Follow my blog with Bloglovin
Headerbild för Egoinas blogg på egoinas.se
Headerbild för Egoinas blogg på egoinas.se

Måndagssnack

Jag hade intervju med en tjej för mitt föräldravikariat idag. Känns så knäppt att jag ska vara ledig från jobbet. Jag har fokuserat så mycket på att bli gravid att jag liksom inte tänkt på allt som händer sen. Som när min mamma frågade mig om jag var nervös inför att föda. Oj. Just det! Jag ska föda?!

Om jag ska vara ärlig är bebistiden och mammaledighet aldrig något jag sett fram emot. När jag tänker på barn drömmer jag snarare om när den är några år gammal, vi kan prata om saker, göra saker tillsammans och upptäcka världen. Byta blöja, mata och vagga på repeat är inte alls lockande. Men längtar såklart ihjäl mig efter att ha en miniliten bebis sovandes på mig.

På tal om jobbet ska jag ÄNTLIGEN träffa mina närmsta kollegor imorgon. Vi ska luncha. Jag har inte träffat min chef sedan december 2019, så det är på tiden.

Ser fram emot i veckan: Lunchen imorgon! Har inga möten och tänkte sätta mig på ett café och jobba en stund innan vi ska mötas upp, behöver lite miljöombyte.

Veckans utmaning: Har så många grejer igång på jobbet nu att jag inte vet hur jag ska hinna med allt. Helt självförvållat. Det finns så mycket jag vill göra, men så lite tid.

Veckans köp: En trikåkjol efter tips från Sandra Beijer. Så smart ju. Slipper byxor och kan fortsätta använda mina vanliga överdelar.

Veckans bästa: 20 grader hela veckan!

Tacksam över: 155 slag inuti min mage.

 

149 gillar

Kommentarer (27)

  • Emma

    |

    Jag misstänkte starkt att jag inte skulle trivas med bebistiden, utan såg precis som du fram emot ett större barn. Det blev precis som jag trodde, och jag höll på att avlida av tristess (corona gjorde det inte bättre). Jag valde att börja jobba deltid när min son var 6 månader och det var så skönt! Jag fick prata med vuxna, använda hjärnan och bandet mellan min son och hans pappa blev så mycket starkare! Nu är vår pojke strax över året, och det blir roligare för var dag 🥰

    Svara

    • Egoina

      |

      ❤️

      Svara

  • Robert

    |

    Låter som ett kanonbra jobb annars. Möjlighet att vara kreativ utan att det är för uppstyrt. 😉

    Svara

  • Aina

    |

    Första jag tänkte när Sandra outade sin graviditet var att det var kul att ni var gravida samtidigt 😊.

    Svara

    • Egoina

      |

      🥰

      Svara

  • Jackie

    |

    155 slag/min? Flicka enligt skrönor! 💓 Men jag känner igen mig i att glömma bort det där med att föda.. Sen är det såå mysigt med bebis, för att det är nytt, men åh det blir verkligen bättre och roligare ju äldre barnet blir!

    Svara

  • Anna

    |

    Har en 3,5 månaders hemma just nu och är så skönt när andra vågar säga att bebistiden inte är så jävla rolig? Blir tokig varje gång någon säger ”njut nu av bebistiden, det går så fort”. Är så trött på att söva bebis fem ggr per dag (som för det mesta inte vill bli sövd trots att hon är trött) och vara så himla låst. Precis som du så lääängtar jag till hon är större och man kan ha kul tillsammans!

    Svara

    • Egoina

      |

      Förstår dig! Men snart är hon äldre 😀

      Svara

    • Marie

      |

      Word! Min tjej blev precis 9 månader och varje sovstund är en kamp. Just nu sover hon bara två gånger per dag och det är så skönt. Jag var så less i höstas och allt var/är inställt också för pisscoronan. Tyckte tiden stod stilla typ och ville spy på alla som sa njut av det här nu.. Men helt plötsligt så är det redan juni. Det känns fortfarande tungt vissa dagar, som idag var inte så kul när hon inte ville sova mer än 10 min på hela dagen. Längtar också tills hon är lite större så man kan prata och leka med henne på ett annat sätt. 🙂Styrkekramar!

      Svara

  • S

    |

    Hej R! Minns att du berättat tidigare att du går till Viet Nails för att göra naglarna. Jag tänkte fixa mina för första gången i Malmö inför examen och undrar hur du bokar tid? På google står det att de har permanent stängt och numret som står svarar ingen på.

    Kramar,
    S

    Svara

    • Egoina

      |

      Jag går i Helsingborg, så har ingen aning 🙂

      Svara

  • Tess

    |

    Är gravid en vecka efter dig och har inte heller hunnit tänka så långt att man ska föda och grejer. Fick höra hjärtslagen igår, 150 hade min 😀

    Svara

    • Egoina

      |

      Åh! Grattis!

      Svara

  • Sofie

    |

    Håller med dig om bebistiden! Med vår dotter valde jag att vara föräldraledig i 6 månader och sen tog min sambo vid. Det absolut bästa beslutet för oss då även min sambo fick en möjlighet att skapa en relation som han kände sig trygg med tillsammans med vår dotter. Och jag tyckte det var så skönt att jobba igen. Många tyckte det var märkligt men jag måste faktiskt säga att det lagt en grund för oss som jag sällan ser när det gäller jämställt föräldraskap. Det viktigaste är att man gör det som funkar bäst för en själv.

    Svara

    • Anna

      |

      Tycker det är så tråkigt och provocerande att folk tycker det är märkligt.
      Skulle vara intressant att höra folk förklara vad som är märkligt med att pappan är hemma istället för mamman.

      Svara

  • En annan Regina

    |

    Jag trodde inte heller att jag skulle gilla bebistiden, men jag älskade den verkligen med första barnet. Från att hon var kanske 8 veckor så har jag tänkt ”detta måste ju vara den mysigaste/roligaste/bästa åldern”, men sen har det ändå bara blivit roligare och roligare 🥰
    Tvåan däremot vill jag bara ska bli äldre snabbare, nu när jag vet att det faktiskt blir roligare. Stackarn 🙈

    Svara

  • Hannah

    |

    Trodde inte heller jag skulle tycka föräldraledigheten var så kul, så jag och min man var hemma tillsammans i tre månader och sen jobbade vi koncentrerad deltid – jag två dagar i veckan, han tre. Det passar säkert inte för alla, men är det bästa vi gjort!

    Svara

  • Ida

    |

    Nej men alltså ♥️
    ” Tacksam över: 155 slag inuti min mage. ” jag smäller av 😍

    PS hoppas att ni hade en härlig lunch!

    Svara

    • Egoina

      |

      ❤️❤️❤️

      Svara

  • Anna

    |

    Alltså bebistiden… 🙈 Första månaden är hormonerna överallt, snippan/snitt är inte lät, man känner inte sitt barn (absolut, vissa människor känner sitt barn från dag 1), försöker få till amning/flaskning och alla runt om säger ”njut nu”. Andra månaden börjar snippa/snitt läka, bebis äter hela tiden, man sitter fast i soffan och absolut det kan låta mysigt men när man inte har något val är inget mysigt 😆 bebis mage krånglar, eller är det blöjbyte/hunger/whatever som gör att den skriker? Tredje månaden, jag ser ljuset! Nu vänder det! Nu börjar livet! Så kommer en fas i slutet av månad tre där livet vänds uppochner igen, känner helt plötsligt inte igen den där ultragriniga ungen, vems är det? Månad fyra, ungen ler, skrattar, griper medvetet, hittar fötterna osv, hopp om livet igen. Härifrån blir livet bara bättre. 😂 (ta det med en nypa salt).

    Men oavsett det ovan har jag skaffat fler. Finns absolut de som inte alls tycker något är jobbigt men tyvärr är jag inte en sådan, det är kul när barnet blir medvetet innan är de mest små arga/ledsna paket. 🙈

    Svara

    • Get

      |

      ”små arga/ledsna paket” 😆 Jag brukar säga avancerad grönsak.
      Och bra påpekat att man inte känner sitt barn från början. Min son är snart 1 och jag tycker fortfarande att jag lär känna honom, om inte annat så för att nya sidor dyker upp titt som tätt.

      Svara

  • Emma

    |

    Har knappt insett själv att man ska vara ledig snart. Jag kan inte jobba hemifrån så kommer bli avstängd från jobb p.g.a. Covid. Har semester om 3 veckor och sen kommer jag inte tillbaka till jobb förrän nästa år någon gång 😱 Födseln har jag inte heller tänkt på, bring it on säger jag, men vet att verkligheten kommer bli annan när man väl är där 😂

    Svara

    • Egoina

      |

      😅💪🏼

      Svara

  • Sofia

    |

    Jag var inte heller sådär överdrivet förtjust i bebistiden. Visst var den mysig och alla timmar jag spenderande med att amma och spela tv-spel var ju rätt gött.

    Men det bästa jag gjort var att vara att dela upp min föräldraledighet. Jag var hemma tills dottern hon var 8 månader, jobba en 9 månader, sen ledig igen nu när hon är lite större. Så otroligt kul att vara hemma med ett lite större barn (annars får ju oftast bara pappan den där lätta och goa tiden). Vår dotter är också född i november så när vi insåg att ska vi skola in henne på föris vid 1,5 så blir det typ en månad innan långledig på sommaren. Så vi snålade med dagar och börjar förskolan i augusti istället.

    Svara

  • Anna

    |

    Bebistiden var inte något för mig.. tyckte det var såå långtråkigt. Ville däremot amma så länge som möjligt och hade inte något jobb att komma tillbaks till. Det slutade med att jag var hemma i 1 år och 3 månader.. alldeles för länge🤪 om det blir nån mer gång så kommer jag inte vara hemma lika länge.

    Svara

  • F

    |

    Jag tror jag skulle uppskatta bebistiden enormt (och vilja vara föräldraledig länge, både för min och bebisens skull). Bebistiden fram till ca 3 år är åldern jag alltid ser framför mig, när jag tänker på föräldraskap. Det här med att vilja att barnet bara ska bli äldre (skolåldern) fattar jag inte alls.

    Svara

  • Sara

    |

    Fick barn 2009 och 2012 och sa ’ALDRIG mer barn’. Småbarntiden var krävande för relationen med min man och även för mig som person. Tappade mig liksom lite där. Efter missfall, depression och svåra familjeproblem så har jag nu 2021, har jag en nyfödd son på 3 månader! Jag har aldrig någonsin mått bättre eller varit lyckligare för detta beslut. Vet inte om det är min ålder som gör att världen med bebis är så mycket mer njutbar och älskvärd, men oj vilken skillnad det är nu. Varje dag vaknar jag av att jag blir stressad över att ännu en ny dag gryr, vill att tiden ska stanna med bebis. Jag njuter av honom, av att amma honom, av att söva honom, av att bära runt på honom, ja till och med av hans skrik! Och är det något jag lärt mig efter mitt tredje sladdisbarn så är det faktiskt att de dryga (!) orden ’Ta vara på tiden, den går så snabbt förbi’ faktiskt är helt sanna!
    Njut av alla tider, även de mindre njutbara, för de kommer ju faktiskt inte igen..
    All lycka till dig!

    Svara

Lämna en kommentar

Arkiv