Follow my blog with Bloglovin

Måndagssnack

Vad skönt det känns att få starta veckan utan hemligheter. Behöver inte tänka en extra gång när jag ska ta bild och kan låta magen puta på stan utan att gömma den.

Fick en fråga på Instagram om det här kommer att bli en ”mammablogg” nu. Jag vet inte, men jag har mycket svårt att tro det. Graviditet har jag personligen alltid tyckt varit intressant att läsa om, men när väl barnet kommit ut har jag mest känt zzz. Kanske kommer jag känna annorlunda nu när det händer mig själv. Man vet ju aldrig.

Oavsett vad är jag fortfarande jag och inte bara mamma. Men mina sociala medier är ju livet jag lever. Det går inte att göra på något annat sätt. Det lär bli en del graviditetssnack nu, men just nu ser jag inte att det kommer bli en renodlad ”mammablogg” sen. Vi får se vad det blir. Det kommer säkert bli lite av det, går ju inte att undvika, men med barnets integritet i åtanke vad gäller både bild och text såklart.

Denna vecka ska vi få klart vardagsrummet. Nu är ju soffan på plats, så nästa grej blir att ta ner allt på väggarna, spackla och måla om. Sen ska sakerna upp igen, fast på nya ställen. Det är väl mest det vi har planerat förutom att jobba och kanske gå på någon visning (håller alla dörrar öppna) och skriva blogginlägg såklart. Tänkte skriva om hur det var när jag plussade och hur jag berättade för F <3

 

184 gillar

Kommentarer (24)

  • Robert

    |

    ”Håller alla dörrar öppna” lät lite roligt i sammanhanget. 😉

    Svara

  • Sandra

    |

    Måste känna skönt att ha berättat! Hoppas inte du har känt dig ”tvingad” bara. Jag tänker på hur mycket Sandra Beijer fick ta, folk som spekulerade hejvilt och mer eller mindre krävde att hon skulle berätta. Blev så förbannad över det. Hur kan folk tro att de har rätt att veta något så privat?

    Som sagt, hoppas du inte känt så, men känns som du har fått ha det för dig själv och att du kunnat välja när du velat berätta. Så glad för din skull!

    Svara

    • Egoina

      |

      Det har kommit in en del spekulationer tyvärr och det har stressat mig då jag har velat att det ska komma från mig och ingen annan. Men verkligen inte på nivån som det varit för Sandra. Helt sjukt som folk har hållit på. Blir så irriterad. Måste varit så jobbigt för henne!

      Tack <3

      Svara

  • Jessica

    |

    Ser så mycket fram emot att läsa om graviditeten och även bebistiden sen 😍

    Svara

  • Elin

    |

    Jag älskar att läsa om graviditets/bebis/mamma-tankar så för min del behöver du inte hålla tillbaka när det gäller det 🥰 Ska bli jätteroligt att följa, oavsett hur mycket eller lite du vill dela ☺️

    Svara

    • Egoina

      |

      Kul att höra, vem vet kanske blir helt bebisgalen 😀

      Svara

      • Kari

        |

        Klart du blir! 😂❤❤❤

        Svara

  • Anna

    |

    Blir galen på folk som ska spekulera i andras graviditeter! Inte ens när en kollega på en annan avdelning var synligt gravid och strax skulle gå hem på mammaledighet frågade jag om det för att man gör bara inte så 😡 stort grattis till graviditeten 🥰

    Svara

  • Malin

    |

    Det som är det bästa med den här bloggen, att den är som en ärlig dagbok över ditt liv och ibland är det 100% fokus på tomtelatte och kanske framöver blir det en period av 100% på val av napp. Man VILL ju följa ditt liv med allt vad det innehåller!

    Svara

    • Egoina

      |

      Haha åh! <3

      Svara

  • Helene

    |

    Ändå konstigt, att man håller det hemligt för mannen tills man har plussat. Jag har ju som ändå redan misstänkt ett tag, varför inte bara säga det? I mitt fall så försökte vi skaffa syskon till första, så det var ingen chock direkt. Fast ändå säger man inget?

    Svara

    • Egoina

      |

      Jag testade 7 dagar innan förväntad mens och misstänkte inget. Var ”testoman” och testade hela tiden. Han var ute och gick just då. Så tycker inte det är konstigt alls. Oavsett får väl folk göra som de vill.

      Svara

      • Helene

        |

        Det var inte menat som kritik.

        Jag menar bara att vid planerad graviditet är oftast två involverade. Jag vet många som inte har berättat förrän positivt gravtest, inklusive mig själv. Då har man ibland gått några dagar, en vecka, med sina tankar alldeles själv istället för att dela dem med sin partner. Vilket ur min egen synvinkel är konstigt, varför har jag inte involverat min man från den dagen jag själv misstänkte graviditet?

        Svara

        • Sofia

          |

          Jag tänker att det inte alltid är uppenbart att man vet att man är gravid innan test heller. Vid första graviditeten hade jag så mycket symptom att jag visste att det var positivt. Nu andra gången i vecka 7 har jag absolut inga symptom och tvivlat på att jag är gravid (trots positivt test).

          Svara

          • Helene

            |

            Det är klart att man inte säkert vet att man är gravid, men jag misstänkte och sa ingenting till man förrän jag plussade.

            Jag tycker att det är ett konstigt fenomen, eftersom vi är två om den planerade graviditeten. Ändå höll jag det för mig själv, både glädjen och nervositeten, tills jag plussade vilket var en vecka innan jag fick hem gravtest.

            Men jag får be om ursäkt över att jag drog alla över en kam, detta gäller tydligen bara mig.

            Jag ber om ursäkt att jag trampade folk på tårna, och lämnar det nu därhän.

    • I

      |

      Fast är väl inte alls konstigt att vänta med att säga något förrän man plussat, är ju inte förrän då man faktiskt vet. Förstår inte det konstiga? Inte som att man döljer något för det då man inte ens själv vetat innan testet 🤷🏼‍♀️

      Svara

      • Helene

        |

        Se mitt svar ovan, om det är planerad graviditet.
        Misstänka kan man alltid göra innan graviditetstest.

        Svara

        • I

          |

          Tycker oavsett att det är fel att döma som du gör. Kan finnas massor av anledningar till att man vill hålla det för sig själv tills man faktiskt tagit ett test och ser ett +.

          Svara

          • Helene

            |

            Jag dömer ingen.

            Jag tyckte att jag skrev generellt, men uppenbarligen från min egna upplevelse. Jag ber hemskt mycket om ursäkt.

  • En annan Regina

    |

    Jag hoppas att du inte kommer att känna någon press från oss läsare på hur din blogg ska vara sen. Oavsett om det är en mammablogg eller inte så är det ju din blogg och du ska skriva om det du vill, det kommer att bli toppen oavsett 🙂

    Svara

    • Egoina

      |

      <3

      Svara

  • Gabriella

    |

    ”När barnet väl kommit ut har jag mest känt zzz” fick mig att skratta högt 😂😂 Jag känner precis likadant. Jag har följt vissa som besatt under graviditeten (någon under tiden jag själv var gravid) och sen när barnet fötts kände jag bara ”oh my lord, vad tråkigt 🙄”

    Svara

  • Jackie

    |

    Grattis, vad spännande!! Så glad för er skull! Detta har gått mig bi fullständigt, tråkigt med spekulationer, men det verkar ju vara så på sociala medier. Stor virtuell kram från mig!

    Svara

  • Tove

    |

    Haha är egentligen helt ointresserad av folks graviditeter, men blev gråtglad för din skull när du skrev om det – och nu är jag inne oftare än någonsin för att se om du skrivit något om det. Kommer följa din resa slaviskt! Och stort grattis till er 🥰

    Svara

Lämna en kommentar

Arkiv