade det. Jag fick förresten ett mejl från en tjej till min blogg-mejl för några veckor sedan angående praktik på Bluebox. Min chef sa att det var okej, så i mars ska jag ha hand om en praktikant. Haha så scary! (och kul).

 

Heej! Jag ÄLSKAR din blogg. Keep up the good work <3 Men undrar vilken din favvokaffe är från EH när du är där och vilken du oftast beställer? Kram till dig och lite försenad god jul!

– Tack!!! <3 Vanlig latte bara och ibland tomtelatte under julen. Det godaste, enligt mig, är det första sippen av kaffen. Brukar alltid spara på den tills jag t.ex. satt mig ner och kan njuta. Börjar alltså inte dricka latten direkt när jag fått den i handen. Måste njuta av första klunken. Den är typ hela grejen.

 

FullSizeRender

 

Har tänkt på en sak – när du skriver ”knappt trött tjej”, ”knappt stolt” etc hur menar du då? Knappt betyder ju ‘nästan’ men du använder det i situationer där du är trött, stolt etc. Är detta en skillnad i ex Skåne och Stockholm? Som en eller ett choklad? Bara så nyfiken och har tänkt på detta ett tag haha 🙂

– Bra fråga. Jag använder det ironiskt. Precis som ”inte alls”. Jag tror det att vanligt att säga så? För mig är det i alla fall ett helt normalt uttryckt. Typ om någon lägger upp jättemycket mat på tallriken kanske man säger ”det där var ju knappt mycket”, så betyder det att det var mycket. Kanske är det skånskt? Eller så är uttrycket något jag hittat på. Blir osäker nu. Men det tror jag inte… Känns helt normalt i min värld. Älskar när ni informerar mig om sånt här förresten! Vill gärna lära mig om dialektala olikheter 🙂

 

Alltså jag får panik. Har kommit in i en sån där ”vet inte vad jag ska studera efter gymnasiet eller göra med mitt liv”-fas. Jag har ju dock 1.5 år kvar på gymnasiet, men det känns som att så många av mina kompisar som går i trean (jag går i tvåan, skulle gått i trean också men var utbytesstudent ett år och hamnade då efter) har full koll och håller på att förbereda för att flytta iväg och plugga i höst. Det värsta är ju att jag googlar som en galning och blir ännu mer förvirrad? Vet bara att jag inte vill jobba praktiskt (typ byggare) och är inte speciellt kreativ… Vill typ jobba med personer, älskar språk och resor, och att skriva. Men det är sån blandad mix? Funderar ibland på socionom, lärare eller journalist men nä ja veet inte. Hur bestämde du dig för vad du skulle plugga på universitet? Jag blir nästan knäpp bara av det gigantiska utbudet och vet inte ens vart jag ska titta. Och om man sen bestämt sig för vad man ska läsa, hur bestämmer man universitet och stad? Och samtidigt vill jag inget annat än att ut och resa resa resa i flera år, backpacka hela sydamerika och Nya Zeeland och lära mig flytande spanska. Men jag borde ju ta vara på att vi inte behöver betala (förutom genom skatt såklart) för universitetsutbildning här i Sverige?
Förlååt för den här kaoskommentaren, vet inte ens vad jag förväntar mig få ut det, men ut ville det komma i alla fall.

– Alltså gör såhär bara: TA DET LUGNT. Du går i tvåan på gymnasiet herregud. Du är så ung. <3 Du behöver inte veta nu, det gör ingenting. Jag lovar. Jag vet typ fortfarande inte? Jag började plugga nä jag fyllde 23. Innan dess pluggade jag en massa saker som jag hoppade av samt gjorde en massa andra knäppa saker, för att jag helt enkelt inte visste. Det är helt okej. Res, lär dig spanska om du vill det och stressa inte över utbildning. Du har funderat, du har kollat upp och du vet inte. Det är okej. Du kan inte göra mer just nu. Du kan ta tag i det igen om ett år, eller om ännu ett år, eller om ännu ett år. Eller så studerar du inte överhuvudtaget, det löser sig. Jag förstår verkligen att du känner dig stressad och det blir inte bättre av att ”alla andra vet” vad de ska göra. Känner igen mig så mycket. Det känns så orättvist. Men iaf just nu: stressa inte. Läs DENNA. Kram!

 

FullSizeRender (1)

 

 

Varför har du datorn med dig om du ska träffa vänner?
Har du alltid datorn med dig?
Använder du den även om du som nu ska träffa vänner???

Jag undrar för jag släpar själv bara med mig datorn om jag ska göra nåt men aldrig om jag ska träffa vänner, då prioriterar jag vännerna.

Eller har dina vänner också med sig sina datorer?

Jag är lite äldre än dig så därför undrar jag, i min ålder har ingen datorn med sig överallt, men yngre verkar släpa med sig den överallt hela tiden

– Haha <3 Ja, jag har ofta med min datorn för att kunna effektivisera tiden. Dvs, ska jag åka tåg så svarar jag på mejl och bloggar samtidigt. Skulle kunna göra det på telefonen, men det är mycket smidigare med dator 🙂 Har alltså inte uppe den när jag träffar mina vänner. Ibland kaaan det också hända att jag inte sovit hemma och därför måste ta med mina saker. Bara en teori alltså. Behöver inte vara så. HEHE.

 

0

NYÅRSLISTAN

Gjorde du något 2015 som du aldrig gjort förut?

– Jag tog examen och jag började tycka om sushi. Haha, okej. Högt och lågt där minsann.

 

Har du några nyårslöften?

– Att stå upp för mig själv, att inte fortsätta i samma destruktiva mönster och att dricka mer vatten. Seriöst, jag dricker väldigt lite vätska. Vissa dagar inget alls. Vet dock inte hur jag ska lyckas? Får typ ställa larm på telefonen för att komma ihåg.

 

Vilka länder besökte du?

– Cypern, Danmark, Tyskland, Sverige och Norge. Känns dock som mer eftersom jag åkt inom Sverige en miljon gånger.

 

DSC08283

 

Bästa köpet?

– Hmm. Det måste nog vara skor. Jag har investerat i en del bra skor detta år.

 

Vad var sämst?

– Juni och juli. Fy vad jag mådde dåligt. Det enda jag gjorde om dagarna var att gå, gå, gå och titta på Vänner. Det tog hårt på mig med examen och allting plus att jag och Johannes gjorde slut. Jag deppade rejält i juni och verkligen rannsakade mig själv. Jag ställde mig själv frågan ”vad vill du egentligen” flera tusen gånger och kom fram till att jag under lång tid jagat helt fel saker av helt fel anledningar, både vad gäller kärlek, men också annat i livet.

 

FullSizeRender(6)

Råkade se det här när jag var inne i ”hälsa-appen”. Det blev ganska tydligt då : (

 

IMG_4746

 

Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?

– Med utläggningen om juni skulle man kunna tro ledsnare, men jag tror ändå inte det. Sommaren var ett mörkt hål i 2015, men sen borstade jag av mig och mådde bra igen. Jag mådde så dåligt jag bara kunde, och sen mådde jag så bra jag bara kunde. Nytt jobb och ny vardag hjälpte helt klart till.

 

Favoritprogram på tv?

– Har inte direkt följt något program på tv. Tror jag? Inte ens Idol eller julkalendern har jag lyckats följa. Säger Melodifestivalen då eftersom Viktor var med <3

 

Bästa minnet från 2015?

– Topp tre bästa minnen: 1) När jag var på Cypern med Lina och insåg att nu har det inte gjort ont på en hel dag. 2) När jag var på Gotland och levde som en rockstjärna ett dygn. 3) När min chef, på arbetsintervjun (trots att jag till och med kommit för sent) sa ”du är perfekt för detta jobbet”.

 

Vad ser du mest fram emot med 2016?

– En ny lägenhet och ett körkort.

 

Vad önskar du att du gjort mindre?

– Låtit andra styra mitt humör, och stressat. En kompis har till och med köpt hem Samarin eftersom ”du frågar alltid om det när du är här”. Slut på det nu. Så kan man inte leva.

 

Vad var din största framgång på jobbet 2015?

– Att jag landade värsta superjobbet efter examen såklart! Heja mig.

 

Största framgång på det privata planet?

– Att jag insåg saker om mig själv som jag inte helt orkat reda ut tidigare.

 

IMG_6929

FullSizeRender(7)

Text av Ellen Bergström på Instagram <3

 

Vad spenderade du mest pengar på?

– Take away kaffe kanske? Hahah.

 

IMG_1545

 

Något du önskade dig och fick?

– Ja, ett jobb och en examen.

 

Något du önskade dig och inte fick?

– Nej. Okej, känner mig väldigt bortskämd när jag svarar nej. Men av rimliga saker som jag önskat mig (alltså om vi bortser från en enhörning eller en miljon kronor) finns det inte något jag inte fick.

 

Största misstaget?

– Att jag råkade skicka en print-screen på en Tinder-konversation till mitt ex. HAHAHAHA. Vem är ens så klantig? Kan skratta åt det nu, men då var det inte kul. Ville sjunka under jorden.

 

Mest stolt över?

– Att jag skrev i princip en hel uppsats en vecka. De sista dagarna innan inlämning var vi uppe tre dygn i sträck, levde på vin, godis och cigaretter och bara skrev helt maniskt. Det är så galet att tänka på att den passerade. Att det gick. Att jag lyckades få ihop allting jag gjorde de där tre åren och att jag kom till mållinjen med en examen. Ganska stolt, ja.

 

IMG_2056-700x700

0

Svar på några av era senaste kommentarer

Åhhh! Suits är bästa serien!
Hur många säsonger har du sett? Vad tycker du? Har du några favvokaraktärer?
Oj, nu blev det många frågor…
*Suits-nörd*
Kram<3

– Jag är på säsong fyra. Alltså jag älskar Louis och den där blonda tjejen tillsammans, de är så knäppa. Sen älskar jag Donna. Vad jag tycker om Suits går i vågor, i början älskade jag det, sedan svalnade det, nu är det på väg upp igen tror jag. Haha <3

 

Hej! Gick du på din studentbal? Om inte är det något du ångrar? Funderar på att inte gå på min, är inte alls sugen. Alla i min omgivning verkar dock tycka att det är livsviktigt och kör på resonemanget att ”Du måste gå eftersom det bara kommer hända en gång i livet” Vill inte ens.. tycker inte om min klass särskilt mycket + har ingen baldejt (Har inte frågat någon heller).

– Jag gick på min bal, men jag tänkte faktiskt inte göra det och jag gjorde det endast för att jag, precis som du, kände mig pressad. Det var ju något man ”inte fick missa”. Ni som följt mig länge kommer kanske ihåg att jag bestämde mig för det i sista sekund och annonserade efter både balklänning och baldejt i bloggen? Haha, så kul ändå. Jag fick låna balklänning av en tjej i Bjärred och en kille som bloggade i Helsingborg erbjöd sig att gå med mig. Det blev en väldigt lyckad kväll! Men jag tror inte jag hade ångrat mig om jag inte hade gått. Om du känner så kring det så tycker jag det är helt okej att strunta i det. Det är som när folk pratar om studenten och säger att det var ”den bästa dagen i deras liv”. Jag hade inte alls kul på min student och det var lååångt ifrån den bästa dagen i mitt liv. Det är okej att känna så.

 

1930227_50831185625_1020_n

1930227_50831195625_2545_n

1930227_50836040625_6044_n

Haha så blond. Typ gult.

 

Hejhejhej! Jag är i Norge nu två dagar och undrar om du har något tips på vad man MÅSTE köpa för gott i affären? Mest konstiga frågan men du brukar alltid skriva om goda saker som finns där men inte sverige. Hahah. Mvh, konstig tjej

– Förlåt för sent svar. För nu är du ju hemma igen. Men till nästa gång: Piano-yoghurt, Villa-läsk, Smash (jaaa, jag vet att det finns vissa ställen i Sverige, men ändå), mandelstang, Kvikk lunsj och Troika. Det sista är iofs bara nostalgi och är ej så gott.

 

Hej!
En fråga att kanske ta upp i nästa svars-inlägg 🙂 Jag undrar lite hur du ser på dina jobb i framtiden. För just nu jobbar du heltid, bloggar och skriver krönikor som jag förstår det? Var det självklart för dig att ta ett heltidsjobb? Hur ser du på bloggen och krönikorna, är detta något du tror kommer att fasas ut? Vart ser du dig om 5 år karriärsmässigt? Tråkig fråga kanske, man måste ju vekligen inte planera sånt, men hade vart intressant att höra dina tankar kring det 🙂

– Oj! Detta är svårt att svara på. Känns lite som en arbetsintervju, haha. Mina tankar kring jobb och framtid har förändrats mycket de senaste åren och saker jag trodde att jag ville vill jag inte och så vidare. Det är därför svårt att svara op var jag ser mig själv om fem år, just nu tar jag det lite som det kommer. Hinner inte tänka på mycket. Just nu är det väldigt tufft att klara/ hinna med allt. Jag har bloggen, krönikor och heltidsjobb. Men jag tänker att jag kör på så länge det går och så länge jag orkar. Bloggen är min bebis och det är svårt att bara lägga ner den, det vill jag inte. Men jag kommer nog minska det. Det var inte självklart att ta ett heltidsjobb, men jag kom fram till att jag ville det. Jag kunde gjort i princip vad som helst efter examen. Utvecklat bloggen, gjort något annat, skrivit på heltid. Men jag kände att jag ville jobba med det jag hade pluggat och inte låta min examen bli ”gammal”. 🙂

 

Nu när jag är on a comment spree i din blogg passar jag på att droppa en tanke jag haft. Det är en ren och ärlig fråga som jag hoppas att kunna få ett utvecklat och sanningsenligt svar på. Det gäller preventivmedel. Alla vet att alla sedan urminnestider fått höra att ”dra ut” tekniken kan göra en gravid då man kan bli gravid av försatsen. Jag började undersöka detta och fann studier (vet dock inte hur omfattande de räknas som) som påvisade att detta inte är möjligt då själva vätskan inte innehåller spermier (andra faktorer såsom att spermier kan finnas kvar sedan ett tidigare samlag räknar jag bort). Ni kan säkert googla fram studierna jag refererar till då jag skriver från mobilen och inte kan länka. Min fråga är då, om killen har full behärskning på sin utlösning och man endast räknar med standardfallen (dvs räknar bort att han faktiskt kommer i utan att veta eller om tjejen e superduperfertil eller utlösning utan orgasm osv osv), är inte ”dra ut” metoden mycket bättre än vad alla försökt skrämma en med? (Självklart hör man alltid ”aa men min kompis kompis blev gravid på det viset” men jag ser ingen anledning att blint tro på sådana saker då folk faktiskt kan hitta på vad som helst för att exempelvis slippa säga att de bara struntade i skydd osv och vad jag vet kan ingen bevisa efteråt om personen faktiskt blev gravid genom en försats eller en riktig utlösning? men det är en bara en sidotanke). Så finns det någon som har ett riktigt svar på detta som kan bekräfta? Någon forskare haha?? Vill så gärna veta så mycket som möjligt. Tack!!!

– Hahaha. Jag älskar att du frågar det här. Innan någon läser: jag är inte expert på ämnet, jag vet ingenting helt säkert, och jag vill inte vara skyldig till att någon hamnar i en sits de inte vill vara i. Så ta inga beslut grundat på det här. Men jag tänker precis som du. All forskning och allt jag läst om detta (och det är mycket!) tyder på att metoden är säker. Precis som du skriver har sperma i försatsen påträffats endast när man inte kunnat utesluta om den handlar om rester från en annan utlösning (dvs att killen inte har kissat). Det finns inte spermier i försats och även om det skulle finnas har jag läst att det behövs en stor mängd för att det ska ”funka” ändå. Är urinröret rent och killen har full kontroll hade jag inte oroat mig, men jag är som sagt ingen expert. Hade dock varit intressant att få ett expert-svar på det här. Det är så svårt när man googlar eftersom man inte riktigt vet vad man ska lita på. De flesta sidor som skriver att det är ”sååå risky med avbrutet samlag” har ju vinstintresse i att man ska använda preventivmedel.

 

Det känns roligt att du bloggar trots att du redan har ett heltidsjobb. Får du dubbla lön? Sparar du det du tjänar från bloggen? :)

– Tack! Jag gör mitt bästa! Jo, det kan man typ säga. Jag tjänar lite mindre på bloggen eftersom jag lägger ner mindre tid. Ja, jag sparar. Vill köpa en lägenhet 🙂

 

FullSizeRender(6) kopia

 

Alltså har ett problem som jag behöver lite kloka tankar kring (vem som helst som känner sig manad får hemskthemskt gärna bringa visdom( vet ju att egoina har typ tusen klokisar som trogna läsare)):

Jag har så himla mycket tröttnat på livet det senaste, jag vill ha äventyr och roligheter och vill uppleva allt. Problemet är att mina vänner inte alls tycks ha samma känsla som mig utan de tycker fortfarande höjden av lycka är att ha en hemmafest där alla bara jobbar för att bli fulla, och alltså jag fattar ju att det mycket hänger på att alla inte fyllt 18 än. Men jag vill ut och dansa och träffa nytt folk och bara leva lite och samtidigt vill jag inte ge upp mina vänner pga bäst i helavidavärlden och supergos, men just nu kan jag inte tänka på annat än att jag bara vill bort och ut och iväg och jag vet verkligen inte vart jag ska ta vägen eller hur jag ska hantera detta.

Mycket oklara meningar, eloge till den som tar sig genom dem!

– Jag känner igen den känslan så mycket. När man är så uttråkad inombords att man typ spricker, men är ensam om det. Men grejen är såhär att dina vänner är ju kvar. De är kvar även om du har andra vänner, om du reser, om du gör andra saker, väljer andra vägar i livet. En vänskap är inte något man ska behöva serva eller passa upp. Absolut ska man vårda sina relationer, men man ska också få lov att vara sig själv och göra det man behöver göra och samtidigt lita på att de fina människorna står kvar. Du behöver inte ge upp dem bara för att du provar vingar lite. Låt dem veta att du är kvar och att de är precis lika viktiga som alltid, men att du bara behöver lite andra saker just nu. <3

 

0

Svar på några av era senaste kommentarer

Jag har haft en superupptagen vecka och har därför inte haft tid att svara på lika många frågor som vanligt. Jag dissar alltså inte er! Men jag tänker att det är bättre än inget. Jag har förresten tänkt publicera ett svar-på-kommentarer-inlägg med tema kärlek snart då jag fått en del sådana på sistone. Så det kommer snart! Ska bara ta mig igenom helgen först och hinna svara på frågorna också. Upptagentjej89.

 

varför skriver du ”en (1)”?

– Jag gör det ibland för att inte meningen ska läsas fel. En kan ju betyda två saker (förutom att det är ett träd också såklart, haha). Som i denna mening ”hittills är det en person som märkt att jag varit hos frisören”. Man kan läsa den utan att lägga betoning på EN och då når inte poängen fram. Jag menar ju att det är en enda person som märkt det. Alltså 1 person. Men om du läser det utan att tänka 1 kan det bli fel. Okej, det kanske låter rörigt? Men hoppas du förstår.

 

Fin klänning! 🙂 Har en fråga som inte rör den dock (A). Det är så att jag inom snar framtid ska börja tågpendla och har av tidigare erfarenhet alltid varit vrålhungrig när jag åker hemåt igen under eftermiddagen. Tänkte att jag skulle införskaffa en youghurtmugg och pröva göra egen müsli (har kikat i ditt recept). Har du något annat bra tips på mellanmål? Pendlare som du är 😉 Känns ju som att jag kommer avverka några stycken under pendlingsdagarna Kram!

– Vad skönt att det inte bara är jag som är VRÅLHUNGRIG efter jobbet. Känns som att folk generellt inte är det? Jag klarar knappt av att vänta på middag. Ska jag laga något (även om det tar en kvart typ) trycker jag i mig en påse gifflar under tiden. Är så hungrig alltid. Men bra fråga. Jag har provat typ ALLT. Det tråkiga är att jag inte gillar torkad frukt/dadlar, så alla bars går bort. Synd, för det vore så praktiskt annars. Har verkligen försökt tycka om dem, men jag tycker det blir så sliskigt sött. Jag låter bli att äta nötter i kollektivtrafiken och på jobbet (har en på mitt jobb som har nötallergi). Jag har insett att det är lite respektlöst att äta nötter i kollektivtrafiken då det kan vara farligt för de som är allergiska. Men det är lite synd eftersom det är ett så bra alternativ till mellanmål, mättande och gott. Men för att summera: jag vet tyvärr inte många bra tips på mellanmål. Jag testar mig fram och ska säga till om jag hittar något bra (du också tack, haha). Jag brukar i alla fall köra på kvarg med blåbär på rasten på jobbet. Men det är ju mindre smidigt på typ tåget.

 

IMG_6553

 

Hej 😀 jag har länge undrat varför du skriver exempel ”pga jättehungrig” och inte ”pga att jag var jättehungrig”. Hela meningen blir liksom konstig när du endast skriver ”på grund av hungrig”. Eller det kanske ska vara så? Har länge undrat och lite stört mig på detta haha :*

– Tycker det låter kul. Det är därför 🙂

 

Hej. Inte för att vara sån nu (och så jag precis sån…) men du kommenterar ofta att du inte vill ha fokus på din kropp? Typ när någon kommenterar att du är smal svarar du ofta lite surt att du är trött på att folk kommenterar sånt.

Det senaste tycker jag att du har lagt extremt mycket fokus på hur extremt liten du är. Dina handleder, nu att din överkropp är så liten att inte ens xs är litet nog, att du vägde tio kilo mindre än du trodde när du var hos läkaren osv osv osv. Tycker du inte att det också kan bli lite problematiskt?

– Skillnaden, enligt mig, är att jag inte lägger någon värdering i det. Jag HAR en liten överkropp och små handleder, vilket gör det svårt att hitta kläder och smycken. Och jag bloggar om mitt liv och därför blir det relevant att skriva det, fråga efter tips osv. Det här med läkaren tyckte jag mest var kul. Jag väger aldrig mig och min egen gissning diffade på 10 kilo. Tyckte mer det visade en ganska soft inställning till det här med vikt. Men som sagt, skillnaden enligt mig är att jag inte lägger någon värdering i det. Kroppar ser olika ut och så är det. Jag tycker inte det är något fel i att prata om det. MEN om det ger fel bild/ ger någon ångest/ inte är okej får ni gärna förklara för mig så ska jag tänka på det. Vill inte att det ska vara så! 🙂 Sen tycker jag också det är en stor skillnad i att påpeka hur andras kroppar ser ut och att fråga efter tips på jacka till en ”päron-kroppsform”. Jag pratar inte om eller granskar och frågar om någon annans kropp liksom. Jag pratar om mig själv och jag ser ut såhär.

FullSizeRender(3)

 

Den ”if your thighs touch” är ju väldigt mycket ”kropsfixerad” vilket du ju inte vill ha här på bloggen alls, eller har jag fel nu?
Alltså, mina lår går också ihop lite och jag tyckte det citatet var lite catchy också. Men så kommer hela den där raddan med folk som inte har det och bah ”jahapp” typ. Det är ju ändå ett citat med lite attityd och gällande just kroppsformer och yada yada. JAG personligen bryr mig inte då jag tycker alla kroppsformer är rätt. Men jag tänkte mer på att eftersom du sagt att du inte vill att det ska diskuteras alls om kroppsformer och att det inte ska vara något av betydelse eller något att lägga fokus på här inne så var det kanske ett lite ”fel” citat att lägga upp. Är jag ute och cyklar i dimma och motvind och hela köret nu så säg gärna det. Kram!

– Nej, du har rätt. Det insinuerar att en kroppstyp ska vara bättre än en annan och det vill jag inte stå för. Men jag tyckte ändå att citatet var roligt och jag tycker att det är okej eftersom det blir en motpol till vad samhället (så absurt) menar, att lår som går ihop ”inte är okej”. Det är inte som att man sparkar på någon som ligger, liksom. Jag skrev ”bra och dåliga citat” i inlägget förvisso och jag hade aldrig lagt upp det i sin ensamhet. Men om jag skulle tänka efter så skulle jag inte tycka att detta är ett bra citat. Men det är svårt att vara så korrekt och perfekt alltid. Jag tyckte att det var fyndigt och printscreenade till min telefon. Men om det är så bra egentligen? Nej. Tack för att du belyser 🙂

 

Hej!
Tänkte bara fråga, eftersom du är norsk medborgare och Norge inte är med medlem i EU, är du inte unionsmedborgare då? Vi som är svenska medborgare har ju automatiskt ett medborgarskap i EU eftersom Sverige är med i EU. :)

– Jag tror inte det. Inte tänkt på det faktiskt. Någon som vet? Finns det en fördel med att vara det förresten? 🙂

 

0

Arkiv