Mina gamla dagböcker – del 3

 

Innan vi dyker in i deep shit i min dagboksvärld ska vi titta på den här. Min tankebok från 1998-1999. Den började som en uppgift i skolan. Man skulle skriva vad man tänkte på och rita en liten teckning. Men sen har jag tagit hem den och haft den som en privat bok. Vi kikar på några sidor:

 

Väldigt oskyldigt. Tur att jag har bättre fantasi nu. Sidan till höger hade ju inte direkt funkat som blogginlägg idag.

 

Hår-maskara, tatueringar och mycket annat. Vilken pangpresent! Vill leva på 90-talet och ge födelsedagspresenter igen.

 

Jag tänker på att jag har Internet. Hahaha. Gulle mig. Fin illustration av en dator också. Kids. Sådär såg den ut när jag var liten.

 

Så omtänksam tjej. “Jag tänker på Ulrika och Michelle som är sjuka”. För övrigt minns jag att jag skrev sådär bara för att vara cool. Jag ville inte alls gå ut, jag tyckte att det var roligare att sitta inne och jobba.

 

Sen meddelar jag att nu börjar den privata sektionen. Spännande!!

 

Ehh eller ja. Antiklimax. Jag skriver alltså om min drömhund som skulle heta Hugo. Ja, alltså skaffar jag en hund hoppas jag INTE att han ser ut så…

 

Sen börjar the juicy stuff. Alltså detta citat. SAY WHAT?!?!??? Kunde inte riktigt släppa Hugo heller ser jag.

 

Inte så kräsen nej. Fredrik, Hampus, Anders. Ge mig alla.

 

Ändå cred för att jag frågade igen. “Vi var ihop i en dag”. Haha.

 

Jag tyckte det var roligt att göra listor likt denna. Älskar kreativiteten i “Nuvarande singel”, “Antagligen lite påhittig”, “Enligt mig är jag snäll” och “Nu orkar jag inte mer”.

 

Ojojoj vilken fest. Sen hade alltså Fredrik frågat sin mamma som hade sagt att han skulle välja Mia. Hmmm jo eller hur. Vilken feg ursäkt. Orkar inte att jag gick på det där.

 

Hahaha. Ja men seriöst, OK vad är igentligen kärlek. Undrar fortfarande.

 

Söt snygg cool ja allt positivt. Fin dikt också.

 

Åh. Får ont i hjärtat när jag läser detta. Jag mådde verkligen inte bra under denna perioden. Min mamma och min styvpappa skiljde sig och jag kände mig dessutom väldigt ensam.

 

Jag ger inte upp Fredrik minsann. Målmedveten tjej!

 

Vi måste prata om två grejer här: 1) Att jag hade droppat vatten på pappret så att det skulle se ut som att jag gråtit. Minns detta mycket väl. Ville att det skulle se dramatiskt ut och 2) mitt ordskämt om hans namn. “Det är han som sluter fred och är rik”. HAHA. Jäkla tönt.

 

Lilla hjärtat <3

 

NEJ. Alltså förstår ni att en nioåring har suttit och skrivit detta? Vad är det för sjuk värld? Gulligt att jag svarat mig själv btw.

 

Haha gud. Besatt much? Tänk om Fredrik visste att jag höll på att skriva om honom såhär.

 

“Han var ju inte någon stor kärlek presis”. Haha, så lillgammal. Älskar också att jag förtydligar för mig själv att jag inte behöver förtydliga att det är jag som har skrivit det. Hjälp.

 

Ny obsession på intåg tror jag.

 

Han låter som ett kap!

 

Ja wooow Regina!

 

 

Det var det från Tankeboken. Nästa gång ska vi djupdyka in i när jag började skriva dagbok “på riktigt”.

 

Mina gamla dagböcker – del 1.

Mina gamla dagböcker – del 2.

 

173 gillar

Comments (41)

  • Emma

    |

    Måtte dina dagboksinlägg aldrig ta slut!!!! <3 <3 <3 <3 <3

    Reply

  • matildaknilsson

    |

    Skrattar så jag gråter, helt fantastiskt! Önskar att jag hade kvar mina gamla dagböcker för jag skrev också liknande dig, med förtydligande och besatt av killar. Känner också igen mig i att jag kände mig så ensam. <3

    Reply

  • Sarah

    |

    Tack för att du delar med dig av detta!
    Jag sitter i väntrummet hos tandläkaren och skrattar så jag gråter.

    Reply

    • Egoina

      |

      Haha 😂❤️

      Reply

  • Tina

    |

    brukar aldrig kommetera men har skrattat rakt ut på t banan när jag läst den här följetongen. Tur jag har ett n i mitt namn så jag kans kriva nuvarande singel kanske ska utöka min tinderprofil med en namndikt

    Reply

    • Egoina

      |

      Hahaha snälla gör det!

      Reply

  • Lina C

    |

    Alltså vilken skatt! Och så himla kul att du delar med dig, måste va häftigt att kunna titta tillbaka så långt (säkert lite vemodigt också..) jag har också skrivit massa dagböcker vet jag men har ingen aning om ifall de är sparade nånstans, måste fråga mamma!

    Spännande att se hur det såg ut när du började skriva “på riktgt”! 🙂

    Reply

  • Emma

    |

    Älskar dessa inlägg!

    Skrev detta under ett annat inlägg men passar bättre här med tankedagböcker: Vi skulle också skriva tankedagbok, och så skulle vår lärare läsa och även läsa upp några (anonymt i och för sig). Vi skulle skriva om det bästa med skolan och jag skrev ”Jag tänker på att jag tycker om att sitta vid bänken och bara njuta”. Så konstigt och så lätt att genomskåda. Antar att jag ville slippa skriva mer i dagboken kanske haha

    Reply

  • E

    |

    😂😂😂😂😂😂😂😂😂😂😂😂

    Reply

  • Robert

    |

    Haha, bra att det är klart markerat att det är “privat” i början där så ingen annan nånsin får läsa vad du har skrivit. 😉

    Reply

  • Ida

    |

    Hahahahaha alltså jag orkar inte så förtjust jag är i lill-Regina <3<3<3 Så himla kul att du delar med dig av dessa!

    Reply

  • H

    |

    Älskar dessa inläggen! Skönt att se att man inte var den enda som var jättedramatisk i sin dagbok, ritade massa hjärtan, skrev dikter om killar man var kär och rättade sig själv 😅 Har fortfarande svårt för att läsa min dagbok från den tiden utan att skämmas ihjäl över mig själv. Cred till dig att du vågar lägga ut så alla kan läsa!

    Reply

  • Nina

    |

    Haha jag känner igen mig i så mycket av det du skriver, bland annat om killar, man var ju kär i alla när man var liten?!

    Reply

  • Alicia

    |

    Alltså det här är så roligt?! Kan relatera så mycket, skrev också upp exakt hur många jag dansade tryckare med, vad jag hade fått göra på sanning eller konsekvens, skrev namndikter om mig själv och kommenterade vad jag hade skrivit senare (typ “gud vad töntigt jag var här, mycket coolare nu”). Så kul att du delar med dig, skrattar högt varje gång! <3

    Reply

  • Bunny

    |

    Alltså det är som jag själv hade skrivit det här, varenda ord! Så tragiskt men så fantastiskt med alla man var “kär” i? Dagens roligaste kille blev man direkt kär i! Tills en annan kille gjorde något annat ballt en dag senare… jösses alltså. Livet </3

    Reply

  • Marielle

    |

    Älskar att du satt och tänkte på att du hade internet. Vem tar sig tid att tänka över det nuförtiden?
    Älskar även dessa inlägg! Hoppas det finns många fler dagböcker att gå igenom.

    Reply

  • Sanna

    |

    Vet inte om jag någonsin älskat nåt blogginlägg så mycket och såhär *PÅ RIKTIGT* som jag älskar dina dagboksinlägg. Skrattar och gråter rakt ut!! Och omg igenkänningsfaktorn!! Känns som att det fanns en förväntning där i slutet av 90-/början av 00-talet som kom från typ ungdomsböcker om hur man skulle skriva dagbok som tjej. Det här med kärlek (gärna obesvarad) och rita hjärtan runt namnen på de snyggaste killarna i klassen… Lovar att tonvis av vår generations tjejer har liknande dagböcker liggandes där hemma, medan de killar som skrev dagbok utformade dem på ett helt annat vis. Har ett minne av hur man gick till bokhandeln och valde dagböcker “för tjejer” med hästar och katter på, medan killarnas hade döskallar eller nån som typ spelade ishockey på framsidan?? Snälla sluta aldrig dela med dig av detta<3

    Reply

  • Hanna

    |

    Jag skrattar så jag gråter! Och med sån ångestblandning, känner igen mycket av mig själv när jag var i samma ålder. Underbart att du har sparat dem och att du visar dem för oss <3 Tack!

    Reply

  • Frida

    |

    Mina dagböcker handlade BARA om killar. Listor på vilka jag var kär i, eller som var snygga. Tror listorna gick upp till 10 killar ibland 😅.
    Undrar hur det hade varit om inte samhället sagt åt mig hur en vuxenrelation ska se ut …. kanske hade mina listor hade levt kvar. 😂

    Reply

    • Jossan

      |

      I fyran till sexan skrev jag och mina klasskompisar kill-lista och tjej-lista på alla i klassen, alltså vem man var mest kär i och mest kompis med. Skrev listorna både i dagböcker och papperslappar, eller skickade i skolmailen mellan vissa utvalda. Ibland var listan väldigt hemlig och ibland ville man att killen minsann skulle veta att han var 1:a eller 2:a på ens lista 😅

      Reply

  • Sabina

    |

    Omg kattklistermärket på min första kille sidan! Hade just det klistermärket och hade grov beslutsångest över var jag skulle klistra det eftersom det var så fint, haha! Tappade typ bort det sen tror jag :’D

    Reply

  • Amanda

    |

    Hahahah! Skrattar högt här hemma. Är mitt uppe i värsta tentastressen så behövde verkligen det <3

    Reply

  • Petra

    |

    Haha helt fantastiskt!
    😃 Men killen som frågade sin mamma o sen valde Mia hade säkert fått rådet att svara ja på den som frågade först✌🏼😘

    Reply

  • Emelie

    |

    Alltså dom här inläggen med dagböckerna är det bästa jag läst i bloggväg, på länge! 😍 kul idé och kul att du är först med det.

    Reply

  • Emelie

    |

    Underbart! Det är så otroligt hög igenkänningsfaktor på dina dagsboksinlägg, man ler och nickar och minns sina egna sönderplottrade sidor. Jag hittade min första dagbok för en tid sedan, med en anteckning gjord våren jag fyllde 9. Först var jag uppenbarligen otroligt förälskad i en pojke och diktade i dagboken: ’han är snäll och snygg, han tål inte mygg, och det gör inte jag heller.’ Där hade vi nåt gemensamt liksom. Efter ett långt förhållande (2 veckor varav vi sågs en gång) gjorde han slut brevledes. Jag skrev i dagboken: ’han är snygg, han tål inte mygg, OCH JAG HOPPAS NÅN BITER HAN’. Booom!

    Reply

    • Egoina

      |

      Hahaha BAAAM!

      Reply

  • Ella

    |

    Jag trodde verkligen hunden skulle heta Hugo Chan och funderade ändå över varför den var asiatisk tills jag såg att det stod ”(han…”.
    Tyckte även ditt första R i Fredrik på sidan med tårar var väldigt fint skrivet! Vet inte om jag är ensam om dem men iland när jag skriver och lyckas få till en bokstav som ser helt perfekt ut blir jag så glad, haha. Skriver asfult annars (är vänsterhänt. Skyller på det ((seriöst jag skyller typ allt på det. Det funkar nästan alltid)). Hehe.

    Reply

    • Frida

      |

      Trodde också det stod Hugo Chan! Hahaha

      Reply

  • Sofia

    |

    Kul att lösa, och frikostigt att du delar med dig! Men, jag håller med dig i att det är så sorgligt att en nioåring har såna där tankar. Det hade jag också och säkert 80% av tjejer i vår ålder. Vem lärde oss, varför var det inget som det pratades om?? Bara ”han är kär i dig, därför slåss/tafsar han”. Så deppigt. Blir så ledsen för vår skull 💔 hoppas det är liiiite bättre idag.

    Reply

  • Jossan

    |

    Åh det är så kul att läsa det här! Jag är ett år äldre än dig och skrev dagbok i samma ålder och jag känner igen mig så mycket i sättet att skriva på. Om alla killar man var kär i, skriva “4-ever”mm. Jag vet att jag grät på riktigt en gång i dagboken och då ritade jag en kant på tårarna och skrev med en pil “tårar från mig”. 😂

    Reply

    • Egoina

      |

      Hahaha gud. Så fint och knäppt på samma gång!

      Reply

  • Jessika

    |

    Jag har också mina gamla sparade , sen ca 9-10 års åldern fram till en bit in i tonåren. Jag får en sån klump i magen av att läsa mina. Jag har alltid levt med ångest. Idag vet jag att det är och alltid har varit det. 10 åriga Jessika förstod inte det och jag önskar att jag bara kunde krama henne, och nu vill jag krama dig med för att du delar med dig! ❤

    Reply

    • Egoina

      |

      <3

      Reply

  • Emma

    |

    Dina dagböcker kan vara det roligaste, sorgligaste och sötaste jag läst på samma gång. Så hemskt att ett litet barn ska behöva må så dåligt, hoppas du fått bearbetat det på ett bra sätt. Min dagbok jag har kvar är från 17,18 o 19 år och det är verkligen skämskudde på den. Var under min lilla rebell tid och den är gömd långt in i en garderob nu i säkert förvar. Haha
    Tack för du delar med dig av dina böcker det får en verkligen att tänka tillbaka själv 🙂

    Reply

  • Madde

    |

    Så roligt! Tack för att du delar med dig!
    För ett tag sedan hittade jag själv mina gamla dagböcker och jag skrev också så där dramatiskt. Jag tänkte att jag måste ha varit (är?!) en störd person som skrev om killar på det där sättet. Så skönt nu att förstå att det inte bara var jag… jag var kanske inte så ovanlig ändå.
    Sen reflekterar jag över att du skrev att din mamma o styvpappa skilde sig under perioden och att det ju så klart kan påverka att ett barn söker bekräftelse från omgivningen… mina föräldrar bråkade mycket, vilket påverkade mig.

    Tack för att du alltid delar med dig och är personlig (men inte privat)! Tror du hjälper många med olika sorts problem genom att vara dig själv och inte så fake som många andra bloggar!

    Reply

  • Saga

    |

    Tack för detta!! Så sjukt att man redan som nioåring blivit övertygad om att bekräftelse/kärlek från killar var det viktigaste, det som definierar en. Vilken jävla skev värld. Känner igen mig i så mycket. Underbart inlägg <3

    Reply

  • Elisa

    |

    Ääääälskar dessa inlägg! Så roliga och fina! Tack för att du delar med dig! 🙂

    Reply

  • A

    |

    Älskar att du lägger ut gamla dagböcker 😂 Måste leta fram mina egna! Tycker det är lite sorgligt att du skriver så nedsättande om dig själv som t.ex “han vill aldrig ha fula mig”.. 😕 Hoppas du inte tänker så om dig själv idag! Men jag måste få fråga dig en konstig fråga om något helt annat. Jag har förstått att du gör som jag när det ringer på dörren hemma utan att veta vem det är – öppnar inte. Men hur gör du under tiden som de står kvar där ute och väntar? Alltså fortsätter du som vanligt och struntar i om de hör dig eller gömmer du dig från fönster och är knäpptyst så de ska tro att ingen är hemma och gå därifrån? Hahah känner mig så knäpp som gör det sistnämnda men alltså jag vill inte öppna dörren åt vem som helst. Men det finns ingen i mitt umgänge som förstår varför man bara inte öppnar dörren.. 🙄😅

    Reply

  • Julie

    |

    Oh my, jag trodde jag var den enda som var SÅÅÅ besatt av killar under uppväxten (seriöst, jag är nästan 40 och trodde det)! Skönt att läsa att man var rätt så normal ändå. 😂

    Reply

  • Aleksandra

    |

    Jag dör!! 😂😂
    Minns de skrivhäftena från pilängskolan så väl!! Har också sparat mina!

    Reply

  • e

    |

    Skrattar så jag gråter!!

    Reply

Leave a comment

Rekommenderade inlägg

Arkiv