Första trimestern
En dag tidigt i januari plussade jag med ett testa tidigt-test. Jag har ju som ni vet en stor erfarenhet av att avläsa graviditetstest (haha) och ser att detta är positivt trots att F inte kunde se något.
På test nr 2 kunde han dock. Jag ropade in honom på toaletten, sa japp jag är gravid. ”Okej, då håller vi tummarna”, sa han.
I november var jag nämligen också gravid, men fick missfall. Det enda jag kunde fokusera på då var om timingen var rätt, att jag fortfarande var ny på jobbet osv. Men så fick jag missfall samma vecka som vi också fick ett sjukdomsbesked i familjen och helt plötsligt kändes livet så kort. Kände mig så bortskämd som ens tänkt som jag gjorde. Kände typ att jag förtjänade det för att jag inte var tacksam nog.
Vi bestämde oss för att gå all in och redan två månader senare var jag alltså gravid igen. När jag blev gravid med Henri fanns all oro innan det stod gravid på stickan. Nu var det precis tvärtom. Kände mig väldigt chill med hela försöka-biten, men så fort jag blev gravid började jag noja sönder.
Testomanen väcktes till liv igen. Tog 4 såna här om dagen och jämförde styrka. Blev tokig på att teststrecket aldrig blev lika starkt som kontrollstrecket.
2-3 på Clearblue var en milstolpe. Det fick jag inte förra gången vilket var det som fick mig att förstå att det inte var som det skulle. Fick 1-2 trots att jag visste att det borde vara minst 3+.
Kan nu i efterhand se att det ju är en fin stegring, men när jag tog bilden var jag inte lika övertygad. Jag fick en stor blödning och tänkte att ett missfall var på gång.
Eftersom jag tidigare fått utomkvedshavandeskap behövde jag se att graviditeten satt rätt och när jag skulle dit i vecka 6 sa jag att det är nog inte lönt att jag kommer. Kom ändå, sa kvinnan på kliniken.
Hon kunde se att det fanns något i min livmoder, men inte mer tydligt än så och inget hjärtslag. Fick en tid för att komma tillbaka en vecka senare. Under den tiden fick jag en blödning igen och var så säker på att det inte skulle bli något att jag till och med drack ett halvt glas champagne på en tjejkväll.
Men så fanns det ett tickande hjärta ändå <3 Min läkare jämförde ultraljudsbilder och såg att det fanns en svart fläck som nu var borta och sa att hon trodde att det var blödningen. Skönt med en förklaring och nu kunde jag äntligen försöka vara lite glad.
Men mest glad blev jag över det här. Kan strecket BLI starkare?? Det var typ som att den bara JA DU ÄR GRAVID, SLUTA NU TESTA DIN BESATTA GALNING.
Och där slutar jag härmed posta graviditetstest på min blogg. Haha herregud.
Strax därefter råkade jag ut för två små olyckor. Brände handen och slog i tån så att hela foten blev blå. Brännskadan gjorde så brutalt ont, har inte varit med om liknande. Vågade inte ta smärtstillande och låg vaken den natten, hade ont och tänkte att nu stöter väl kroppen bort graviditeten.
Men morgonen efter var allt bra.
Sen började illamåendet. En kväll var det enda jag kunde äta frukt. Foodorade hem en fruktsallad och en juice, det kostade mig 250 spänn. Lätt värt. haha.
Usch den här perioden var så vidrig. Jag var äcklad av allt. Speciellt örter, fet mat eller mat som luktade. Det var helt random vad jag kunde äta från dag till dag vilket gjorde att jag lade helt sjukt mycket pengar på Foodora. Det som funkade att äta en dag kunde jag sedan aldrig någonsin äta igen.
Under min förra graviditet kunde jag hålla illamåendet i schack genom att äta regelbundet och genast när jag vaknade. Nu var det precis tvärtom. Det bästa var att inte äta alls. Det var när jag åt något som det ”startade” och sen var det ett himla jobb att hantera. Vissa dagar gick jag till eftermiddagen utan mat. Jag var dessutom hungrigare än vanligt vilket gjorde det jobbigt. Men hellre hungrig än illamående helt ärligt.
Men ja. Frukt gick alltid ner. Vilket syntes hemma hos oss : ))
Hade med mig termos med random innehåll till jobbet varje dag. Oftast blåbärssaft eller juice.
Och matlåda med frukt.
Vi åkte till Norge när jag var i vecka 9 och jag tycker man ser här hur dåligt jag mådde. Trött, svag, illamående och svullen.
Vi berättade genom att F låtsades att han skulle ta en bild på oss alla, men istället filmade han och sa Så…titta på mig…och säg ”Regina är graviiiid!”. Kul att ha allas reaktioner på film <3
Kom hem med något så härligt som influensa. Nä fyfan. Att ha influensa, inte kunna ta piller och vara illamående ovanpå det. Helt fruktansvärt. Orkade inte med att vara vaken och sov i en vecka. Tur att jag hade en personlig läkare som ni ser.
I vecka 11 skrev jag in mig hos en barnmorska. Hade väntat in i det sista ifall det inte skulle gå vägen och fick göra blodprov osv på en gång. De fick inte ut något från mina armar och fick sticka mig i handen, därav plåstret.
Skickade även in NIPT. Var ju så nojig, så gjorde allt för att försäkra mig om att allt var bra.
Och några veckor senare fick vi se bebisen på KUB <3333 Det var magiskt. Med fint NIPT-resultat och fint ultraljud kunde jag äntligen slappna av.
I vecka 14 började jag må bättre och var endast illamående ibland. Det var som att få livet tillbaka.
Och så poppade magen. Tidigt denna gång. Redan typ i vecka 14. Eller haha ja, den kändes i alla fall stor här.
Men ojoj större ska du bli.
Avslutar med lite tidiga symptom och utdrag av annat jag antecknat i min telefon:
Vecka 5
Ont i brösten. Sugen på äpplen, absolut inte fet mat. Frédéric sa ”godnatt älskling, godnatt min Henriskatt och godnatt bebisen hoppas du mår bra”.
Vecka 6
Ultraljud. Såg hinnsäck och gulsäck. Inget mer. Tillbaka om en vecka.
Känner lukter extremt. Kanske inte är direkt illamående, men kan inte tänka mig att äta något.
Vecka 7
Blod igen.
Nästäppa.
Hjärtat slår!!!
Vecka 8
Andfådd. Kissar på natten.
Illamående. Blir mer illamående efter jag ätit och när jag äter.
När jag nös exploderade det i magen?
24/2
Sugen på soppa.
Vecka 9
Bättre att inte äta alls.
Mila
| #
Så fint, grattis igen! 🙂 Skrattade åt fruktsallad för över 200 kr.
Nojan efter missfall är hemsk. Jag fick 2 i rad ett år och blev väldigt påverkad (fick puls av att läsa om ditt missfall, och detta var 3 år sedan)… Jag blödde också, fast mindre blödningar och långdraget, med fina tidiga ultraljud. Bokade nipt för första graviditeten och dagen innan (!) fick jag ett spontant missfall. Sket därför i nipt därefter. Med tredje graviditeten blev jag också lite av en testoman och ville se veckoindikatorn öka. Men inget kändes så bra som kub-ultraljudet som jag inte nått fram till de tidigare gångerna. Blir tårögd av minnet! 🙂
Svara
Egoina
| #
❤️❤️❤️
Svara
Sofia
| #
Usch vilken jobbig första trimester för dig låter det som men så otroligt skönt att allt ser bra ut med den lille! 🫶🏼
Svara
Egoina
| #
🥰
Svara
Anna
| #
Åh stort grattis igen! ❤️
Är just nu gravid med mitt andra barn, eller, jag fick reda på för drygt 2,5 veckor sen att det var tvillingar som låg i magen.. blev så chockad!
Måste bara dubbelkolla med veckorna, när du säger att du mådde bättre vecka 14, innebär det då vecka 13+ eller 14+? Är förvirrad med veckorna här och eftersom jag mår så fruktansvärt illa och kräks (är i vecka 9+3) behöver jag höra när det blev bättre för andra ❤️.
Svara
Egoina
| #
Åh wow grattis ❤️ Minns inte exakt tyvärr. Det slutade inte abrupt, utan minskade successivt. Håller verkligen tummarna för att det blir bättre för dig snart. Om det är till någon tröst var den tiden du är i nu den värsta för mig. Så det blir bättre! Jag kräktes dock aldrig. Kan bara föreställa mig. FY FAN, stackars dig. Kram!
Svara
Roos
| #
Aaah det är så kul att läsa och så mysigt att få följa 🥰
Svara
Malin
| #
Så roligt att läsa om, jag är själv gravid och tror det skiljer ca 1 v mellan oss (jag går in i v 18 idag) Hoppas på att känna bebis snart, har moderkakan i framvägg även denna gång.
Nu känner man sig både gravid och inte gravid, andra trimestern är bäst 😄😍
Svara
Egoina
| #
😍❤️
Svara
Jennifer
| #
Off topic!
Men är du fortfarande nöjd med kudden du fick i julas? Jag har provat så många kuddar senaste åren, men vaknar ändå upp med ont i nacken hela tiden. Är sugen på att testa den du har 🙂
Svara
Egoina
| #
Ja!! Seriöst den bästa present jag fått. Ska fråga Frederic var han köpte den, han menar att det finns fejkvarianter 😅
Svara
Jennifer
| #
Då måste jag köpa en!! Blir tokig på att aldrig ligga bekvämt på kudden😅
tack snälla du!❤️ Hade varit supergulligt om du frågar honom. Får mest upp Amazon när jag googlar på kudde homca. Fast de kanske säljer den riktiga? Har så dålig koll på Amazon…
Svara
Egoina
| #
Han säger det är Homca! Han köpte från Amazon 🙂
Svara
Jennifer
| #
Åh tack! Ska klicka hem den ☺️
Vanessa
| #
Hej! Gjorde du nipt testet hemma? 🙂
Svara
Egoina
| #
Nej, jag gjorde blodprov. Men skickade iväg testet själv sen efter 🙂
Svara
Carolina
| #
Åh jag har inte läst din blogg på ett tag och så går jag in här nu och så ska ni få er 2a! Jag typ bölar för jag är glad för er skull ❤️❤️❤️
Svara
Egoina
| #
Åh tack <3
Svara
Ida
| #
Grattis till er nya bebis!
Kan du berätta om hur du testar? Är det starkast på morgonen eller senare på dagen?
Jag har läst så många som skriver ”men då var det starkare” när de testade senare på dagen istället för med första morgonurinet.
Och vilken dag i cykeln fick du det jättestarka strecket?
Svara
Egoina
| #
Min erfarenhet är att det handlar om hur mycket du druckit, eller hur längesedan det var du kissade senast. Man vill ha urinet så koncentrerat som möjligt. Det är väl därför man rekommenderas att testa på morgonen (när man inte har druckit eller kissat på en hel natt). För en sån som jag som inte dricker särskilt mycket kan jag testa närsom, haha.
Sen kan testat bli starkare senare på dagen också just för att hcg ökar så snabbt i början. Har läst någonstans att vissa ”utsöndrar” mer eller mindre på olika tidpunkter, men det där är jag inte insatt i och vet ej om är sant.
Svara