Follow my blog with Bloglovin
Headerbild för Egoinas blogg på egoinas.se
Headerbild för Egoinas blogg på egoinas.se

Blåmärket dag för dag

Årets följetong på instastory måste ju vara att jag filmat mitt blåmärke varje dag. Sakta men säkert har ni fått vara med från att jag fick det, till att det ändrat form, färg och nu nästan är borta. Trodde jag skulle tråka ut er, men ni har varit galet intresserade och till och med frågat när dagens update egentligen kommer. Haha. Älskar engagemanget.

Här har ni mitt blåmärke, dag för dag:

 

Såhär såg det ju ut när det var nytt förra helgen. Kul förresten att ni var några som trodde jag gjorde en nip slip. Nope. Bara en skugga.

 

I måndags till vänster och i tisdags till höger.

 

På onsdagen hade det hänt grejer!

 

Som ni ser hade färgen ändrats från röd/blå till massa stänk av gult.

 

I torsdags såg det ut såhär. Inte så stor skillnad.

 

Men sen hände det mycket på ett dygn igen! På fredagen hade stora delar försvunnit bara pooff : O

 

Och i lördags hade det bleknat ännu mer.

 

Igår var det nästan helt borta och nu kan man endast ana en svag kontur av det som en gång fanns : (

 

Det var det blåmärket. Jag som trodde att vi skulle få hänga länge. Men som med alla intensiva och passionerade kärlekshistorier fick det ett plötsligt avslut. Hejdå!

 

154 gillar

Kommentarer (31)

  • S

    |

    Måndagskram! <3

    Svara

  • Nathalie

    |

    Det har varit oväntat intressant att följa det där blåmärket på insta, haha. Hade det suttit på mig hade det antagligen sett ännu värre ut nu i slutet än de gjorde i början. På mig läker sånt där så sjukt segt 😛
    Kraam

    Svara

  • A

    |

    Bästa som hänt instagram!!!!!!!! Skickade dagliga uppdateringar till min syster och vi diskuterade livligt. VARFÖR ÄR DET SÅ INTRESSANT? Ingen vet men det är ett faktum.

    Svara

    • Egoina

      |

      ???

      Svara

  • Robert

    |

    Spännande grejer det där! 😉

    Svara

  • Sabina

    |

    För några år sen svimmade jag och slog i ansiktet, halva mitt ansikte såg ut som ditt blåmärke. Det måste vara nåt kul med stora blåmärken för mina vänner ville också ha updates om läkningsprocessen, haha! Jag läste nånstans att om man gnuggar bananskal på blåmärken så läks det fortare så jag gnuggade hälften varje dag för att utvärdera men jag upplevde ingen skillnad ;P

    Svara

    • Egoina

      |

      Whaaat?? Älskar att du bestämde dig för att göra en egen undersökning och gnuggade hälften. Haha!

      Svara

  • julia

    |

    måste ha missat något för helt plötsligt kom detta upp i mitt instaflöde, vad hände egentligen? hur uppkom detta??

    Svara

    • Egoina

      |

      Snubblade i en stege till en loftsäng…haha. Fick tag i räcket med ena armen och liksom slungades mot. Mycket knäpp situation.

      Svara

  • Cecilia

    |

    Bra läkkött! ??

    Svara

    • Egoina

      |

      Eller hur! Så fascinerad!

      Svara

  • Ribecca

    |

    Det har varit oerhört spännande! Vill se till dess att det inte finns en tillstymmelse kvar av blåmärket, så konstigt att det är intressant ? Och jag måste fråga, tröjan/blusen du hade på dig på torsdagen, var kommer den ifrån?

    Svara

    • Egoina

      |

      Haha! Det är en klänning från Indiska 🙂

      Svara

  • Jackie

    |

    Hah, märkligt intressant det här! ?

    Svara

  • Lin

    |

    Förstår din saknad! Ramlade igen trappförnågra år sedan. Hela skinkan blev blå. Fascinerades över dess varande något enormt. Har aldrig kollat på min egen baksida så frekvent och länge som då. Det var något bestialiskt, larger than life:igt och groteskt över storleken och den markanta färgen.

    Until we meet again, Bruicer…

    Svara

    • Egoina

      |

      Hahaha exakt! Har tittat på min arm helt orimligt mycket ?

      Svara

  • Ribecca

    |

    Såå roligt att följa, skulle vilja se ända till att det inte ens finns en tillstymmelse till det kvar ? Och den där tröjan/blusen du hade på dig på torsdagens bild, var har du köpt den? ?

    Svara

  • Michaela

    |

    Alltså jag har ju totalt missat varför du fått det??? Pls tell me why

    Svara

  • Mli

    |

    Men så knäppt att det gått SÅÅÅ fort?! Trodde verkligen det skulle sitta länge med tanke på hur illa det såg ut ?

    Svara

    • Egoina

      |

      Men eller hur!! Kan man reklamera ett blåmärke? Så besviken ?

      Svara

  • Nilla

    |

    Sjukaste är ändå att jag hade en kund på jobbet i lördagskväll som hade ett likadant som dig på armen OCH på benet ?. Fick dock inte höra storyn bakom ?

    Svara

  • Linnea

    |

    Ramlade med cykeln för någon vecka sedan och hade ett typ lika dant blåmärke på låret som min sambo påpekade minst en gång om dagen att det såg läskigt ut. Äntligen borta nu 🙂 Det är intressant!

    Svara

  • Mi

    |

    Jag är mest imponerad av dina lena armhålor! Vad är din hemlighet???

    Svara

  • J

    |

    Har varit med om dessa monsterblåmärken två gånger. En gång i barndomen när jag seglade och mitt ben fastnade i en tamp och det kändes som att benet skulle slitas loss. Hade världens största blåmärke på låret efter det. Samt i tonåren då jag föll från en brassestol (fråga mig inte hur). Men då fick jag exakt ett likadant blåmärke som du, det var verkligen fascinerande att se hur det successivt försvann.

    Svara

  • A

    |

    (Förlåtförlåtförlåt, men är bara tvungen; följetong och inte följetång)

    Skönt att det läkt så fort ändå! Fyllecyklade för något år sedan och fick ett liknande på insidan av låret. Sjukt spännande process att följa!

    Svara

    • Egoina

      |

      ??

      Svara

  • Martina

    |

    Jag är bara förvirrad över vilken arm det är du har slagit i egentligen? Haha, blir så svårt när det är speglar inblandade, ibland och ibland inte.. Jag ser liksom framför mig att det är höger arm, men nu när jag ser de här bilderna känns det troligare att ”högerarmsbilderna” i själva verket visar vänsterarmen…? Ja ja, man kan tycka att det inte borde spela mig nån roll faktiskt. Förvirrande bara.. 😉

    Svara

    • Egoina

      |

      Haha! Det är vänster arm 😉

      Svara

  • Ninis

    |

    Säger som nån annan här över, bra läkekött!

    Svara

  • Amelie

    |

    Sjukt att det läkte så fort! När jag drattade omkull med cykeln för några år sedan fick jag ett stort blåmärke på ena vaden. Det sjuka är att även när ”färgen” försvunnit så kunde jag känna en ganska stor bula på det stället! Urläskigt. Funderade ett tag på att fråga läkare om det. Tog faktiskt ett par MÅNADER innan bulan var borta 😮

    Svara

Lämna en kommentar

Arkiv