Follow my blog with Bloglovin

Onsdagssnack

Jag är konstant stressad just nu. Det är den stressigaste perioden på hela året på jobbet. Och till helgen är det 1 års kalas. Drömmer att jag glömt svara på viktiga mejl, att jag räknat fel på budgeten, att jag glömt tårtorna till Henris kalas. Har drömt att jag glömt någonting kalasrelaterat varenda natt i en vecka. ”Vad glömde du denna gång”, frågade F imorse. ”Saften”, svarade jag.

För exakt ett år sedan idag var jag på BB med ett urinprov som såg ut som rödvin. De kunde inte helt förklara vad det berodde på, men skickade hem mig med orden att vi ses snart igen. Tre dagar senare låg han på mitt bröst. Varm, sladdrig. Gigantiskt stor, tänkte jag. Men sa ändå heeej oj vad liten du är för att det liksom var så jag föreställt mig att jag skulle reagera.

Tänker hela tiden att vi ska ha 1 års kalas för Henri i helgen. Men det är nog ändå oss själva vi firar. Ett år som föräldrar. Obegripligt länge. Tänker fortfarande inte på mig själv som mamma, som ”en av dom”. Undrar hur många år det krävs. Kanske aldrig händer.

Läste en gång att man bara har små barn i 4 år. Och nu har ett år av de fyra gått. Så sorgligt. Det tänker jag på när det är jobbigt. 25% är redan avklarat.

 

233 gillar

Kommentarer (17)

  • Emelie

    |

    Oj, är det så? Min äldsta fyller fyra i januari, hoppas han slutar vara jobbig då! Bara två månader kvar alltså 🙂 Fast det är såklart inte jobbigt på samma sätt som när han var en bebis, så kanske stämmer det ändå!

    Svara

  • Klara

    |

    Alltså, den här tanken på att ens bebis en dag inte längre kommer vara ett litet barn 💔 Sitter och nattscrollar medan jag ammar min 5-veckors och fasar för den dag när han inte längre är en liten liten klump som vill ligga nääääära mig. Tänk när man inte längre får lukta exakt så mycket man vill i huvudet och pussa på kinderna 😭😭

    Svara

    • Egoina

      |

      😭❤️

      Svara

    • Malin

      |

      Jag känner samma. Har en 8 veckors. Känner redan nu att hon vuxit upp så mycket. Hon är inte en ihopknölad nyfödd bebis längre. Hon kräver lite att bli road numera och har börjat intressera sig för leksaker som prasslar och låter.

      Snart är min bebis vuxen och flyttar hemifrån 😭❤️

      Svara

    • Ulrika

      |

      Min 8-åring, som blir 9 i mars till och med älskar fortfarande att kramas och gosa och jag får pussa på han hur mycket jag vill. 🙂 Min 2-åring är däremot inte alls intresserad av kramar och pussar haha.

      Svara

  • Diana

    |

    Så fint skrivit! Jag är inte förälder, men kan känna lite samma sak. Jag är 40 år och känner att jag ”leker” vuxen. 😂🤗

    Svara

    • Egoina

      |

      Haha eller hur 😂

      Svara

  • CAROLINE

    |

    Jag har en femåring och jag ser mig inte som en mamma, inte som jag ser andra mammor.
    Å ja hon är stor! Va fan, hur kunde hon bli äldst på förskolan,, hur kan hon börja förskoleklass till hösten? Gör ont i mage o bröst av tanken. Min partner,pappan, vill inte ha ett till barn heller..

    Som tur är älskar hon att vara nära, mysa, kramas. O fem år är ju väldigt litet det med i det stora hela..

    Svara

  • LuuH

    |

    Åh men det blir bara roligare och roligare ju större de blir! 😀 Sen kommer tonåren och ändrar på den saken haha, men den dagen den sorgen 🙈

    Svara

  • MW

    |

    Heja dig? Heja för ärlighet, uppriktighet, heja för att du skriver om ”viktigheter” och om värdsliga saker. Om att må bra. Och om om att må mindre bra. Din blogg behövs!

    Svara

    • Egoina

      |

      Tack vad snällt sagt ❤️

      Svara

  • Jennie A

    |

    Läste det här igår innan jag somnade. Måste ha påverkat mig så mycket för jag låg och tänkte över hur inbjudningskorten ska se ut, när ska sista osa-dagen vara och hur ska hennes tårta smaka. Dottern fyller 1 i slutet av februari 😅😂😂

    Svara

    • Egoina

      |

      😅

      Svara

  • Stina

    |

    Upp till 5 år tycker jag att de kändes små och söta och höll med mamma osv, sen kulminerar de och blir stora läskigt fort. Med det sagt skulle jag vilja påstå att du kan lägga till 1 år så du halkar ner på 20% :).

    Svara

  • Ella

    |

    …och sen blir de större barn med för mkt känslor och ångest. Och då inser man att de första fyra åren var de enklaste 😄

    Svara

  • Jenny

    |

    Är nygravid och tänker absolut så när jag mår illa. Snart har 20 % gått och då är graviditetens måndag avklarad. Allt måste ju bli lättare då, eller? (Snälla säg inte emot mig om jag har fel haha!)

    Svara

  • Anni

    |

    Tänker att de nog stämmer, de händer något med ens barn när de blir 4 år och äldre. Jag har en blivande sexåring hemma. Hon är verkligen på gränsen med att fortfarande vara liten, men samtidigt så stor. Klok, girig på att lära sig, utvecklat enorm empatiskförmåga, lite minitonårig i sin personlighet, men samtidigt så liten ❤️

    Svara

Lämna en kommentar

Arkiv