Follow my blog with Bloglovin

Lite från på sistone

F har tejpat igen alla lådor. Känner spontant att jag gjorde min egen föräldraledighet onödigt jobbig.

 

Köpte ett nytt nagellack. Finaste rosa färgen jag sett tror jag. Länk till det här (reklamlänk).

 

Skulle göra lax med pesto, men F hade råkat köpa gremolata istället. ”Det blir säkert gott ändå”, tänkte jag. Det blev det inte. Knappt ätbart faktiskt.

 

Först höstblåsor och sen magsjuka. Det har varit jobbiga veckor för Henri.

Jag var egentligen inte så orolig, men när det hade pågått i ett dygn ringde jag 1177. De ställde massa frågor och sa sen att vi måste få honom bedömd, inom en timme(!). Jag blev så orolig och sprang till akuten. Men det var ingen fara. De undersökte honom, vi fick vätskeersättning och sen åkte vi hem igen.

 

Det blev endast en dag på kontoret förra veckan eftersom Henri var sjuk. Mysigt att jobba hemifrån. Kan äta lunch tillsammans, sno en kram när jag vill och hänga med ut på promenad. Känner inte att jag har missat någonting.

 

De som gjorde vårt badrum har varit här och fixat till lite saker som inte blev riktigt bra. Vi har varit utan dusch och har lånat Hannahs. Fint att ha en kompis som bor nära.

Kom ut ur duschen med handduk på huvudet och Hannah påpekade att vi har likadana handdukar. Då såg jag att en prick likadan handduk hängde på hennes handdukstork. Lustigt det hade varit om jag hade tagit hennes handduk. Hej gästfrihet!

 

Vi är så omotiverade med evighetsrenoveringen nu. Men ibland tar F sig i kragen och fogar och sånt där. Sjukt att 90% av all renovering är spackel och fog.

 

Köpte en kista i rotting på Blocket till H för honom att ha sina leksaker i. Den är gigantisk och sväljer allt, till och med bebisen själv.

 

Vi måste ta tag i det här med sömnen och jag läste den här boken som jag fick i present av min chef när jag var gravid.

Den handlar om att få barnet att sova i egen säng och att man endast med hjälp av sin röst kan få barnet att somna om. Det låter helt osannolikt? Har så svårt att tro att det här skulle fungera. Haha. Men uppenbarligen funkar det ju för många. Jag vet dock inte om JAG är redo för att sluta sova tillsammans. Det känns liksom…fel. Är det värt att vakna varannan timme och bli sparkad i huvudet? Jag vet inte. Kanske borde köpa en större säng.

157 gillar

Kommentarer (20)

  • Teresa

    |

    Min son är 7 år och vi samsover fortfarande. Han har självklart eget rum och en egen säng men de gånger han ska sova i sin säng säger han, varför får du och pappa sova tillsammans men jag ska ligga helt ensam? Och då har jag tänkt att nä, så ska det ju inte behöva vara. Vi vuxna vill ju sova med någon så är ju inget konstigt när ett barn vill göra det. Alla gör exakt som dom vill såklart och jag förstår verkligen varför man vill att barn ska vänja sig att sova själv av olika skäl. Man får helt enkelt följa sin egen intuition! Det är många som ifrågasatt mig och tyckt att jag gör honom en otjänst men min kille är super trygg i sig själv annars och jag tycker det är mysigt att ge extra trygghet på detta vis. Vi behöver aldrig vakna på nätterna eller natta då han vet att vi är nära sen. Han har självmant sagt nu att han vill börja testa sova på sitt rum, så det löser sig av sig själv och han fick själv ta steget dit! 😀

    Svara

    • C

      |

      Skönt att höra att det finns fler. Har också en 7-åring som samsover (och en 5-åring). De är väldigt trygga i sig själva och vem är väl jag att ta bort deras trygghet i att sova med oss? Det kommer liksom lösa sig av sig självt så småningom. Och jag har inte det minsta bråttom. Dessutom en väldigt fin trygghet för mig själv att somna bredvid det finaste jag har, för en vacker dag kommer de inte längre vilja ha mig i deras rum ☺️

      Svara

      • Krista

        |

        Samma här 🙂 6-åringen somnar i sin säng men kommer under natten eller tidig morgon och vill sova tillsammans, funkar bra och är mysigt.

        Svara

  • Marina

    |

    Jag har också läst den, man behöver va redo för det jobbet. Men för mig blev det bättre att sluta nattamma och istället fortsätta samsova när hon blev ett år. Tips om Jay gordon metoden 👍🏼

    Svara

  • Katarina

    |

    HUR kunde det bli knappt ätbart? Gremolata är väl persilja, vitlök och citron? Borde bli gott till det mesta??

    Svara

    • Egoina

      |

      Eller hur?? Makes no sense. Måste vara att just den burk-gremolatan inte var god. Eller att jag tog för mycket.

      Svara

  • Marie

    |

    Stor säng är fantastiskt, vi har 180 + 90 cm ihop till en enda stor, vilket gör att vi sover bekvämt även med 2 eller 3 barn bredvid oss ❤️

    Svara

  • Sabina

    |

    Jag köpte också den boken men insåg direkt att den inte är något för oss, älskar att samsova. Vår dotter blir 1,5 år om några dagar och jag tycker att hon får säga till när hon vill ha en egen säng 😂

    Svara

  • Malin

    |

    Jag läste också den boken. Jag tyckte den var bra för tips om hur man kan tänka och göra. Följde dock inte den slaviskt. Det som gjorde susen för oss var ihärdighet (av pappan då vi vande henne med egen säng vid 5 månader). Sedan gjorde att sluta amma på natten susen för vår nattsömn när hon var redo för det. Hon är snart 11 månader och vaknar oftast en gång per natt (då gnäller hon efter napp och öppnar inte ögonen) eller sover igenom hela natten. Hon sover också längre sen hon började sova i eget rum. Vi hade det jättekrångligt i början. Hon sov så nära hon kunde första fem månaderna och vi kunde knappt ens lägga ner henne oavsett sova eller vaken.. så allt kan gå om man verkligen försöker och en av er har orken åtminstone ❤️

    Sen såklart om ni trivs med samsovningen ska ni göra det. Man kan också köra typ halva nätter till en början. Det har vi gjort många ggr ☺️

    Svara

  • F

    |

    Jag måste fråga (förväntar mig förstås inget svar) men varför måste ni ta tag i sömmen? Kommer det från er föräldrar eller är det något samhället tutat i er? Jag blir lite provocerad när det kommer till det här med att små barn förväntas kunna sova ensamma och ibland hör man så dumma saker som att det är dags för barnen att bli självständiga. Det finns ingenting självständigt i att vara ett år och kunna sova ensam. Jag säger som Louise Hallin: Vad föredrar du som vuxen? Att sova ensam eller med din partner?

    Svara

    • Egoina

      |

      Han måste inte nödvändigtvis sova själv. Men det funkar inte att vakna så ofta på natten som vi gör nu. Vi måste även få till en rutin så att han kan somna tidigare än oss på kvällen. Vore också bra om vi kan lyckas få honom att somna på dagen.

      Tidigare trodde jag, som du skriver, att man var tvungen att lära sina barn att sova själv på natten för det är det man hör av samhället typ. Jag tänker inte så längre. Men jag tror att både vi och Henri kan sova bättre än vi gör nu. Ska också ärligt säga att det vore skönt att få en liten stund själv på kvällen.

      Svara

  • Annica

    |

    För oss blev det nödvändigt att lära bäbis sova i egen säng för vi höll på att bli knäppa av sömnbrist. Vi körde på att sitta och mysa, sen lägga ner och sitta bredvid. När hon skrek tog vi upp henne, lugnade, myste, la ner igen. Om och om igen. Det tog tid men det har fungerat för oss iaf. Men alla är olika såklart. Nu vaknar bäbis 1 gång per natt ungefär och vill ha flaska bara. Hon är 1 år och 3 månader 🙂

    Svara

  • Hanna

    |

    För oss har sömnen successivt blivit bättre. Från att som liten inte kunna sova utan närkontakt, till att kunna smita en stund till att nu som 2åring kunna somna i egen säng (vi nattar henne genom att ligga bredvid) och sen sova största delen av natten där. Hon kommer 99% av gångerna över till oss men kan dröja fram till 4/5 tiden på morgonen så det känns helt okej! Vi har väl egentligen aldrig tränat eller övat på att hon ska sova själv utan det har kommit lite med åldern och när jag slutade nattamma runt 1,5 år. Men att natta bredvid i sängen och sen succesivt öva på att smyga ut har funkat för oss. I början var det korta stunder innan man fick gå in och natta om men sen blev det bara bättre och bättre. Vet inte om det är något bra tips men kanske kan ge något. Lycka till!

    Svara

  • Petra

    |

    Den där sömnen är så viktig. Har ni någon spjälsäng till Henri? Vi hade spjälsängen ihop med vår dubbelsäng, då var dom nära men hade ändå sitt eget utrymme. Första barnet föredrog dock att sova i vår säng men barn nr 2 sov bäst själv i spjälsängen men ändå ihop med oss. Nu är dom 6 och 3 år o föredrar att sova hos oss. Så länge alla sover bryr vi oss inte om var, plus att jag nu vant mig vid sparkar o slag så sover sämre när jag blir utan😂

    Svara

    • Egoina

      |

      Ja, vi använder den som förvaring till allt möjligt stök 😂

      Svara

      • Petra

        |

        Det är också ett alternativ, rymma mycket stök i en sån😂 Att köpa större säng är fö inget alternativ, vi gjorde det o utrymmet i sängen för morsan har inte blivit större. Nu är det bara svårare att komma åt att sparka upp pappan😜

        Svara

        • Egoina

          |

          😂

          Svara

  • Jessica

    |

    Vi ville ha dom nära men shit vad dåligt dom (och vi) sov. När jag väl accepterade att det var vi som störde deras sömn och flyttade dom till egna rum sov dom sååå bra. Självklart får de sova hos oss om de vill (flera sova-oroligt-faser kommit och gått) men oftast är de hos oss bara en stund sen går de tillbaka till sina sängar, de väljer själva. De är 3 och 5. Obs ej perfekt sömn, är fortfarande ofta något uppvak per natt och vi blir förvånade när vi får en ostörd natt, jag jämför med det vi upplevde tidigare så för oss är det bra. Är ej heller menat som tips, vill bara flika in att det finns barn som funkar på det sättet med.

    Svara

  • Hanna

    |

    Åh men potatisen ser ju sjukt god ut som ni hade ni den räliga laxen! Du vill inte berätta hur ni gör den? 😍

    Svara

    • Egoina

      |

      Som klyftpotatis, fast skivar potatisen som mynt. Jag tycker det är smart för då får man det lika rostat överallt eftersom jag vänder alla potatisarna halvvägs 🙂

      Svara

Lämna en kommentar

Arkiv