Gravid vecka 34
Jag har gått in i vecka 35 och är officiellt höggravid! Woho! Såhär var min sista vecka som ”bara” gravid.
Min kropp
Alltså jag mår jättebra? Ja, han rör sig, sparkar och pressar där inne vilket framkallar en massa konstiga smärtor under dagen. Ibland är jag helt säker på att något organ gått sönder, haha. Men sen släpper smärtan. Förutom det känns allt jättebra. Så märkligt att det är helt tvärtom från hur jag trodde det skulle vara. Jag mår fysiskt bättre och bättre ju längre in i graviditeten jag kommer. Det enda som är lite jobbigt är att jag sover så dåligt. Vaknar av hans rörelser eller mensvärk vid 05.00 varje natt. Slår aldrig fel. Men det gör mig inte så mycket.
På tal om att vakna på natten är jag så himla hungrig nattetid. Lyckas jag inte somna om slutar det alltid med att jag måste gå upp och äta. Får hungerkramper i magen. Trycker i mig några riskakor, ett äpple och dricker ett glas vatten och sen går jag och lägger mig igen.
En ”störig” grej
Bebisen har hicka typ hela tiden. Flera gånger per dag! Tycker så synd om stackaren som ligger där inne och hickar, men alltså så störigttt det är. I början tyckte jag det var gulligt, men nu känner jag mest att näääe inte igen. Kan inte koncentrera mig på annat när hela jag studsar.
Veckans tanke
Jag skulle så gärna vilja vara en sån där cool mamma som tar med mig bebisen överallt. Såklart kommer mitt liv förändras, men jag vill att jag fortfarande ska kunna göra sånt jag vill göra ibland utan att känna mig begränsad eller känna att jag i så fall måste lämna bort bebisen. Det är såklart sunt att vara utan bebisen ibland också och med överallt menar jag såklart inte olämpliga sammanhang, jag tror ni förstår hur jag menar.
Jag tror dock att det där med att vara en cool mamma som kan dra med sitt barn i alla möjliga situationer och miljöer är väldigt långt ifrån min natur. Jag är så mån om att inte vara till besvär. Kan inte se mig själv kånka in en barnvagn på restaurang, ta plats och inte bli stressad när bebisen ger ifrån sig ljud. Det är märkligt då jag själv störs NOLL av barn (kanske i extremfall, men inte att de skriker till, är högljudda och sådär), jag tycker att de har lika mycket rätt att vara i samhället som du och jag. Varför känner jag såhär? Kan man öva på detta? Hur blir jag en chill mamma?
Äta moderkakan?
Ni som blir äcklade av rubriken kan sluta läsa nu, haha. Jag har alltid varit fascinerad över det här med att äta sin moderkaka. Jag menar alltså inte då att hugga in som en köttbit, utan att frystorka och ta som piller. Man kan tydligen beställa det som en ”tjänst”. En person hämtar moderkakan i samband med förlossningen och gör piller av den.
Jag tycker inte det är konstigt att vilja äta den. Djur gör ju det. Det finns många påstådda hälsoeffekter. Det ska hjälpa mot förlossningsdepression exempelvis och innehåller massa järn och näring som kroppen förlorar. Men det finns ingen bevisad hälsoeffekt som jag förstår? Dessutom är jag orolig över om man även får i sig dåliga saker, typ gifter och slaggprodukter som fastnat där. Av den anledningen tror jag inte att jag vågar.
Med tanke på att det finns mycket bra kosttillskott kanske man även kan uppnå samma effekt genom att ta rätt tillskott? Jag är alltså fascinerad och intresserad, men lutar åt att inte göra det. Har någon av mina läsare gjort det? Hur tänkte du och hur upplevde du det? Berätta gärna!
135 gillar