Gravid vecka 33
Ännu en vecka med denna boll till mage. Läste att min kropp just nu producerar lika mycket östrogen på en dag som på tre år hos en kvinna som inte fått barn. Galet ju. Hur mår er kära östrogenbomb då?
Min kropp
→ Jag mår fortfarande illa av och till. Vissa morgnar får jag bara i mig kolsyrat vatten. Helst med citron bara, ingen annan smak. Jag dricker förövrigt LÄTT en hel tvåliters själv på en dag. Kanske inte låter mycket för er, men för att annars vara en person som knappt dricker någonting och till och med kan gå och lägga mig och komma på att jag inte druckit något på hela dagen är detta mycket sjukt. Vad gör kroppen med all vätska?? Förutom att kissa ut den då, kisseriet är ju ett heltidsjobb. Saknar så att kunna stå upp utan att känna mig ilande kissnödig. Men oftast kommer det ju inte ens ut något kiss. Antar att jag snart kommer svullna upp till en vätskeboll.
→ Ny märklig grej är att jag vaknar med klåda. Det kliar så att jag blir tokig. Oftast på bröstet och halsen. Ligger vaken en timme och sen somnar jag om och när jag vaknar är det som att klådan aldrig hänt.
→ Har börjat få ont i svanskotan när jag suttit ner ett tag. Detta är faktiskt något jag varit orolig för. Jag bröt ju svanskotan för typ tio år sedan och har haft problem med den med jämna mellanrum sedan dess. Är orolig att den ökande tyngden och förlossningen ska påverka och göra det värre. Finns det något att göra åt det, eller är det bara att hoppas på det bästa?
I hissen hos barnmorskan i måndags. Jag hade precis berättat om revbenet och när hon undersökte min mage rörde sig och sparkade bebisen hela tiden vilket gjorde det svårt att mäta. Hon sa att hon måste fråga om man varit utsatt för våld under graviditeten och att hon nog måste sätta ja på mig ändå, hehe.
På tal om det har revbenet blivit mycket bättre sedan jag började sova med gravidkudden. Den ger stöd på rätt sätt så att det inte blir fel tryck när jag sover. Tror faktiskt att det lyckats läka en del. Har inte alls lika ont längre.
Svårt att fånga på bild. Men ibland hittar han mindre sköna positioner där inne : ))
Veckans oro
Jag har ju haft cellförändringar och i samband med det gjorde jag en konisering. Jag har läst en del om komplikationer vid förlossning på grund av konisering och blivit jätteorolig. Det kan exempelvis leda till att förlossningen startar för tidigt, eller att ärrbildning gör att livmodern inte kan öppna sig. Jag ska ta upp det med min barnmorska vid nästa besök. Kanske man kan undersöka den nu och bedöma om det finns någon risk för komplikationer? Hoppas det.
123 gillar
Anna
| #
Jag hade samma oro som du gällande svanskotan men märkte inte av det minsta lilla varken under eller efter förlossningen. Har också gjort en konisering men det påverkade inte vad jag vet! Han kom ut med igångsättning en vecka före bf.
Svara
Egoina
| #
Skönt att höra!
Svara
Emilie Gedeborg
| #
Du får prova att sitta på en badring och avlasta svanskotan. När jag var gravid med mitt andra barn hade jag konstant klåda i typ 6:e månaden. Kliade som en galning på just hals, bröst och mage, både på natten och på dagen. Hemskt var det! Fick till sist lergigan till natten för att kunna sova. Och sen hux flux försvann det igen. 🙂
Svara
Emma
| #
Det här med kissnödigheten känner jag SÅ igen mig i. Jag kan komma ut från toaletten och fortfarande vara kissnödig 😅 Sjukt frustrerande. MEN om mindre än 2 månader får vi våra blåsor tillbaka! 😍
Svara
Egoina
| #
Haha exakt så! 😅
Svara
Jessica
| #
Gjorde en jonisering efter barn nr 1, vid förlossning med barn nr 2 hade jag svårt att öppna mig just p.g.a koniseringen – var öppen 3cm ganska länge. Fick sedan värkstimulerande dropp och efter det gick det Väldigt fort. Jag öppnade mig från 3-10cm på ca 30 min och efter 30min var han ute, så be om en tydlig vårdplan för hur allt går till om du nu skulle få hjälp med att få igång allt 😊
Barn nr 1 kom 2 dagar tidigt och barn nr 2 kom 4 dagar tidigt. Hoppas allt kommer att gå bra ❤️
Svara
Paulina
| #
Fick en grabb sep-20 och har också tidigare genomgått en konisering. Pratade med min barnmorska som sedan tog kontakt med en läkare som kollade på ”mitt fall”. Och de gjorde bedömningen att de inte krävdes extra kontroller pga risk för förtidig födsel. Så prata med din barnmorska så kanske du kan känna dig lugnare💙. Det hela sluta med att han ändå kom en vecka efter beräknad födsel och jag som alltid trott han skulle komma tidigt 😅
Svara
Johanna
| #
En konisering brukar inte vara några problem alls. Det är snarare om man gjort flera eller väldigt radikala koniseringar. Livmodertappen är vanligtvis ett par centimeter ”lång” och tål en eller två koniseringar utan att påverka en graviditet/förlossning. Men ta upp med din barnmorska så du känner dig helt trygg 😘 //barnmorskestudent
Svara
Lina
| #
Fråga din barnmorska om klådan! Jag fick också klåda och för mig var det början på hepatos. Ingenting att skrämma upp dig över, men något barnmorskan behöver ha koll på om det skulle vara så ☺️
Svara
Johanna
| #
Tänkte skriva samma sak! Fick också hepatos och klådan var fruktansvärd. Kalla duschar var livet! Fick även allergimedicin att ta på kvällen för att få det lite lättare med sömnen.
Relaterar också skarpt till vattendrickandet, var så jäkla törstig! Dricker också enormt mycket fortfarande, men har fått en matglad grabb som vid snart sex månaders ålder väger över 11kg 😂😂😂 krävs en del vätska för att kunna producera all mjölk han vill ha!
Svara
Linda
| #
Ja, kolla upp det! Jag frågade min barnmorska om det, vilken bad mig göra ett blodprov. När hon fick se resultatet bad hon mig ta med bb-väskorna och komma dit. Två dagar senare plockades mina små bebisar ut för det blev flytt riskfyllt att ha den kvar för inne! Var i vecka 34. Jag hoppas såklart att det ska vara vänlig klåda för dig och ingen fara! ☺️❤️
Svara
Sofia
| #
På tal om det där med att vara kissnödig. Kan vara bra att veta att den dagen förlossningen väl drar igång så måste man kissa regelbundet annats ska man åka in. Min dotter låg och klämde på blåsan så jag kunde inte kissa. Resulterade i att allt stannad av, åkte tillslut in och fick kateter och var helt öppen (ingen som trodde att jag ens skulle få stanna). Sen kom hon ut fort. Så kissa minst var 4:e timme.
Hur länge innan bf tänkte du jobba? Kram
Svara
LuuH
| #
Åh det där kolsyrade vattnet, var min enda craving och så himla tråkig craving att ha haha. Räknade flaskorna efteråt och det var mååånga litrar de där sista veckorna 😂
Svara
Katharina
| #
Leverklåda.
Hade exakt samma.
Nämn det för barnmorskan.
Svara
M
| #
Kissnödigheten blev så mycket bättre efter bebis kom ut. Så sjuk känsla att gå från konstant kissnödig till att inte känna av det alls första dagarna pga kejsarsnitt. Har läst om en del som promenerat 1 mil i sträck veckorna före förlossningen, det var inte att tänka på för mig!
Svara
K
| #
Hade precis samma oro då jag gjort en ganska ”stor” konisering. Upplevde tyvärr att INGEN tog min oro seriöst, varken på Mvc, förlossning eller när jag gjorde ultraljud. Fick ingen extra koll och dom sa också att det inte gick att kolla något. Det var typ min största oro under graviditeten, så förstår dig helt! MEN allt gick superbra, ut kom en frisk och färdigvuxen liten kille. Nu är jag gravid igen och har såklart lite oro kvar, men mycket bättre denna gång då allt gick bra förra gången <3
Svara
Petra
| #
Du kan be om att få ett sånt ”mag-band” som stabiliserar magen och ryggen. Jag fick min på remiss från min doktor, gratis, och använder den ibland. Kanske hjälper mot svanskotan tänker jag då den har typ som en stödjande grej för ryggen som ska stabilisera.
Svara
Anna
| #
Om du tycker två liter är mycket (vilket jag håller med om!), så tänk efter födseln så ska man dricka minst 3 liter för att kroppen kräver så mycket extra vätska om man ska amma😅 min kropp verkar kräva ännu mer så dricker närmare 4 liter, annars får jag huvudvärk och mjölken slutar räcka till…
Svara
Egoina
| #
Men gud! Heltidsjobb att dricka :O
Svara
Bea
| #
Och dricka på natten! Drack minst en liter nattetid…! 😬
Svara
Marie
| #
Jag hade också problem med min svanskota. Enligt min bm kunde man gå till en naprapat (tror jag) så hjälpte dom en. Mitt blev mycket bättre efter förlossningen och ca ett år efter kände jag ingenting..
Svara
L
| #
Bröt svanskotan några år innan jag fick mitt första barn. Hade en snabb förlossningen vilket resulterade i att jag fick en spricka i den igen då den ”knäcktes” tillbaka. Men fött barn efter det och svanskotan har inte bråkat sen dess.
Gjorde en jonisering precis innan jag blev gravid med 3an. Var på efterkontroll när jag var gravid och frågade då men fick som svar att det mest var en fara om man tagit bort väldigt mycket. Födde förvisso för tidigt men var mest troligt pga en urinvägsinfektion
Svara
Maja
| #
Jag gjorde också en konisering och var orolig liksom du, pojken kom 39+0, tyvärr slutade det i akut kejsarsnitt pga oupptäckt sätesbjudning, men när jag kom in så hade jag täta värkar (gick fort från 0 till täta värkar och vattenavgång) men hade inte öppnat mig mer än 1-2 cm.. Dock tänkte de hjälpa till med detta inne på förlossningen sa de, men upptäckte sedan sätesbjudningen. Så hade det inte blivit kejsarsnitt så verkade det som att de kunde ha hjälpt till! De sa även att man kunde öppna sig sakta i början men sen bli helt öppen på väldigt kort tid istället!
Svara
Susanna
| #
Superbra att barnmorskan pratar om våld i nära relation. Jag har delvis jobbat med vinr och tyvärr är det inte ovanligt att den gravida blir utsatt för våld av sin partner.
Ett litet utdrag från https://psykiatristod.se/regionala-vardprogram/psykisk-sjukdom-i-samband-med-graviditet-och-spadbarnsperiod/vald-mot-kvinnor—riktlinjer-for-modrahalsovarden
Förekomsten av våld i nära relationer där kvinnan är gravid uppges i svenska studier ligga mellan 1,3 % och 11 %. Det innebär att våld i hemmet är lika vanligt förekommande som graviditetsdiabetes eller havandeskaps- förgiftning. I de flesta fall har kvinnorna blivit utsatta för våld redan före graviditeten.
Svara
Karro
| #
Jag har också gjort en konisering och fick faktiskt gå på extra kontroller för det. Fick remiss till specialist-MVC, de gjorde mätningar av livmodertappen och följde sedan upp med flera mätningar för att se hur det utvecklades. De gjorde även tillväxtultraljud då stor bebis kunde öka risken för tidig födsel i kombination med kortare tapp (min var knappt kortare). Var nog egentligen helt onödig kontroll utifrån min konisering, men upptäcktes att sonen var väldigt liten i samband med detta. Visade sig vara felbedömning (fick ytterligare TUL på regionsjukhuset där de har mycket mer erfarenhet och han var absolut liten men inom det normala).
Var nog egentligen helt onödiga kontroller, men i början var jag glad för att få se bebis flera gånger (på slutet var jag trött på UL pga. alla turer angående misstänkt tillväxthämning) och kändes skönt att de ändå kollade upp allt. Vet inte om en orsak kan ha varit att förlossningen i min hemstad enbart tog emot fullgångna och icke-riskgraviditeter, då behöver de ju utesluta ev. risker innan. Nu är förlossningen nedlagd (stängde 4 dagar efter min förlossning), så får nog inga extra kontroller i den här, mycket nya, graviditeten.
Jag födde i v. 37+2 (2 veckor innan jag tänkt gå hem från jobbet), men berodde nog inte på koniseringen.
Svara