När jag fyllde 36
Först och främst: tack tack tack! Blir helt rörd av alla grattis. Ni är bäst ♥
Jag har fyllt 36! Startade dagen med att göra en gynekologisk undersökning på sjukhuset. Inte favoritaktivitet på en födelsedag, men nu blev det så.
Jag har ju nämnt min ”förlossningsskada” här på bloggen och insta och har fått ett otroligt stort gensvar. Har insett hur viktigt det är att prata om, eller att normalisera. Det är mycket vanligare än jag trodde. I mitt fall tog jag tag i detta nu eftersom jag är orolig över en ny vaginal förlossning, för att det ska göra det värre. Jag skulle kunna leva med hur jag har det nu, men vill såklart inte att det ska bli värre och vill samtidigt helst inte göra ett kejsarsnitt.
Fick världens bästa bemötande och fick en bra upplevelse av hela besöket. Läkaren undersökte mig noggrant och enkelt förklarat har jag framfall. Hon berättade att inga knipövningar i hela världen kommer hjälpa mig och det var så skönt att höra. Jag har varit och är flitig med det, men klandrar ändå mig själv. Hon berättade även att det finns ett ingrepp man kan göra som stärker upp så att jag slipper mina besvär. Men det gör man först tidigast ett år efter att man är klar med barn.
Det viktiga nu är att min bebis inte blir för stor. De kommer därför ha koll på mig från vecka 32 och om jag skulle få en stor bebis igen blir jag igångsatt tidigare. Hon sa att det antagligen blir lite sämre av en ny förlossning, men att föda för andra gången är skonsammare än första gången, och de ska som sagt göra vad de kan för att riskerna ska minskas. Det i kombination med att jag nu vet att det finns ett ingrepp som kan hjälpa mig gör att jag känner mig trygg. Jag är inte orolig längre. Också skönt att veta att allt liksom funkar där nere, jag har inte vetat vad som var fel och har trott att det är några muskler som blivit förstörda, men det är det alltså inte.
Kände mig glad efteråt och firade med en finkaffe, som man får i födelsedagspresent av Espresso House. Man tackar man tackar.
Mötte upp F´s mamma som ville bjuda mig på lunch. Åt en otroligt god fiskrätt på Kajgatan 1. Åt hela portionen utan att bli illamående efter tre tuggor vilket bara det i sig var en vinst.
Efter lunchen satte jag mig på Zoegas och jobbade resten av dagen.
Var såklart tvungen att köpa med mig lite praliner hem. Ingen födelsedag utan praliner från Chocolatte.
Dags att hämta kiddo.
F kom hem och jag fick blommor, rosa dammsugare och fick välja restaurang att gå till <3
Valde ramenstället runt hörnet som vi älskar alla tre. Det var mycket gott.
När vi kom hem var vi proppmätta, men Henri hade inte glömt de rosa dammsugarna. Han fikade och vi tittade på. Han gick och hämtade sitt 3-ljus från sin födelsedag och stoppade det i dammsugaren. ”Jag har tyvärr bara tre, inte tre och sex”, sa han och jag var i chock. Hur vet han???
Vi har btw klippt honom själva då det är totalt omöjligt att ta med honom till frisör. Tänkte hur svårt kan det vara och japp tydligen jättesvårt. Ser ju ut som vi försökt efterlikna Jim Carreys frisyr i Dum Dummare. Förlåt Henri!!
Pojken somnade och jag utnyttjade födelsedagskortet till att välja en Lindsay Lohan-film. Hehe.
Med praliner till såklart.
En helt perfekt födelsedag på alla sätt <3
M
| #
Om ni någon gång är i Stockholm så gå till denna barnfrisör: https://www.hermanosbarbershop.se/
Svara
Stina
| #
Grattis till ditt sköna flow i livet! Allt ordnar sig, och kul med bebis snart <3
Svara
Vendela
| #
Förra veckans Kropp & själ i P1 handlade precis om dolda förlossningsskador och hur forskningen går framåt i en rasande takt! Tyckte att det var väldigt spännande, men om man är väldigt känslig så kanske man ska vara beredd på att det är berättelser om personer som har fått allvarliga förlossningsskador. https://open.spotify.com/episode/7GqTsAbrTUQh0PHrljfXL2?si=GrlxtGFBS1utirdz2aOiig
Svara
Lisa
| #
Jag trodde verkligen du skulle få en rosa dammsugare i present, tänkte att det var lite udda 😅
Svara
Egoina
| #
Haha!
Svara
LuuH!
| #
Modigt att berätta om din förlossningsskada, och viktigt att man pratar om så att fler törs berätta om sina problem och söka vård för dem. Såå många kvinnor som lider helt i onödan för att man tror att det ”hör till” att föda barn ❤️
Svara
Ellie
| #
Fint att du vågar berätta och söka hjälp! Själv hade jag bestämt mig redan för flera år sedan att om vi fick turen att bli gravida så skulle bebisen förlösas med kejsarsnitt, just pga att forskning visar hur vanligt det egentligen är med förlossningsskador och som kan bli bestående till viss del under hela livet om det vill sig illa. Ifjol kom vår lilla pojke till världen, men fick nog kämpa hårt mot vården för att få rätt till kejsarsnitt, blev också förlöjligad av barnmorskor på extra insatta ”förlossningsrädsla” möten här i Finland, där de blånekade till att förlossningsskador av olika slag är så vanliga som de faktiskt är. Möten där jag la fram vad forskningen visar och att jag inte är rädd, jag vill bara inte få men för livet pga en graviditet och då är kejsarsnitt ändå säkrare trots att det är en stor operation.
Två kompisar var gravida samtidigt och förlöste sina barn normalt, varav den ena fick grad 4 ruptur och den andra grad 3 ruptur, de återhämtar sig ännu och har stora besvär med en del saker. Den första veckan efter kejsarsnittet var tung men sen gick det bara bättre och bättre, i början av vecka 4 kunde jag gå 4km utan att det tog ont och kunde också sitta och ligga som jag ville utan att det kändes någonstans.
Hoppas du mår bra under resten av graviditeten och hinner njuta av det hela ännu en gång ❤️
Svara
Emma
| #
Jag frågade dig på instagram om vad för skada du har och fick sedan ångest över att jag ställt en så personlig och intim fråga…. Förlåt!
Men nu när du skrivit här så känner jag mig inte riktigt lika hemsk, haha.
Väldigt skönt för dig att du fått svar och att ni kan göra något åt det längre fram ♥️
Jag hoppas få det resultatet själv tids nog.
Svara