Follow my blog with Bloglovin
Headerbild för Egoinas blogg på egoinas.se
Headerbild för Egoinas blogg på egoinas.se

För fyra år sedan

För exakt fyra år sedan när lille N låg i magen var jag och mina kusiner i Son och åt glass. Vi tyckte det skulle vara kul att återskapa bilderna, så i lördags åkte vi dit igen.

 

Jag, Charlotte och Betina i juni 2014.

 

Här är vi fyra år senare.

 

2014.

 

Och nutid.

 

Ni kanske ser att bilderna är tagna underifrån och är en aning suddiga? Det är för att det är personen som låg i magen på bilderna från 2014 som tar dem <3 <3 Så sjukt att tänka på ändå.

 

Här är en bonusbild, också tagen av person född 2014.

Hittar bara fler och fler användningsområden till barn? Nu bloggfotograf. Hur praktiskt liksom. Fick dock muta med glass.

 

115 gillar

Kommentarer (15)

  • Robert

    |

    Skicklig fotograf ni hade med er. 🙂

    Svara

  • Rebecca

    |

    Hej, nu skriver jag igen för att jag verkligen inte vet var jag ska vända mig. Du känns som en vän som jag är relativt anonym (fast jag inte alls är det, haha!) för och där jag kan ventilera mina problem.

    Min kille bröt med mig i lördags efter ett bråk. Enligt honom är det perfekta förhållandet ett förhållande utan bråk, men ett sådant finns inte i min värld. Vårt förhållande har varit relativt ”bråkigt”, men vi har alltid löst det. Vi är väldigt olika, men har insett att vi kompletterar varandra på ett bra sätt. Hur som, jag mår skitdåligt. Jag har precis fått en stor säng för att han skulle flytta in i sommar, men nu känns allt lönlöst. Det värsta är att hans mamma är indragen i det hela då hon bett mig via sms att inte höra av mig till honom. Vi båda är 24 år och trots att hans mamma inte vill inse det lackar jag ur för att hon ”försvarar” honom, detta är något mellan honom och mig. Hon hotar dessutom med att kontakta mina föräldrar om jag inte slutar höra av mig till honom, men som jag förklarat för henne är det lönlöst; detta är mellan honom och mig.

    Jag inser att detta låter hur patetiskt som helst (känner mig som en fjortis) men detta var mitt första förhållande och jag vet inte var jag ska bli av. Till råga på allt är/var vi bästa vänner innan vi inledde ett förhållande, och vi lovade varandra att vi skulle förbli bra vänner vad som än skedde. Jag äter dåligt, sover dåligt och har ringt varenda hjälplinje som bara skulle kunna lyssna på mig. Min vänskapskrets är begränsad, och jag vet inte var jag ska vända mig. Han är så fin, och jag vill bara vakna ur denna mardröm. Det är så pass att jag är rädd att vakna imorgon och inte förmå mig att stiga upp ur sängen. Varenda ledig stund gråter jag, och det blir så dumt på bussen, på jobb när jag har en ledig stund.. Till råga på allt har jag mitt badrum att oroa mig för.

    /Patetisk tjej -94

    Svara

    • Mika

      |

      Alltså fy vad jag känner med dig❤️ Ett uppbrott från någon är alltid jobbigt och inte blir det bättre av att någons förälder lägger sig i när man är vuxen.
      Det var Egoina du frågade om råd men jag känner ändå att jag vill skriva någon rad. Oavsett om det blir ni eller inte igen så kanske det skulle hjälpa dig att få lite distans från själva situationen, typ fokusera på att umgås med familj/vänner som du mår bra av, träna ute i naturen, äta något gott och försöka vara snäll mot dig själv.
      Kram ?

      Svara

    • Mika

      |

      Tillägg, om du känner att din situation är för ohållbar kan det vara bra att kontakta t.ex din vårdcentral för att få någon att prata med som kan hjälpa dig vidare

      Svara

    • Jonna

      |

      Jag har egentligen inget bra råd att komma med men har varit i samma situation(alltså att det tog slut mellan mig och min första kärlek) och visste inte heller hur jag skulle gå vidare, vi var ju så kära och hade ett perfekt förhållande. Men gud alltså, med lite tid så får man perspektiv. Jag säger inte att ert förhållande inte var bra, det du känner är vad du känner! Men det är inte ovanligt att tjafsa i en relation, så länge det inte går överstyr så är det fullt normalt. Ni tycker uppenbarligen olika kring hur ett förhållande ska se ut och då blir det väldigt svårt att hitta en vettig balans och få det att fungera.

      För varje dag som går så kommer du att andas lite lättare. I promise. <3

      Svara

    • M

      |

      Låter så jobbigt. Har tidigare blivit dumpad. Vet att det låter så klyschigt men hur ont det än gör så blir det bättre.
      Jag har inte gått i dina skor och vet inte helheten. Men ett tips från mig är att du inte hör av dig till honom på ett tag. Hur mkt du än vill prata och reda ut med honom. Det är sjukt svårt men är nog ändå för både ditt och hans bästa just nu.
      Självklart är det mellan er två och hans mamma har inte med det att göra. Men kan det vara så att han bett om hjälp från sin mamma?
      Vem vet, han kanske behöver få tänka över allt ifred och han kanske ändrar sig? Försök att aktivera dig med annat. Även om jag fattar att det är nästintill omöjligt att tänka på något annat.
      Ta hand om dig!

      Svara

    • Jennie

      |

      Hej!
      Åh jag känner igen mig så himla mycket i det du skriver. Jag tänker att det viktigaste är att tillåta sig själv att vara riktigt jäkla ledsen ett tag. Det är inte konstigt att vara ledsen när ett förhållande tar slut och det är bara vad man kan vänta sig. Det farliga är när man låter ledsenheten ta över eller låter den fortgå. Så var ledsen men sätt också ett slutdatum där det är dags att börja skrapa ihop bitarna av sig själv och gå vidare.
      Kanske kan vara till någon tröst att jag har varit i samma situation som du med en första kärlek som var himlastormande med både kärlek och en jäkla massa bråk. Tillslut gick det inte mer men jag sörjde det länge. Nu, 8 år senare, har jag precis krupit i säng bredvid mitt livs kärlek som jag haft den stora äran att få älska i 6 år. Man får perspektiv. Jag skulle inte för något i välden vilja vara tillbaka i mitt första förhållande. Usch och fy…. Vem vet, om ett litet tag kanske du känner samma?

      Svara

    • Sara

      |

      Jag kan inte ge fler råd än vad övriga redan gett, men fybubblan vilka fina personer som hänger i det här kommentarsfältet! <3

      Svara

      • Egoina

        |

        Verkligen ❤️❤️❤️

        Svara

        • Rebecca

          |

          Ja herregud, ni är fantastiska!
          Har nyss varit ute på släktmiddag men är hemma igen. Det är vid såna här tillfällen som tankarna snurrar, tyvärr. Att alla har någon som de går hem med (haha, det lät fel) eller någon att komma hem till. Det jobbiga är som tidigare nämnt att jag inte har så många att prata med. Ni är guld värda i vilket fall! Är så överraskad att någon faktiskt bryr sig, känner mig (så klart) ensammast i världen just nu. ?
          Tusen kramar fina ni,
          Rebecca

          Svara

  • Catharina

    |

    Glass är väl ändå helt ok lön, hade inte tackat nej till det ??

    Svara

  • Therese

    |

    Vill bara säga att jag älskar din blogg!! Du är så jäkla bra på att skriva! Tack för att du bloggar! ❤️❤️

    Svara

    • Egoina

      |

      Tack snälla ❤️

      Svara

  • Conny

    |

    Tänk att få se en bild och dessutom en ”bonusbild, också tagen av person född 2014”, helt fantastiskt!

    Svara

  • Rebecca

    |

    Herregud vad fina ni är! Förväntade mig inte ens någon respons. Känner samtidigt otrolig skam för att detta inte känns som ett så pass viktigt problem, jag har alltid hört om kärleksproblem som om det var något som fjortisar ägnade sig åt. Aldrig att jag skulle hamna mitt i det. Antar att det är på grund av att jag aldrig träffat någon innan på det sättet. Det jobbiga är att inte höra av sig, speciellt eftersom han är min vän. Min vänskapskrets är inte så stor och de jag har att prata med är jag inte så pass nära. Så svårt när någon som varit en så stor del av ens liv så länge (vi har känt varandra i ca 8 år) bara försvinner helt plötsligt.

    Jag uppskattar verkligen er respons, är som sagt helt överväldigad över att någon svarat! Förstår nu den underbara stämningen bland Egoina läsare. ?

    Stor kram på er,
    Rebecca

    Svara

Lämna en kommentar

Arkiv