Gravid vecka 34
Jag har gått in i vecka 35 och är officiellt höggravid! Woho! Såhär var min sista vecka som ”bara” gravid.
Min kropp
Alltså jag mår jättebra? Ja, han rör sig, sparkar och pressar där inne vilket framkallar en massa konstiga smärtor under dagen. Ibland är jag helt säker på att något organ gått sönder, haha. Men sen släpper smärtan. Förutom det känns allt jättebra. Så märkligt att det är helt tvärtom från hur jag trodde det skulle vara. Jag mår fysiskt bättre och bättre ju längre in i graviditeten jag kommer. Det enda som är lite jobbigt är att jag sover så dåligt. Vaknar av hans rörelser eller mensvärk vid 05.00 varje natt. Slår aldrig fel. Men det gör mig inte så mycket.
På tal om att vakna på natten är jag så himla hungrig nattetid. Lyckas jag inte somna om slutar det alltid med att jag måste gå upp och äta. Får hungerkramper i magen. Trycker i mig några riskakor, ett äpple och dricker ett glas vatten och sen går jag och lägger mig igen.
En ”störig” grej
Bebisen har hicka typ hela tiden. Flera gånger per dag! Tycker så synd om stackaren som ligger där inne och hickar, men alltså så störigttt det är. I början tyckte jag det var gulligt, men nu känner jag mest att näääe inte igen. Kan inte koncentrera mig på annat när hela jag studsar.
Veckans tanke
Jag skulle så gärna vilja vara en sån där cool mamma som tar med mig bebisen överallt. Såklart kommer mitt liv förändras, men jag vill att jag fortfarande ska kunna göra sånt jag vill göra ibland utan att känna mig begränsad eller känna att jag i så fall måste lämna bort bebisen. Det är såklart sunt att vara utan bebisen ibland också och med överallt menar jag såklart inte olämpliga sammanhang, jag tror ni förstår hur jag menar.
Jag tror dock att det där med att vara en cool mamma som kan dra med sitt barn i alla möjliga situationer och miljöer är väldigt långt ifrån min natur. Jag är så mån om att inte vara till besvär. Kan inte se mig själv kånka in en barnvagn på restaurang, ta plats och inte bli stressad när bebisen ger ifrån sig ljud. Det är märkligt då jag själv störs NOLL av barn (kanske i extremfall, men inte att de skriker till, är högljudda och sådär), jag tycker att de har lika mycket rätt att vara i samhället som du och jag. Varför känner jag såhär? Kan man öva på detta? Hur blir jag en chill mamma?
Äta moderkakan?
Ni som blir äcklade av rubriken kan sluta läsa nu, haha. Jag har alltid varit fascinerad över det här med att äta sin moderkaka. Jag menar alltså inte då att hugga in som en köttbit, utan att frystorka och ta som piller. Man kan tydligen beställa det som en ”tjänst”. En person hämtar moderkakan i samband med förlossningen och gör piller av den.
Jag tycker inte det är konstigt att vilja äta den. Djur gör ju det. Det finns många påstådda hälsoeffekter. Det ska hjälpa mot förlossningsdepression exempelvis och innehåller massa järn och näring som kroppen förlorar. Men det finns ingen bevisad hälsoeffekt som jag förstår? Dessutom är jag orolig över om man även får i sig dåliga saker, typ gifter och slaggprodukter som fastnat där. Av den anledningen tror jag inte att jag vågar.
Med tanke på att det finns mycket bra kosttillskott kanske man även kan uppnå samma effekt genom att ta rätt tillskott? Jag är alltså fascinerad och intresserad, men lutar åt att inte göra det. Har någon av mina läsare gjort det? Hur tänkte du och hur upplevde du det? Berätta gärna!
135 gillar
Anna
| #
Alltså det sär med chill mamma – jag känner samma fast tror värre, vill inte ta upp plats i restauranger, bussar vägar aaa typ allt, får typ ångest och om barnet grinar omg vad ska man göra då. Hade ju fått panik. Jag och min kille ”försöker” få barn men asså får typ panik, tex idag gick jag in i affär och det va ett barn som gallskrek. Kände bara ångest över föräldrarna och gråten… helt otröstlig var barnet…
Man vill ju vara coola mamman som sippar på en kaffe och barnet typ ligger bredvid i vagnen. Får hoppas att man växer in i rollen om man får barn…
Svara
Egoina
| #
Åh men eller hur! Exakt så!
Svara
Maria
| #
Du skriver så bra och ärligt! Jag tycker att du rockar! Tänkte på det du skrev om att ta med barnet på olika sociala sammanhang. Jag har tyvärr inga biologiska barn själv då jag inte kan få barn. Är dock så glad över mina två bonusbarn. Jag var även barnvakt ofta till min systerson när han var bäbis och tog med honom överallt. Det var äventyr hela tiden! Det jag märkte var att människor runt omkring, var vi än befann oss, var så hjälpsamma och så fina. Oavsett om det var på bussen, Skansen, på Ica eller hade kört fast barnvagnen i snömodden. Barn ”stör” inte, de är vår framtid! All lycka till er! ❤
Svara
Sandra
| #
Vore intressant att göra dina tankegångar kring bloggandet och bebisen. Förstår att man inte kan veta förrän man står där men gissar att ni diskuterat frågan. Har själv ingen blogg men barnen är ju majoriteten av mitt liv, hade varit omöjligt för mig att inte få med den delen av mitt liv i en blogg samtidigt som man så klart vill skydda sina barn.
Är en fråga ställt av nyfikenhet och genuint intresse, inga onda tankar alls. Men våra barn växer upp i en annan tid än oss själva när det kommer till sociala medier och att dela med sig av sitt liv till världen.
Svara
Egoina
| #
Förstår vad du menar! Skrev lite om det här. Har inte kommit längre i mina funderingar: https://egoinas.se/2021/07/13/fragor-svar-om-graviditeten/
Svara
Nicole A
| #
Alltså en såndär cool mamma hade jag också velat vara, men jag är precis som du med det där att inte vilja störa andra och tycker det är jobbigt att ta med kidsen ut på restaurang. Alltså jag gör det ändå, men njuter tyvärr inte av ”friheten” i att kunna göra det. Följer du Laila Högfeldt? Hon är min förebild vad det gäller att vara en cool mamma, ibland vill jag verkligen vara som henne. Men det är som tur är okej att tycka det är jobbigt att ta med kidsen överallt också 🙈 Jag har en 2-åring och en mini som föddes nu i år <3
Svara
Egoina
| #
Tack för tipset! Får börja följa henne och hoppas det smittar av sig 😅
Svara
Josefine
| #
Hur chill man är beror ju lite på vilken bebis man får också. Första barnet skrek nästan jämt och det gick knappt att ta med henne någonstans. Hon låg aldrig i vagnen för det gick inte, långt ifrån lattemammorna med vagn där 😅. Med andra barnet sket jag i det, hon skrek en del men jag brydde mig inte lika mycket. Tänkte att vi hade rätt att typ sitta ute och äta en glass osv, man valde ju sina platser och tillfällen. Hade med andra barnet på begravning när hon var typ en vecka, det gick jättebra eftersom jag hade bärsele. Och hade hon skrikit hade jag bara kunnat gå ut.
Svara
Malin
| #
Förstår helt dina tankar. Men det är ju lite såhär också…va den mamma som känns bra. Sitter du hemma i soffan och myser med din bebis och nästan får ”ångest” av att inte gå ut och vara en ”cool” mamma så kommer ju inte det bli bra. Va den mamma som känns som du. Din bebis kommer nog bli tryggast så och ju äldre han blir så kommer du och F bli säkrade och vilja göra saker och då gör man det ju bara. Ta det lugnt och låt ungen få bli några månader så det går att underhålla barnet med lite leksaker om det känns jobbigt. Ett tips från denna tvåbarnsmamma är också att ge inte upp på vagnen! Ungen kan gallskrika i början. Bädda om på nytt sätt och prova igen!! Jag har haft en som varit helt chill med vagn och en som skrek sig blå i början. Men jag bäddade om. Testade olika typer av kläder, napp, inte napp, snutte osv. Efter 1 månad så kunde han ligga i vagnen typ jämt om han fick ligga med ett visst set av ytterkläder, en filt som var luddig på insidan och sin snuttefilt. Lycka till ❤ alla är vi coola mammor, bara inse det själv ❤
Svara
Victoria
| #
När bebisen är nyfödd och ett par månader framåt kommer du antagligen kunna ta med bebisen på massa grejer (om den inte har kolik eller så). Då sover dom ändå så mkt 😂 och mitt tips är att passa på då.
Sen blir det bara svårare och svårare.
Jag skulle aldrig ge mig ut på resturang med min 2- och 4åring (om inte det är en snabb lunch). Dom kan inte sitta still en lång stund så det är bara ovärt för alla inblandade parter
Svara
Emma
| #
Ta allt som det kommer 🙂 Jag var mest hemma då mitt första barn skrek mest(mitt andra och tredje gjorde inte det) men det gjorde liksom inget att jag inte hängde på stan osv. Suget att vara chill och göra grejer existerade liksom inte första tiden med barn! 😉
Svara
Em
| #
Med fötsta barnet var jag livrädd att hon skulle börja gråta offentligt, andra barnet spelade det ingen roll längre för då vsr det inte jag som styrde vart vi var på samma sätt och att hetsa en 2 åring kan jag inte rekommendera!
En annan fråga! Efter v 20 anses man bara en riskgrupp och jag är orolig att vara på jobbet mest för att jag hade svårt att andas som det var med de andra två och såklart att den ska födas förtidigt! Hur känner du nu när du är på kontoret? Funkar det bra?
Svara
Egoina
| #
Visste inte att vi var i riskgrupp! Trodde det var endast om man hade underliggande sjukdom eller var över 35. Ja, det tycker jag. Alla är vaccinerade och vi är väldigt noga med avstånd och regler. Men jag har endast varit där ett fåtal gånger när jag ”måste” (måste såklart inte, men vid viktiga tillfällen). Ska dit vid något tillfälle nästa vecka också och sen har jag bestämt att jag jobbar hemifrån fram till jag går på föräldraledighet.
Svara
Sofia
| #
Jag är nog en sån där chill mamma. Fast i mitt fall tänker jag att det kanske beror på att mitt äldsta barn dels var lugn och sällan skrek. Och dels att hans pappa jobbade borta så jag var ensam med sonen sön em till tor kväll från födseln och jag hade inte tillgång till barnvakter. Jag hade helt enkelt inget val. Ville jag inte sitta inne ensam hemma var jag tvungen att ta med honom. Hela hans liv har han fått följa med mig på allt från restaurangbesök till lektioner på universitetet och det har gått bra. 🙌
Svara
M
| #
Jag tror att jag blev en mer chill mamma eftersom jag blev så uttråkad annars? Det kom liksom naturligt tillslut att jag körde bil, gick i affärer och annat som skrämde mig eftersom det blev otroligt tråkigt att bara sitta hemma. Dessutom blev det svårt att trycka in alla aktiviteter på helgen när partner och avlastning fanns tillgängliga. Jag började med ”enkla” saker som att gå till Ica eller köpa en glass. Efterhand blev jag mer bekväm att göra lite mer avancerade grejer.
Svara
My
| #
Samma för mig! Mycket av det jag gjort har jag gjort för min egen skull för att inte bli uttråkad!
Nu har jag dock kunnat börja göra mer saker för bebis skull, men öppna förskolan och babysim är nog lika mycket för att jag ska komma ut, träffa folk och göra någonting som för bebisens skull 😄
Svara
Malin
| #
Jag har tagit med min första skrutt som nu är två månader sen typ vecka 2. Bärsjal har varit guld, hon sitter tyst och jättenöjd i vilken miljö som helst. Har räddat oss både ute och hemma. Annat tips, prova ditt närområde först, gå till ett café några minuter hemifrån och beställ något take away, men sätt dig där ändå och se om det fungerar 🙂 då vet du att du kan gå om det verkligen känns som att du måste. Vissa säger också att bebis känner av om du är nervös/obekväm så om du är nära hem hjälper det säkert även med det.
Det kommer gå jättebra!
Svara
Egoina
| #
Bra tips 🥰
Svara
Sofia
| #
Jag började lite smått ta mig ut först på dagarna. Alltså en förmiddagen en vanlig onsdag var det ju såå många andra med barn ute så då kändes det väldigt lugnt. Sen när jag väl vågade mig ut på kvällen blev jag ofta väldigt positivt överraskad över hur gulliga dom är på många hotell och restauranger. Väldigt ofta som de ansträngt sig lite extra för att vi ska trivas.
Svara
Elin
| #
Har en fem-månaders och det enda jag kan säga är att öva!! Ut med dig och bebis, räkna med i början att du kanske kommer behöva gå hem så försvinner press osv. Ha också ingen tidspress i början, allt tar sååå mycket längre tid haha. Men är man inställd på det så har man bästa förutsättningarna! För varje utflykt så känner man sig mer och mer bekväm och min upplevelse är att folk generellt är väldigt förstående och hjälpsamma!
Svara
Skatan
| #
Alltså förlåt men angående moderkakan, ja djur äter upp den men jag tänker att det nog mycket är för att röja spår. Mina hundar äter också bajs…. Tror inte det är skit(haha)nyttigt.
Svara
Egoina
| #
😂
Svara
Maria
| #
Precis så är det, även strikta herbivorer äter den för att röja sina spår och inte bli upptäckta av andra djur. Resultatet blir dock att de blir helkassa i magen (snarare förlorar näring än får i sig) såå klart den har näring i sig (mycket järn då det är ett väl vaskulerat organ) men det är bättre att äta en köttbit eller andra järnrika matvaror 😊
Svara
Alexandra
| #
Mitt tips för att bli en ”cool mamma” är att ta med dig bebis och vagn och en kompis-mamma och dennes barn. Kan va tufft när man sitter ensam och bebis börjar skrika men kan man lite skratta åt det med någon och få stöttning så tycker jag det är lättare. Och när jag varit iväg med min son och han varit högljudd (sällan ledsen men gör gärna Tarzan-ljud) så brukar folk mest titta ömt på oss om han är ledsen/arg eller hejarop när han är glad. Du fixar det!!
Svara
Marias bokhylla
| #
Alltså, jag kommer ihåg första gången vi skulle handla och tog med oss barnet i barnvagn. Den paniken, har aldrig känt mig så stressad över att ha med ett barn nånstans. Vi var så rädda att han skulle hojta eller störa andra att vi liksom sprintade genom hela affären. Och barnet? Jadå, han sov som en sten.
Eller den gången när vi gick med mina föräldrar på restaurang för att barnet brukade vara så lugnt och han var världens minst lugna och braiga bäbis att ha med sig nånstans. Och så visade det sig att han hade öroninflammation som precis hade börjat när vi gick på restaurangen. 😅
Med tvillingarna blev vi mycket mer chill, för då hade vi liksom upplevt all den där paniken och tänkte mer att det gick ju bra förra gången så det gör det nu med. Plus att man hade vant sig. Det tror jag är nyckeln, att prova och försöka anpassa sig efter hur det går.
Svara
Annica
| #
Mitt tips är att låta det ta lite tid innan du ger dig ut med bebis, att du inte stressar ut bara för att man ”ska”. Ta det i din takt! När du känner dig redo så kör du. Jag kunde känna mig stressad att jag borde ta mig ut och då blev det ju bara fel för jag var inte redo för det än. Du gör det när du är redo. Det är den coolaste mamman av alla 🙂 och precis som någon redan kommenterat, det är ju så olika vilken bebis man har. En del bebisar är mycket lättare att ta med ut än andra 😆 jag har alltid med bärsele för säkerhets skull. Börjar bebis skrika brukar det vara ett säkert kort att sätta henne i selen 😛
Efter förlossningen frågade barnmorskan om jag ville se moderkakan och det ville jag såklart och den var ju bara såååå häftig! Förstår varför den kallas livets träd. Ascool!
Svara
Isa
| #
Jag skulle säga att vilken förälder man blir handlar jättemycket om vilket barn man får. Jag har fått ganska känsliga och ängsliga barn, så då har jag blivit sådan själv genom att svara på deras signaler. Har också haft svårt att ta med mig barnen ut annat än för sovstunder eftersom de enbart har velat liggamma och vägrat flaska 🙃 men mitt hetaste tips är ändå sjal eller sele, då ökar ofta rörelsefriheten otroligt! Har man möjlighet att testa flera olika selar är det toppen, är ju lite som skor och det är inte säkert att alla passar en. Finns bärotek/sjalotek att hyra ifrån och pröva om man vill 😊
Svara
AR
| #
Precis som många andra skrivit beror det lite på vad för slags bebis man får. Min första bebis ville varken amma, sova eller bajsa. Svårt att vara ”chill” då 🙃 sen när det löste sig så visade det sig att han inte ville ligga i vagn eller åka bil…. Blev rätt så låst hemma kan jag säga.
Andra barnet var så snäll så jag typ trodde…. Att hon var sjuk på nåt sätt 😅 sov åtta timmar i sträck på natten från 8 veckors ålder, och gillade att hänga med på allt. Amningen funkade, magen funkade…. Ja, två helt skilda bebisupplevelser helt enkelt.
Ang moderkaka läste jag också på om det vid min andra graviditet. Ville vara lite mer förberedd då den första bebisen chockade oss något 😅 Åt inte upp moderkakan, maxade på med vitaminer av olika slag och var noga med vad jag åt istället!
Svara
Amanda
| #
Har haft som ”princip” att skiter det sig så går man bara hem igen☺️ Låter banalt men var ganska skönt när man väl fick in det mantrat i huvudet för då försvann alla förväntningar och oroskänslor! Hade samma förhållningssätt med de andra mammorna jag träffade, behövde man vika av från promenaden så var det inga konstigheter och man fick försöka igen en annan dag:)
Svara
Mila
| #
Jag tror man förmodligen är coolare ju lugnare ens barn är. 😉 Var på Ica för ett antal veckor sedan och en liten gallskrek. Alltså lät som om hen torterades i princip. Hela affären bara tittade på varandra med skräck i blicken… Tror det är svårt att vara cool då. Vet inget om den familjen men tänker mig de drog sig för att handla med barn igen. 😛
Angående moderkakan… Jag tror att kroppen stöter ut sådant som ska ut. Jämför med att gå på toaletten liksom… Det ska lämna kroppen så varför ska vi stoppa in det igen? 😉 Är nog bättre att ta lite kosttillskott om man behöver det.
Svara
Egoina
| #
Gud det har du rätt i! Brukar också tänka så, att det finns en anledning till vad kroppen gör. Men något jag inte får ihop i så fall är att bebisar föds med K-vitamin brist och vi måste ge dom en spruta. Är ju inte logiskt alls? Borde ju finnas en anledning till det? Hur gör man i fattigare länder där det inte finns tillgång till samma sjukvård? Haha sorry bara en tanke som dök upp. Måste googla det där!
Svara
Katja
| #
Fast om man börjar tänka logik ska man nog ifrågasätta hela grejen med att föda ut något som är helt hjälplöst i 1 år, relativt odugligt i 10 år och med så pass dåligt omdöme i 18 år att man anser att de ska vara omyndigförklarade 🤷🏼♀️ allt det kan man inte göra något åt, men en simpel liten spruta för att förhindra de värsta fallen av inre blödningar på bakgrund av k-vitaminbrist kan man 👌🏻
Svara
Egoina
| #
😂
Svara
Josefin
| #
Testa att vända på frågan. 🙂 Har bebisar verkligen K-vitaminbrist, eller kan det vara så att bebisar av naturen faktiskt inte ska ha K-vitamin i kroppen?
Inte första gången vi människor ger oss in och ska ”fixa” sådant som naturen ju sköter så fint själva, utan vår inblandning.
Ang. att äta moderkaka så hade jag hellre ätit lever för att få extra näringsboost. Finns frystorkade kapslar från Nordic Kings bl.a
Egoina
| #
Precis så jag tänker! Måste vara en anledning till varför det är så. Dock inget jag personligen vågar chansa på.
Sanna
| #
Nyfödda har inget k-vitamin det är sant, att man ger dem det är för att minska risken för blödningar. Så. det går bra utan, men får bebisen en blödning ( som efter sugklocka eller om de är för tidigt födda och får en hjärnblödning tex) så koagulerar blodet bättre med k-vitamin. Enkelt. Det kan ges oralt också, måste inte injiceras.
Svara
Alex
| #
4-10 barn på 100 000 drabbades av blödningar innan k-vitaminsprutan började ges, nån gång på 60-talet. Många dog då blödningarna ofta blir intrakraniella. K-vitamin ges världen över när barn föds på sjukhus, det är tack och lov inget dyrt läkemedel.
Att ge sitt barn k-vitamin oralt istället för i intramuskulär injektion om det inte finns någon indikation på det, är bara onödigt krångligt. Behandlingen behöver ges i 3 månader istället för vid ett enda tillfälle. Somliga föräldrar jag har träffat vill inte att barnet ska behöva uppleva smärta av injektionen, men det gör nog betydligt ondare att födas än att få ett stick i låret. 🙃 Tyvärr förekommer det patientfall där föräldrar inte velat att barnet ska få K-vitamin, där barnet faktiskt fått en hjärnblödning och blivit gravt handikappad eller dött till följd av detta.
Svara
H
| #
Tror att man gärna hänger upp sig vid att evolutionen ska vara logiskt och att det ska finnas något syfte. Men evolution fungerar inte så. Det är bara vilka gener som haft störst chans att föras vidare. Att barn föds med K-vitamin ”brist” kan lika gärna bero på att det kostar mamman för mycket att produceras den dos som barnet behöver kontra vad ger i vinst för barnet. Evolution gynnar ju oftast modern kontra barnet. För barnet hade det varit bättre att födas senare när hjärnan är mer utvecklad, men det hade varit en så oerhörd risk för modern. De generna hade alltså inte haft möjlighet att föras vidare.
Svara
Anna
| #
Bara gör! Det är nervöst i början och folk kan se sura ut när ungen skriker, men skit i det!
Har tvillingar på 4 månader och vi har varit på Ica, restaurang ett flertal gånger och flugit tor Grekland där vi var i ett par veckor.
Allt går!
Svara
Katja
| #
Det där med att vilja vara en chill mamma är nog vanligt och det där med att misslyckas med det lika vanligt. Jag var inte chill med första. Jag är chill med andra. Ingen är väl chill första dagen på jobbet? Tänker att det är naturligt 🙂
Svara
Tilda
| #
Jag har inget problem med bebisar som är med i butiker eller i kollektivtrafiken, men däremot tycker jag inte det är så kul med skrikande bebisar på restaurang/café. Där har man ju betalat för något gott som man vill njuta av och kunna umgås med någon vän utan att bli avbruten av bebisskrik. Det kan ju förstöra upplevelsen för andra tänker jag. Men sånt som man måste göra (som att handla t.ex.) har jag ju full förståelse för, däremot måste ju inte alla gå ut och äta på restaurang.
Svara
Caroline
| #
Det har du rätt i. Alla måste inte gå på restaurang, så du kan stanna hemma.
Köp take away.
Svara
Jessic
| #
HAHAH, Caroliiiine. B Ä S T A kommentaren 😀
Svara
Ida
| #
Hahaha, bra svar Caroline! Klart att det inte är jättekul att sitta och lyssna på en skrikande bebis när man är på café/restaurang. Men brukar tänka att förhoppningsvis blir jag själv förälder så småningom, då vill jag kunna gå på café/restaurang, och det kan vara jag om några år som sitter där med en skrikande unge. De flesta föräldrar gör ju ändå det bästa dom kan för att inte störa andra, men de har lika stor rätt som alla andra att vistas i samhället, trots att deras barn inte vill vara knäpptysta.
Svara
Sandra
| #
Planerade också att vara chill och ta med min bebis överallt. Bebisen tyckte dock annorlunda. Blev överstimulerad av allt från väldigt tidigt ålder, så varje utflykt innebar sliten, grinig och missnöjd bebis. Så ja, mitt tips är nog att ta det som det kommer. (Dessutom tror jag att ganska få är chilla med första bebisen, vågade in ens bära min in på första mötet med föräldragruppen pga var så rädd att jag skulle bära ”fel”…🙈)
Svara
Krista / Miss Macaronia
| #
Natthungern var jättejobbig tyckte jag, verkligen inte kul att behöva äta för att kunna få sova.
Angående äta moderkakan tror jag det kan vara en poäng med det baserat på att den lär innehålla bra grejer vi inte känner till. Är ju inte som att vitaminpiller innehåller exakt alla bra ämnen som frukt och grönsaker innehåller som har massa olika enzymer, mikroämnen, polyfenoler mm.
Svara
Natalie
| #
Åh vår dotter hade hicka typ fyra ggr om dagen i magen 😅 trodde först det var något fel på henne haha
Svara
Egoina
| #
Haha har också googlat om det är normalt 😂
Svara
Frida
| #
Alla barn är olika men har man en bebis som gör att man knappt får någon nattsömn så bryr man sig inte så mycket om någon blir störd när man väl är ute 😉
Tyvärr finns det folk som blir störda av barnskrik har jag märkt men man får gå till miljöer som inte är knäpptysta.
Svara
Lovisa
| #
Moderkakan det är you en do you frågan haha låt oss börja där!
Men ang att vara en chill mamma. Jag har jobbat i hotell och restaurangbranchen i mer än 10 år och har således sett en och annan mamma, både chill och ochill samt ALLT möjligt du kan tänka dig i form av barn. Har tänkt så på mycket på detta jag t.o.m. tänkt skriva en bok. För det finns många saker som ”chill mammor” och väluppfostrade barn har gemensamt och detta blir liksom en god cirkel. Ska skriva ett mail till dig när jag får tid för detta är verkligen en hjärtefråga haha 😍 Älskar när chill mammor och härliga barn är ute och käkar!
Svara
Egoina
| #
Men gud så spännande!! Cant wait! <3
Svara
Linnéa
| #
Jag tänker samma, jag har en målbild att jag försöker ta mig ut på mycket saker, kanske till och med går till gymmet efter 2-3 månader med bebis i babyskydd 🙂
Sen tänker jag att det får bli som det blir, om jag orkar, kör på! Men om det är tufft så är det helt okej att bara sitta hemma i soffan med myskläder, kolla serier och säga nej till besök.
Svara
H.
| #
Hahaha åh min bebis hickade också i magen varenda dag, och sen fortsatte det när han kom ut SÅ STÖRIGT. Och han blir alltid så sjukt irriterad på hickan, den kommer även ofta i precis rätt tillfällen typ när han är övertrött. 😂👌🤪
Angående chill mamma, jag tycker det är mycket lättare att vara chill när jag har hjälp med bebisen – min blir ofta lugn om man står upp och håller honom till exempel. Sen en massa olika leksaker så man kan byta när han tröttnar på en. 😂 Men sen är jag blessed med en ganska icke-skrikig bebis, när han var nyfödd sov han såfort man la honom i vagnen. Hade nog varit väldigt o-chill med kolikbebis eller vagnvägrande bebis.
Svara
Caroline
| #
Gahh jag minns så jäkla väl första gången vi skulle på restaurang när dottern var nån månad gammal.
För det mesta nöjd unge var sjäääälvklart missnöjd unge just då!
Restaurangen var finare än vi trodde och det gjorde det liksom värre? Vita dukar och det köret.
Det var en hotellrestaurang, och där kånkade vi in vagnen, behövde amma i lobbyn, de gjorde plats för vagnen bredvid bordet osv. Skitbra personal men allt kändes jobbigt.
Fick turas om att bära å ha oss.
En kvinna såg sur ut hela tiden så jag bara väntade på en kommentar från henne.
Men hon hade nog bara resting bitch face, för hon smäääälte när hon såg vår bebbe ordentligt på slutet av middan.
Svara
Anna
| #
Bara gör det! I början känns det jobbigt när det blir besvärliga situationer men man lär sig att hantera det och förbereda sig. Och barn som har varit med ute sedan de var små har också större chans att ”uppföra” sig i sådana sammanhang när de är lite större.
Vi har alltid släpat med våra barn på allt och avstår inget på grund av barnen. (dricker inte alkohol men vill man det är det ju såklart lämpligt att lämna bort barnen vid de tillfällena).
Svara
Em
| #
Tänker att vi inte är djur haha.. min gecko äter upp sitt eget öms, jag äter inte upp mitt eget flagnade skinn på sommaren för det. 😂
Svara
Sandra
| #
Hej,
Så svårt att säga innan hur man själv blir som mamma och givetvis också hur ens barn blir. Jag trodde att jag skulle noja över en massa saker, men var väldigt chill över nästan allt. Inget jag medvetet valt, utan det bara blev så. Är i och för sig ingen nojig person i vanliga fall, men trodde exempelvis inte att jag skulle kunna sova om min bebis inte hade andningslarm i sängen. Tro mig, det kunde jag visst göra. 🙂 Du och din bebis kommer hinna skapa er vardag och rutiner, det kommer passa er. Mitt tips är dock att skapa rutiner så snart som möjligt, det tycker jag har varit skönt. Det tar ju givetvis några månader innan det går att få till, men gillade att veta när min bebis skulle sova exempelvis (tips är att läsa på Rulla vagn, de ger tips om sovtider för resp. ålder på bebisen). Min son sov på bestämda tider från 4 månaders ålder. Oavsett vad vi gjorde så lade jag honom för att sova på den tiden. Vi gick exempelvis på mammaträning och under passet var det dags att sova. Under en paus i träningen lade honom i vagnen och vaggade tills han somnade, vilket i 9 fall av 10 gick väldigt fort. Har inget belägg för det, men jag tror att rutinerna hjälpte honom till det.
Avseende allt annat så känn dig fram till vad du vill göra. Vill du ta med bebisen på restaurang, så gör det. Börja lite lätt med att kanske köpa en kaffe i take away mugg på kafé och sätt dig där, blir det jobbigt så kan du bara gå därifrån. Det finns inga rätt och fel.
Svara
Erika
| #
Jag hade också tänkt vara en ”cool mamma” som bara tog med bebisen överallt. Lite gjorde jag det också, eftersom jag var så ”cool” att jag hade låtit mig bokas för en massa föreläsningar under föräldraledigheten. Föreläste alltså med bebisen i bärsjal. Det gick rätt bra. Hur som helst! Klart man KAN ta med bebisen på mycket, men det jag insåg efter ett tag är… att jag inte vill det. För det är jobbigt. Det är svårt att njuta av en utemåltid när bebisen kanske behöver äta eller bytas på. Eller bara att veta att den kommer att behöva det. Det är en miljon ggr härligare att umgås med sin bebis hemma, i lugn och ro. Och en miljon ggr härligare att dricka en långsam kopp kaffe med en vän utan att bebisen är med. Tyckte jag. För mig funkar det bäst när jag kunde separera olika delar av mitt liv, snarare än att försöka göra allt samtidigt.
Svara
Shana
| #
Hej!
Du har säkert fått många bra tips men i dagsläget hinner jag tyvärr inte läsa dem alla men vill ändå ge min syn.
Att vara en ”cool mamma” är relativt.
Alla bebisar är olika, min äldsta son grät/skrek konstant om han inte låg på mig eller blev underhållen/buren konstant. Så var han fram tills över 1 års ålder. Självklart var vi iväg på öppna förskolan och fikade med kompisar mm. Det kändes dock väldigt jobbigt då alla de andra bebisarna bara sov eller låg vakna och nöjda, självklart lät de också men när det självklara behovet var tillfredsställt var det lugnt.
Jag kan skriva så mycket men då blir det för långt….
Detta kan låta som en tråkig kommentar och med största sannolikhet behöver du inte uppleva detsamma men jag vill ändå dela med mig till dig och de som läser här inne.
Mitt tips är att släppa alla krav med vad man ska/inte ska och bara vara i stunden.
Den ”coola mamman” är den som lyssnar på sig själv♥️
Svara
Robert
| #
Almanackan är inne i vecka 40! Mer gravid än så kan man knappt bli. 😉
Svara
sarah
| #
Hej!
vart är den beige/ljus rosa klänningen ifrån?
Svara