2018 månad för månad: januari – juni
Här kommer en sammanfattning av 2018 månad för månad.
Detta är del ett, januari – > juni.
Januari: Året började stormigt på kärleksfronten. Jag och F gjorde slut i slutet av 2017 och i december köpte han en lägenhet. Jag var knäckt över det. Men det var en mycket förvirrande period, för vi var ju kära i varandra. Vi har alltid varit kära, men det var andra omständigheter som gjorde att det inte gick.
I slutet av månaden köpte jag min lägenhet!
Trots allt startade vi året på spa tillsammans. Det var bokat sedan länge och just då var allt lugnt mellan oss.
En vecka bodde jag hemma hos min kompis Andreas i Malmö. Lånade hans lägenhet när han var iväg på semester. Så snällt och så behövligt för mig att komma bort.
Plötsligt kom ett intressant objekt ut på Hemnet och några sömnlösa nätter senare bestämde jag mig för att köpa den. Tur det!
Februari: Vi fick fortsätta bo tillsammans vilket var så knäppt. Att bo med någon man gjort slut med önskar jag inte någon. Dessutom var allt så konstigt. Vi ville vara med varandra, men ändå inte.
I slutet av februari åkte jag till Norge för att min pappa skulle opereras. Jag hade fått veta att han hade cancer bara någon vecka innan och efter det gick allt jättefort. Operationen han gick igenom var lång och komplicerad. Vi var inte ens säkra på att han skulle överleva. Dagen han opererades och vi väntade på telefonsamtal från läkaren kan vara en av de längsta dagarna i mitt liv.
På Alla hjärtans dag överraskade F mig med en dejt. ”Så skönt att allt var som vanligt en stund”, skrev jag.
Det gick så bra som det kunde med pappas operation och sen mådde jag illa i en vecka. Tror det var kroppens reaktion på all känslomässig stress.
Mars: Två bra grejer: jag fyllde år och jag fick nycklarna till min lägenhet!
Jag och N <3
Var i Norge fram och tillbaka mycket i februari och mars. Pappa återhämtade sig sakta men säkert. Idag har han lärt sig prata förvånansvärt bra trots att han saknar delar av sin tunga.
Jag fyllde 29!
Och flyttade!
April: I april sålde jag äntligen min bil. Det var som en börda som lyftes från mina axlar. Jag parkerade nämligen bara om den hela tiden efter att jag blev rädd för att köra. Lägenheten började ta form och min karriär tog ett steg framåt också. Jag tog ett vikariat som markering manager!
Minns ni detta färgdrama?
Det slutade bra som tur är!
Det var även uteserveringspremiär! Det jag inte visste då var att den sjukaste värmeböljan någonsin snart skulle komma och man till och med skulle bli trött på att kunna sitta ute(!).
Maj: Det var varmt. Så varmt. Lägenheten tog stora steg framåt. Jag och F började hitta tillbaka till varandra och det kändes hoppfullt igen.
Köpte en matgrupp och slapp sitta på golvet och äta!
F fyllde 30!
Och min säng levererades äntligen!!
Jag lyckades få detta blåmärke. Kanske bloggens bästa följetong ever?
Bodde i min kimono.
Eller så såg jag ut såhär!
Juni: Juni minns jag som supersommar, vaaaarmt, fotboll och öl.
Fick en ny kompis! Jag träffade Caroline på tu man hand på en lunch när hon var höggravid och vi har varit kompisar sedan dess.
Jag och F hade picknick hela tiden.
Och åkte på en trip till Köpenhamn!
Använde min kimono hela tiden istället för jacka.
Och hejade på Sverige!
Och den bilden får avsluta första delen av min månadssammanfattning av 2018. Del 2 kommer! ✨
153 gillar
Robert
| #
Härlig tillbakablick! Värmen glömmer man inte i första taget. 😉 😛
Svara
Terese
| #
Gillar att läsa tillbaka blickar när man får små korta kommentarer, då får man veta ytterligare några små detaljer så hänger allt ihop lite bättre. ❤️
Svara
Elin
| #
Hej
Tog ni en paus du o F eller gjorde ni slut? Känns som många är emot att bli tillsammans igen efter man gjort slut eller paus. Skulle du kunna ge lite tips o tankar. Står själv i en knivig sits , båda är kära men min kille behöver lösa sitt mående och behöver tid för sig själv .
Svara
Hannah
| #
Men vad sjukt ? tänkte precis skriva en likadan kommentar. Är precis i samma situation själv. Inte alls en kul situation med andra ord! Skickar en stor kram till dig!
Och hoppas att du, Regina, kan ge oss lite bra tips och tankar ⭐️?
Jag befinner mig nämligen i värsta känslo och ångest-kaoset just nu ?
Svara
H.
| #
Hej ni som sitter i den kniviga sitsen.
Jag tror det hör till att man älskar varandra – det var ju därför man blev ihop. Men om det fungerar att bli ihop igen beror ju mycket på skälen till varför man just nu inte kan leva tillsammans. Jag var i en liknande sits, min dåvarande och jag gjorde slut – för vi var på olika platser i livet (jag på väg framåt på en ny utb. och han mådde dåligt). Ett år senare blev vi ihop igen – vi älskade ju varandra. Tyvärr hade han aldrig tagit tag i sitt mående fullt ut, istället tog han ut sitt dåliga mående på mig. Först genom att ALDRIG (alltså jag menar verkligen aldrig) säga något snällt till mig, utan snarare hela tiden ge små vassa pikar. Det senare gick över i någon märklig form av negging (i stil med ”oh, kolla hon har en likadan klänning som dig, men den är mycket snyggare på henne” osv).
Flera gånger påtalade jag att hans mående sänkte oss två ihop, krävde att han sökte hjälp eller vi två ihop. Han skulle det… men så blev det aldrig. Tillslut övergick det dåliga förhållandet i något väldigt destruktivt med mer eller mindre ren psykisk misshandel (med elaka kommentarer, kontrollerande vem jag var med) till sist även ett tillfälle med fysisk misshandel. Efter den fysiska misshandel levde jag mer eller mindre paralyserad i 3 månader, kärleken dog faktiskt där och då vid misshandeln, men jag var så sänkt och osäker på hur jag skulle ta mig ur situationen. När jag väl tog mod till mig blev det svårt på många sätt – men idag rätt exakt 10 år senare – så står jag på fast mark igen, men det tog nog väl 9 år.
Att älska varandra – men inte fungera ihop – är oerhört destruktivt. Man vet exakt var man ska sätta alla pilar för att såra som mest, man blir beroende av varandra men kan inte ta ett enda steg tillsammans. Idag (lyckligt gift med en annan, med en liten son) så ser jag ett förhållande som en dans där man för varandra tillsammans, allt handlar om att föra sin partner så att hen kommer till sin allra bästa rätt. Att 1+1=3 – vi gör varandra bättre. Det är ingen tävling om vem som gjort mest eller behöver göra minst – vi gör varandra gott för att vi har det gott ihop. Den kärleken jag lever med idag är inte lika himlastormande, men vem vill leva i en orkan? Kärleken idag är mer som den mjukaste kashmirfilten pengar kan köpa.
Säkert finns det flera lyckliga historier om att älska varandra och hitta tillbaka – men syna skälen noga varför ni tvekar. Hade jag gjort det så hade jag förstått varför jag valde bort honom första gången….
Lycka till!
Kram
Svara
Anna
| #
Så skumt att jag oxå tänkte skriva för jag oxå är i samma situation! Jag har alltid tyckt att det är tragiskt att folk gör slut, inte för att dom inte vill vara med varandra utan för att det faktiskt inte går…och så sitter man i den situationen själv och vet inte vad man ska ta sig till! ?
Svara