Follow my blog with Bloglovin
Headerbild för Egoinas blogg på egoinas.se
Headerbild för Egoinas blogg på egoinas.se

Frågor & svar

Hej! Jag har en fråga till dig om mat som jag hoppas du vill svara på. Vet ju att du bland annat såg What the health för en tid sedan och ändrade dina matvanor ganska mycket i samband med det. Hur är tankarna kring det nu och hur gick vägen dit du är nu? Frågar för att jag gick igenom samma förändring i höstas, blev vegan över en natt och har lite svårt att vara snäll mot mig själv i mitt förhållningssätt till mat nu. Jag vill ha ett förhållningssätt där jag kan tillåta mig att med måtta göra avsteg, och känna att jag gör ”good enough” ändå, men har istället blivit att mat är så moraliskt betingat för mig att det skapar ångest.

Obs! Innan jag svarar vill jag varna för att några av er kommer bli provocerade. Hoppa över att läsa mitt svar om du kanske är en av dem.

Ja, jag såg What the health och Cowspiracy 2017 och kände exakt som du. Ville bli vegan över en natt och fick totalt avsmak för kött och mejeriprodukter. Minns att jag kände mig så uppgiven och tyckte det var svårt. Det är ju ingen liten grej att helt plötsligt från ingenstans bli ”vegan” och de gångerna jag gjorde avsteg fick jag sån ångest.

Men ju mer tiden gick desto mer kände jag att jag blev avslappnad och kunde leva som vanligt, fast mer medvetet, vilket egentligen var min plan från början. Jag personligen vill kunna äta allt och vill inte sätta etikett på mig själv. Däremot anser jag att mitt köttätande tidigare i mitt liv varit helt orimligt, det vill jag inte tillbaka till. Jag vill se det som ett undantag snarare än en regel och som en lyxvara. Med det sagt är jag inte perfekt och jag har perioder då det bli mer kött. Men om jag ska se det positivt är mina vanor bättre än de har varit.

I ditt fall skulle jag försöka fokusera på vad du gör, istället för vad du inte gör. Var stolt över de gångerna du väljer bort saker, istället för tvärtom. Det du beskriver, att mat blivit så moraliskt betingat att det skapar ångest låter som en väldigt farlig utveckling tycker jag. Det viktigaste är att du mår bra och har en sund relation till mat. Tänk vad mycket du gör! Heja dig! Var stolt!

 

 

Hej regina <3 undrar bara om du röker? Absolut ingen dömande fråga bara nyfiken (själv så satans dåligt samvete när man är skorsten på fest heheh) även vanligtvis herregud panik att röka offentligt nu pga Corona?! Jag tjuvröker ta mig fan. Usch måste sluta men nyfiken iaf!

Kan stolt säga att jag inte röker! Kopplar inte ihop alkohol eller fest med cigaretter längre. Inte heller ångest, dåliga dagar eller när jag är ledsen. Så glad för det!!! Däremot lovar jag inte att jag aldrig kommer ta en festcigg om andra röker och det bjuds. Men som jag känner nu skulle jag inte köpa ett paket cigaretter (och skulle verkligen inte gå ut och röka själv).

Men hallå skäms inte. Ditt liv, ditt beslut. Men om du vill sluta så gör det. Jag tror på dig! You can do it!!

 

Är du nöjd med en mörkblå soffa? Jag funderar just nu på att införskaffa en mörkblå men är rädd att jag ångrar mig 🙁

Ja, mycket nöjd! Är dock sugen på en beige soffa om vi skulle köpa ny. Men det är ju så opraktiskt, så jag vet inte.

 

 

OBS snäll fråga inte dömande. Tycker du inte att det är konstigt att du inte verkar ha utländska vänner eller några diverse friends?

Haha men alltså… Jag har ju kvoterat in F som min pojkvän. Räcker inte det? Skämt åsido. Skulle älska att ha vänner från alla möjliga delar av världen. Men det har bara inte blivit så många. Jag tänker inte på det när jag blir vän med någon. Vore ju också supermärkligt om jag skulle välja bort vänner pga de är svenska exempelvis. ”Nej tack, jag har redan 4 stycken”.

 

Hur gick det med den där spray-on-face-brun-tan-grejen-alla-influencers-gör-reklam-för? ??

Tanrevel? Den som följer mig på insta vet att jag köpte en sån för någon månad sedan. Var så pepp på att ha färg i ansiktet i sommar. Och kanske är den bra, men jag blev avskräckt efter första användningen. Det STINKER! Klarar inte av att hålla andan så länge som den ska användas och sen är ju badrummet förgiftat. Haha. Önskar jag hade en balkong eller trädgård att spraya mig på. Någon som har tips?

 

 

Hej grymma du! Jag hade en fundering som skulle vara kul om du skriver om.
När du dejtade, hur var det att dejta som bloggerska? Var detta yrke något som du berättade eller ville du inte att killen skulle gå in och läsa bloggen?
Var ditt bloggande något du höll för dig själv alltså, eller kom det på tal snabbt?
Vore intressant att få höra hur du tänkte kring det då 😍 tack för bästa bloggen! Kram

Hej <3 Tyckte detta var jättejobbigt helt ärligt. Ville inte att det skulle komma på tal snabbt då det kändes så orättvist att den personen skulle ha möjlighet att läsa allt möjligt om mig, men inte tvärtom. Som en skev informationsdelning. Men sen ville jag ändå inte ljuga. F frågade på vår första dejt ”vad jag sysslade med” och jag svarade lite svävande att jag skrev, krönikor bland annat. ”Har du blivit publicerad någon gång”, frågade han och jag skruvade på mig medan jag svarade att jo ja, ganska många gånger faktiskt. Sen berättade han några veckor senare, att han hade googlat mig efter dejten. Han hade hittat min blogg och börjat läsa, men slutade snabbt då han ville lära känna mig i verkligheten istället. Vet inte hur sant det är, men tyckte det var gulligt sagt.

 

Hej en fråga. Om du eller Frederick skulle bli vegetarian eller kanske till och med vegan, hur skulle ni göra med matlagningen? Skulle den som lagar mat för två rätter, eller att båda äter veg eller att ni gör varsin måltid?
Jag är själv vegetarian och blir ledsen varje gång min kille lagar kött utan att laga nåt till mig (oftast lagar han till mig dock).

Då skulle vi laga endast veg. Ser inte det som ett problem alls. Sen hade den köttätande fått äta kött på ”fritiden”, eller själv steka en himla köttbit om det nu är så viktigt. Haha.

 

 

Hej!
Jag förstår om detta inte är något du vill lägga energi på eller kanske ta upp. Men kommer ihåg förut att du hade några inlägg med “acceptera sin kropp-tema”. Jag försöker verkligen lära mig att acceptera min kropp och uppskatta den för allt bra den gör, men nu inför sommaren tycker jag de är lätt att trilla tillbaka i skadligt tankesätt. Har du några bra tips på vad man kan göra eller tänka?

Tack!
// tjej som är less på att hata sin kropp

Åh vi är nog många som känner igen oss! Jag slutade med den typ av inlägg för att jag tyckte att det blev kontraproduktivt att lägga så mycket fokus på kropp, med budskapet att vi inte skulle fokusera på kropp… Jag är inte en expert och försöker inte vara. Men här är saker som hjälper mig:

→ Låt kroppen vara en kropp. Den behöver inte vara på något sätt alls. Det är bara en föreställning. Alla negativa tankar vi har om den kommer från yttre påverkan. Bli arg på det istället för din kropp. Din stackars kropp har inte gjort något <3

→ Tänk bara snälla saker om din kropp. Eller försök åtminstone styra bort de negativa tankarna. Tänk om det var din vän som sa de sakerna till sig själv, applicera ett ”vän-filter” på dig själv.

→ Avfölj alla konton som får dig att må dåligt. Det här är så himla viktigt! Gör det genast. Följ endast konton som får dig att må bra.

→ När någon pratar illa om sin egen kropp, pratar om bantning, ätstört beteende eller liknande – SÄG STOPP. Detta har gjort stor skillnad för mig. Jag blir så triggad. Har suttit på hur många tillställningar som helst med dessa samtalsämnen och sedan gått hem med destruktiva och självhatande tankar. Säg att du vill byta samtalsämne.

→ Använd bara kläder som känns bra. Alla kläder passar inte på alla kroppsformer. Punkt. Det är också orimligt att tro och tänka att ens kropp ska vara likadan hela livet. Köp större, mer rätt, eller mer bekväma kläder och gå inte runt i obekväma plagg.

Massa kramar till dig! Jag vet att det är svårt. Men jag lovar att i slutändan kommer det aldrig varit värt det att obsessa över sin kropp eller tänka så mycket negativt om sig själv. Så mycket kul du kunde haft den tiden istället <3

 

167 gillar

Kommentarer (28)

  • Elina

    |

    Så bra tips kring hur man kan tänka kring sin kropp!! Speciellt det om att köpa kläder som faktiskt känns bra! Istället för att stirra sig blind på storleken. Kan inte ens uttrycka hur mycket det har gjort för mig att våga (hur sjukt att man ska behöva ”våga” köpa kläder i större storlekar?) köpa kläder i större storlekar. Har exempelvis aldrig vågat ha baddräkt förut för har aldrig hittat någon som känns bra i ”min” storlek, sen gick jag och köpte en som va just lite större och ja har aldrig känt mig så bekväm och fin på stranden! 😍 Det är SÅ värt att försöka komma över den rädslan!

    Svara

  • Robert

    |

    ”Kom på” att jag har en beige soffa själv, haha. 😉

    Svara

    • N

      |

      Haha…?

      Svara

  • Linda

    |

    Angående kommentaren om dina tankar om kroppen. Jag tänkte mycket på min kropp förut och mådde inte så bra psykiskt på grund av det. Under de senare åren har jag fått några nära vänner och en pojkvän med fysiska problem vilket har fått mig att tänka om gällande min kropp. Jag har börjat fokusera på funktion snarare än utseende. Numera är jag väldigt tacksam för min kropp! Den tillåter mig att kunna jobba heltid, gå en dag utan smärta och jag kan träna till exempel. När det kommer till träning så tränar jag för att kunna känna mig stark och pigg snarare än för att bli smal! Detta tankesätt har fungerat för mig och idag mår jag mycket bättre och känner mig så glad för min friska kropp.

    Svara

  • Ellinor

    |

    Så bra tips om kroppen! Jag gillar faktiskt sommaren lite extra, för det är ju nu man får se ”riktiga” kroppar på stranden och inte bara alla poserade/redigerade bilder på Instagram. Det är så skönt att se sig omkring och se att alla är olika och att alla är fina på sitt sätt!

    Svara

  • Jonna

    |

    Måste bara säga att du verkar så himla klok ❤️ Man vet att det alltid är en trygg och fin stund att komma in och läsa på din blogg.

    Svara

    • Egoina

      |

      ❤️

      Svara

  • Elin

    |

    Måste också kommentera angående kroppen – jag är en av de då förunnade som praktiskt taget aldrig haft komplex över min kropp. Då har jag ingen idealkropp, ganska stor näsa, ojämn hy, prickiga armar, dålig hållning, lite mage osv. Men! Jag har extremt bra självkänsla och inser att mitt värde inte sitter i mitt utseende. Folk gillar ju mig ändå! Om någon skulle tycka illa om mig pga inte snygg så är det ju deras problem och inte mitt. Jag går aldrig själv och dömer folk efter utseende? Ganska säker att andra är tillräckligt upptagna med sitt eget för att bry sig om någon annans. På sin höjd kan någon tänka ”oj stor näsa” och sen går de vidare med sitt liv 😉 Ditt välmående är viktigare än ditt utseende, alltid! <3

    Svara

  • Isabelle

    |

    Frågan om dina vänner känns bara så sjukt komisk för mig, typ som att man går runt och ”samlar” på vänner för att få ett komplett set eller nåt? ”Nu behöver jag bara en med x ursprung så har jag en komplett vänskapskrets!”

    Svara

    • hej

      |

      SÅ du tycker samma om tex arbetsplatser med bara vita personer?? Att företag som väljer att ha diverse workplaces är komiskt?

      The most common defense for white people having all white friends is that people feel comfortable associating with people who are similar to them — interests, personalities, religions and, yes, races. It is easier to be with people to whom you can relate.Having only white friends allows white people to uphold white supremacy in one of its most dangerous yet subtle forms: ignorance. These white people, however, are in good company.

      Svara

      • Sofie

        |

        Hur menar du att man ska göra då? Ska jag skriva kontaktannons ”tjej på 27 år söker poc kompis”?
        Jag tycker inte det är jämförbart med arbetsplatser. Det känns ju liksom inte som ärlig vänskap om det handlar om att jag som vit ”kvoterar” in någon som vän baserat på dess hudfärg. Däremot kan jag hålla med om att det är problematiskt med segrationen med ”vita” områden och bor man där är ju chansen avsevärt större att de människor man omger sig enbart med ser ut som en själv. Jag tänker att det är svårt att lösa på individnivå, men att det är något man ska tänka på när man planerar för arbetsplatser/skolor/bostadsområden.

        Det du citerar handlar ju inte om att ha vänner från olika nationer, utan att vita personer inte har några kompisar som inte ser ut som de själva i hudfärgen. Det är ju en komplexare fråga än så. Läser gärna inlägg av poc åsikt i den här frågan. Har hittills bara sett och hört vita personer kritisera andra vita för deras avsaknad av färgade kompisar.

        Svara

        • Nicole

          |

          Hej!

          Jag är poc och vill lyfta att det absolut inte handlar om att handplocka vänner från diverse länder bara för att det ska se mer ”woke” ut, det blir helt plötsligt ganska exotifierande (för att inte tala om taskigt) att bli vald för att checka av något. Däremot vill jag lyfta att alla kan vara mer inkluderande och välkomnande i sociala sammanhang där det finns färgade människor, så att man inte omedvetet exkluderar någon som inte ser ut som en själv eller kommer från samma land. På så sätt tror jag att man kan hitta fantastiska vänner, oberoende av etnicitet.

          Svara

          • Lisa

            |

            Helt rätt! Jobbar på ett företag med människor från hela världen runt och jag vet inte hur många nya vänner jag har fått. Känns underbart.

        • H

          |

          Att ha vänner med annan hudfärg än sin egen handlar ju också om att kunna relatera till andra människor. Min 6-åring frågade om varför polis hade skadat människor när han hörde ett inslag på radion om protester i samband med BLM. En väldig komplex fråga att förklara för en liten som man vill ska lita på polisen. I hans fall var det dock mycket konkret och tydligt att tala om en av hans vänner som har en annan hudfärg – att personer protesterade för att hans vän skulle bli snällt behandlad av poliser. På ett barns vis är det ju svårt att förstå varför de man håller av inte blir snällt behandlade av andra – enklare att relatera. Det gäller ju såklart vuxna också.

          Har dock själv få vänner av annan hudfärg eller etnicitet – men är inkluderande i sammanhang såklart där jag träffar någon av annan hudfärg eller etnicitet.

          Blir ju märkligt om man kvoterar in vänner, men jag inser att det för min egen del är bra att förstå hur andra har det i samhället. Hur man blir behandlad i passkontroller, av väktare mm. Då är ändå de av annan hudfärg jag känner adopterade och har svenska pass.

          För övrigt en av de starkaste talen jag sett var när Jason Diakete höll sitt tal när han mottog fem i tolv stipendiet/priset, med sitt svenska pass i luften. 😭😭😭

          Svara

    • Sara

      |

      Jag håller med! Man blir vän med folk som man råkar träffa och lära känna. Det är väl inte så att man aktivt väljer vilka typer av personer man blir vän med.

      Svara

    • Angelique

      |

      Ja så märklig fråga haha

      Svara

  • Alex

    |

    Du har säkert redan svarat på denna fråga ett par ggr, men var har du köpt klänningen som du har på första bilden? 🙂

    Svara

    • Egoina

      |

      Lindex 🙂

      Svara

  • Sarah

    |

    Alla kläder passar visst på alla kroppar! Ta på dig det du trivs i och skit i alla ”regler” kring vilka plagg som passar på vilka kroppar

    Svara

    • Egoina

      |

      Ja såklart, du missförstod nog. Det var inte så jag menade. Men alla kläder passar inte i bemärkelsen att de är bekväma eller har en bra passform till ens kroppsform. Jag har exempelvis väldigt svårt att hitta en jumpsuit som passar då min underkropp är ”flera storlekar större” än min överkropp. Insikten att jumpsuit inte är optimal till just min kroppsform, snarare än att det är ”fel på mig” var en skön insikt ☺️

      Svara

  • Krista / Miss Macaronia

    |

    Så bra och roliga svar! ☀️
    Såg också de där matdokumentärerna och har alltid ätit mest vegetariskt men kött ibland, nu något år senare har det landat i att (ok nästan) alltid köpa eko. Innebär ofta tillgång till utevistelse och mindre trångbott för djuren, så om man inte känner att det är just moraliskt fel att äta djur så tycker iaf jag det känns mer rimligt att äta djur som haft det bättre medan de levt.

    Svara

  • Jonna

    |

    I år är jag extra osäker på min kropp efter att jag gått upp lite i vikt sen förra sommaren, vilket i och för sig beror på att jag mått bra och helt enkelt haft större matlust, men i och med det har jag undvikit stranden och inte badat en enda gång. Men så ville mina kompisar bada och jag följde med, hade sån otrolig ångest innan över att behöva se alla perfekta kroppar och bara må sämre, men på stranden såg alla liksom så normala ut? Och inte att de inte var fina, utan bara att bilden man hade i sitt huvud av att man själv ser så onormal ut suddades bort. Sån lättnad.

    Svara

    • Vendela

      |

      Så härligt <3

      Svara

  • Sofia

    |

    Skulle behålla den blåa soffan om jag var du! Tycker att den passar så bra med resten av din inredning, och tror att en beige kommer ”smälta in” i alla andra ljusa färger och inte alls ge ett lika trevligt intryck. Alltid snyggt med något som bryter av! 🙂

    Svara

  • Hannas krypin

    |

    Men vad är det för konstig fråga om vilken etnicitet ens vänner har. Bra svar och jag blev inte det minsta provocerad. Varför skulle jag liksom. 🙂

    Svara

  • Filippa

    |

    Kroppspositivt konto på instagram: Dana Mercer. Konto som belyser problemen med Photoshop och omöjliga ideal: Beauty.false

    Svara

  • Sandra

    |

    Måste bara tipsa angående jobbiga tankar kring mat och/eller sin kropp, dessa två kvinnor på Instagram är så galet vettiga på området ”Mat är mat och din kropp är en kropp. Mat är bränsle och din kropp är fantastisk ”.
    @sprallice
    @karolineepettersson

    Svara

  • Agnes

    |

    men åh va gott godis!!

    Svara

Lämna en kommentar

Arkiv