Follow my blog with Bloglovin
Headerbild för Egoinas blogg på egoinas.se
Headerbild för Egoinas blogg på egoinas.se

Några dagar i Norge

Denna Norge-trip blev ju inte som tänkt. Men jag är i efterhand glad att jag var där ändå. Hade inte mått bättre av att vara hemma.

 

Vi åkte i söndags. Lurade F att man råkat stava fel till Norge på denna skylt. Bokstäverna kastades om av misstag och det blev ”Noreg”.

Sa att det varit värsta grejen i media och stora diskussioner och att man till slut satte upp skylten ändå för att det skulle bli för dyrt att göra en ny 😂

Gick bra att komma in btw. I tullen fick vi visa pass och säga var i Sverige vi bodde. Hörde förresten nu att Skåne nu blivit en ”röd zon” igen och inte får åka till Norge längre. Snacka om timing.

 

Kolla detta välkomnande då! Blev gråtig och glömde bort att man inte får kramas och sträckte fram armarna. Men möttes av armbåge-hälsningar. Haha.

 

Blev serverad mat direkt. Lasagne och tzatziki. Så gott!

Sen väntade den värsta natten i mitt liv. Vet inte om man får lov att säga det, men denna oro var så mycket värre än när mamma hade cancer. Den var så intensiv. Pulsen gick upp, hela magen vände sig och jag mådde så illa. Det kunde gå precis hur som helst när som helst. Så jävla läskigt.

Självklart är cancer mycket värre i det stora och hela, men på ett annat sätt. En sådan akut rädsla har jag aldrig tidigare upplevt. Men det går ju i stort sätt över när allt är lugnt som tur är. Till skillnad från cancer.

 

Sov inte mycket den natten. Dagen efter serverade min faster mig ägg och bacon och frågade vad jag ville dricka. ”Äh inget, kanske bara lite vatten”, svarade jag.

Hon kom ut med detta! Haha måste ju vara det finaste glas med vatten serverat till någon någonsin. Gulle faster <3 Skämmer alltid bort mig.

 

Mitt minsta kusinbarn Lion blev besatt av F. Kallade honom ”Gaga” och ville leka hela tiden. Blev lite avundsjuk. Men med tanke på att F’s syskonbarn favoriserar mig får jag unna honom detta :))

I alla fall väldigt gulligt att se hur bra kompisar de blev.

 

Åkte till stranden. Med ständig uppsikt över telefonen och klump i magen.

 

Sen avvek jag och F från familjen en stund och strosade runt själva. Satt vid en brygga och bara var tysta en stund.

 

Och tog bilder framför graffittiväggar.

 

Åkte hem till min faster och fixade Aperol Spritz till alla som ville ha. Dessa glas är så himla fina tycker jag!

 

Min pappa kokade musslor…

 

…och sedan dukades det fram räkor. Detta är mitt drömbord.

 

Alla var hungriga och inte så pepp på att jag ville ta denna bild. Men man ångrar aldrig en bild i efterhand.

 

Min pappa berättade att han varit på en bar och druckit ett glas vin. När han skulle betala frågade han om de ville ha 100 kronor för vinet, eller om de hellre ville ha ”et bilde av Edvard Munch”.

De svarade att de inte ville ha någon bild av honom. ”Synd” svarade min pappa och visade tusenlappen 🙈

 

Dagen efter åkte vi på utflykt till Fredrikstad.

 

Spanade i butiker, åt glass och strosade runt. F hittade en bok om klockor och bläddrade genast fram till sina klockor. Han har blivit så nördig. Somnar ofta till tråkiga youtubeklipp om typ urverk 🤪

 

<3

 

Min faster ville ta bild på båda Fredrikarna.

 

Sen åkte vi hem, åt tacos och drack ett glas vin i lusthuset.

Dagen efter åkte vi till Oslo, men det tar vi i ett annat inlägg!

 

139 gillar

Kommentarer (18)

  • Hanna

    |

    Men hallåååååå vad betyder Noreg då????

    Svara

    • Egoina

      |

      Det är nynorska ☺️

      Svara

      • Hanna

        |

        Ahaaaa 🤦‍♀️😂

        Svara

  • Julia

    |

    Usch, kan inte ens tänka mig hur jobbigt det måste varit med det som hände din mamma. Skönt att det är bättre nu dock <3 kram

    Svara

  • Wroni

    |

    Så glad att höra att allt verkar bli bra med din mamma! Jag förstår verkligen din oro och jag förstår hur du menar. När de hittade en tumör i mitt ben var jag helt ärligt mer orolig för operationen än för cancer. Tänkte att om jag nu måste dö av cancer så har jag ju tid att förbereda mig, ta farväl. Dör jag under operationen så är det kört. Det visade sig ”bara” vara en halvmalign tumör, så det är inga besvär nu, tack och lov. Men min bästa vän som haft svår cancer blev sjuk i januari och var på sjukhus i två månader. När jag fick veta att han plötsligt låg på intensiven och ingen hade hört nåt på tre dagar, då var jag rädd. Skrev ett meddelande till honom och fick ett svar efter nästan två dygn att han var ok och tillbaka på vanliga avdelningen. Grät av lättnad.

    Svara

    • Egoina

      |

      Precis så! Skönt att det är bra med dig och hoppas det är bra med din vän ❤️

      Svara

  • Andrea

    |

    Till och med hunden ser butter ut över bilden 😁 Fint att ni hade en skön resa trots oron över din mor. Det var du värd! ❤️

    Svara

    • Egoina

      |

      Haha eller hur 😂

      Svara

  • Alex

    |

    Vad skönt att det går åt rätt hårt nu! Även om resan inte blev som tänkt så är det härligt att du kom iväg och fick träffa flertalet du saknat. Det gör mycket för själen ❤️ Jag ville kika, är det samma sorts glas på båda bilderna? Du råkar inte veta vad de heter eller är köpta någonstans? 😊

    Svara

    • Alex

      |

      Håll* menade jag ju, inte ”hårt” 🤦🏼‍♀️

      Svara

  • Lily Morningstar

    |

    Vänta..var det inte nån som var alldeles till sig för att du kallade den norska sidan för familj? Din pappa är ju där…det är ju familj??

    Svara

    • ab

      |

      Varför hacka på läsaren som kommenterade igen?

      Svara

  • Mila

    |

    Förstår dig, den där akuta rädslan att just NU kan allt skita sig är värre än den långa väntan av en allvarlig sjukdom… Känner igen det från min pappas stroke. :/
    Men det där med armbågshälsning… Om man ändå ska bo hos någon i några nätter så kan man väl lika gärna kramas? Så kommer man ju ändå vara så nära varandra? Eller resonerar jag dumt? Mina föräldrar kramade mig spontant när jag hälsade på nyligen och jag fick först ångest men sedan kände jag att tja, vi ska ju ändå umgås och äta och dela toalett i 2 dygn så…

    Svara

    • Egoina

      |

      Håller med dig. Men tror det blivit att man bara inte gör det i Norge just nu. Fick kramar sen när allt skit hände dock, såklart ❤️

      Svara

  • Julia

    |

    Det är så gulligt att se hur barnkära ni båda är!😉

    Svara

  • Robert

    |

    Smarrigt! 😉 Alltid varit läskigt med F:s gigantiska klocka. Så fort han dyker upp i ett inlägg undrar man oroligt när klockan skall dyka upp i bild, haha. Han har fler på gång alltså? 😮 😉

    Svara

  • Maja

    |

    Har inget att skriva egentligen, ville skicka en kram bara och tacka för att du fortfarande bloggar. Inte så många kvar av gänget jag följt i >10 år nu. Önskar din mamma ett snabbt tillfrisknande, läste ju svorskans blogg också..
    Kram!

    Svara

Lämna en kommentar

Arkiv