En fråga om kronisk halsfluss

Hej Regina!
Efter mycket googlande kring kroniskt halsont fick jag upp ett inlägg från din blogg om kronisk halsfluss. Det finns nästan ingenting om det alls på internet och undrar därför om du kortfattat skulle kunna beskriva hur du upplevde det och vilka symptom du hade.

Började allt med en halsfluss? Hur var halsontet? Var det ”kan inte äta ont” eller en smärta som var hanterbar men jobbig att gå runt med länge?

Hoppas du kan hjälpa mig lite på vägen. Är en sån där person som gärna vill veta allt om alla möjliga sjukdomar jag skulle kunna ha innan jag söker hjälp.

 

Hej!

Jag ska försöka hjälpa dig så gott jag kan!

Jag har, så långt jag kan minnas, haft halsfluss jämt och ständigt. När jag var liten hade jag halsfluss flera gånger per år och så fort jag kände mig minsta sjuk visste jag att det var halsfluss. Jag vet inte hur många gånger jag gått till läkaren och fått med mig penicillin hem. Att bli topsad i halsen och få äta penicillin är sorgligt nog faktiskt ett av mina starkaste barndomsminnen. Det gick så långt att min mamma kunde känna på min andedräkt att det var på väg och ringde läkaren direkt.

När jag blev äldre blev jag också sjuk med jämna mellanrum, men gick inte till läkaren lika ofta och jag tror att det berodde på att jag helt enkelt inte orkade. Från att ha haft tydliga halsfluss-symptom hade jag bara diffusa symptom hela tiden. Jag hade alltså inte jätteont, utan det jobbiga var att jag alltid var så svullen. Mina halsmandlar var alltid svullna oavsett om jag var sjuk eller inte och blev jag minsta lilla sjuk svullnade de upp ännu mer vilket gjorde att jag blev mycket sjukare än vad jag egentligen var. Hela immunförsvaret var ju på högvarv på grund av den ständiga infektionen i halsen. Det gjorde dock inte ont att svälja, det blev bara svårare. En gång när jag var hos läkaren började jag gråta och sa att jag inte kunde ha det så längre. Jag blev skickad till en specialist på öron-näsa-hals och gick dit en dag när jag “inte var sjuk” för att kolla allmäntillståndet i min hals. Jag minns hur han tittade i min hals, sa “oj” och berättade sedan han han var helt säker på att jag hade kronisk halsfluss. Sedan bokades det in en operation för att ta bort mina halsmandlar.

Läkare brukar sällan rekommendera att man opererar bort halsmandlarna, men i mitt fall sa läkaren att han var helt säker på att det skulle förbättra min livskvalité. Det har det verkligen gjort! Det är 8 år sedan jag opererade bort dem och jag tror att jag haft ont i halsen EN gång sedan dess och endast varit riktigt förkyld en handfull gånger. Hade halsmandlarna varit kvar hade jag antagligen fortsatt vara sjuk ungefär en gång i månaden. Dessutom blir jag inte lika sjuk när jag väl är sjuk längre. Då kunde en miniförkylning slå ut mig totalt eftersom mitt immunförsvar ständigt var överbelastat.

Så att operera bort halsmandlarna är det bästa jag gjort! Jag minns fortfarande känslan när jag vaknade från operationen. Trots att jag var svullen och mörbultad kände jag för första gången att jag kunde andas ordentligt utan de där golfbollarna i halsen. En sån befrielse! Idag är jag frisk från min ”kroniska halsfluss” förutom att mina lymfkörtlar i halsen alltid är lite svullna (jag antar i alla fall att det beror på det), men det är ingenting som besvärar mig och det är inte heller något som jag tycker påverkar min allmänna hälsa.

Jag vet inte vad dina besvär är, men om du ofta får halsfluss, ständigt är svullen, har ont i halsen hela tiden, mår konstigt, har en obehagskänsla, eller vad som helst egentligen. Be om att få träffa en specialist! Att få med sig antibiotika hem flera gånger om året är inte hållbart. Gå till botten med vad som besvärar dig. Hoppas det löser sig! Kram!

 

Åtta år gamla sjukhusselfies. Det var på den tiden när det inte fanns frontkamera och man fick försöka pricka sig själv. Haha.

 

61 gillar

Comments (17)

  • Camilla

    |

    Fina du. ❤️ Tack för en underbar blogg. Har läst i så många år att jag tappat räkningen. 😂🙈
    Skönt att höra att du lyckades bli fri från det. Hoppas att tjejen som ställde frågan också bli hjälpt. 🙏🏻 Kram

    Reply

    • Egoina

      |

      Tack! Och tack för att du läser! <3 <3

      Reply

  • Victoria

    |

    Är det inte väldigt vanligt att operera bort mandlarna? Vet iallafall många som gjort det. Tycker snarare det är konstigt att de inte gjorde det på dig när du var barn. Det läker snabbare och är mindre komplikationer som barn.

    Jag gjorde det också för några år sedan, alltså i vuxen ålder, och det var ingen rolig upplevelse.
    Skönt dock, för nu är jag inte helt igentäppt i halsen vid minsta förkylning. Dock småsjuk ganska ofta. Och har istället fått lunginflammation när jag varit riktigt dålig.

    Förlåt för lång kommentar och om jag låter sur. Är förkyld och vill bara fortsätta sova, inte gå till skolan..
    Och tack för en bra blogg <3

    Reply

    • Egoina

      |

      Jag tycker också det är konstigt! Det var på tal, men minns att de avrådde när jag var liten. Kanske det är olika beroende på var man bor? Åh krya på dig!! Kram! <3

      Reply

      • Fanny

        |

        Knasigt. Läkarna ville ta bort mina halsmandlar när jag var liten då de är ganska stora. Men i och med att jag aldrig är sjuk (har helt awesome immunförsvar) vägrade min mor låta dem göra det. De blev typ sura på henne haha.

        Reply

  • Anna

    |

    åh det finns en ”ny” paraplydiagnos som heter periodisk feber som låter exakt som det du beskriver! Om du googlar på PFAPA eller periodisk feber finns en massa information om det. 80-90% blir hjälpte av att ta bort halsmandlarna. Min 2-åring fick diagnosen i höstas efter fatt ha haft hög feber ca en gång i månaden. Nu är det drygt en månad sen han opererade bort halsmandlarna! Håller tummarna nu att han får vara frisk…

    Reply

  • Decdia

    |

    Vad konstigt att de inte tog mandlarna på dig tidigare. Jag hade också halsfluss i tid och otid som liten (gärna med kombon 41 graders feber…). Men jag fick mandlarna bortopererade när jag var fem eller sex år!

    Reply

  • Robert

    |

    Lite lustigt, men sen jag drog ner på socker och gluten är jag “aldrig” krasslig. Blir jag väl det bara för jag skrev så eller nåt, haha. 😉

    Reply

  • Josefin

    |

    Jag reagerade på att läkarna inte rekommenderar att ta bort halsmandlarna. Det stämmer säkert i ditt fall men halsfluss är inte den vanligaste anledningen att ta bort halsmandlarna. Det som absolut flest opereras för är andningsproblem hos små barn eftersom halsmandlarna ganska vanligen är för stora och täpper till i halsen och där med inte får tillräckligt med luft. Jag var typexempel på detta och hade långa andningsuppehåll i sömnen och snarkade som en fullvuxen man! Därför tog man bort dessa när jag var knappa 3 år gammal och det har varit lugnt sedan dess.
    Ville bara ha med den parentesen eftersom det rör två helt skilda saker😊

    Reply

  • Mathilda

    |

    Hade precis samma problem och fick också halsmandlarna bortopererade. Tydligen var de så svullna ”när jag var frisk” att de var förvånade att jag inte kvävts när jag varit sjuk. Kändes högst viktigt att operera bort dem efter det samtalet.
    Efter operationen kunde jag plötsligt ta ett djupt andetag utan att känna att jag skulle svimma. Haha.

    Reply

  • Emma

    |

    Hej!
    Jag opererade bort mina halsmandlar när jag var 16 år (är idag 22) efter att ha haft likadana besvär som dig.

    Har inga besvär idag som tur är, MEN vad ont jag hade efter operationen. Kunde inte svälja på 1 vecka, spottade på riktigt ut allt saliv och mådde PISS! Fick sen veta att det tydligen inte varit en vanlig operation utan att det hade tagit dubbelt så lång tid och att det hade “grottats” runt i min hals hej vilt!

    Mmmmm fyfan vilken smärta det var efteråt! Nästan så det hade varit bättre att ha lite halsfluss var och varannn vecka istället, men bara nästan!

    /tack du som orkade läsa hela 😂

    Reply

  • Helene

    |

    Jeg har lest bloggen din siden før du opererte ut mandlene.. sykt at det er 8 år siden!

    Reply

  • Emma

    |

    Fick också diagnosen ”kronisk tonsillit” av min kirurg efter att jag opererat bort halsmandlarna. Innan operationen hade jag problem i cirka 1 år bara, men sprang verkligen på VC hela tiden och fick penicillinkur efter kur så till slut tröttnade de väl på mig och skickade mig till öron-näsa-hals istället. När jag var sjuk kunde jag inte svälja utan att halsmandlarna slog i varandra, usch. Gjorde sådan skillnad att få bort dem, lite ont i halsen max 1 gång om året och då bara någon dag.

    Reply

  • Frida

    |

    Alltså börjar fundera på hur länge jag har följt dig… Måste vara under nästan hela tiden du har bloggat, det är helt sjukt egentligen!?

    Reply

    • Egoina

      |

      <3

      Reply

  • Therese

    |

    Men åh, precis det jag har! Fick halsfluss första gången som 14 och det året hade jag det 4-5 gånger. Sen fortsatte det men jag gick inte heller alltid till doktorn. Bröt ihop på vårdcentralen när jag var förkyld en gång för halsen var SÅ jobbig, tror jag var runt 20 år. Doktorn jag hade då sa bara att hon sett mycket värre och skickade hem mig. Så här sitter jag idag 29 år gammal och har golfbollar till mandlar en vanlig dag och fotbollar så fort minsta förkylning närmar sig :/

    Reply

  • Malin

    |

    Jag har samma problem. Blev rekommenderad för en stund sen att ta bort mina halsmandlar men jag vågar inte för alla säger att det gör så ont 😭 lider ist med halsont i veckor för att sedan vara bra i några dagar för att sen få ont igen. Fick senast halsfluss på nyår och har ont flera dagar i veckan sen dess :/

    Reply

Leave a comment

Rekommenderade inlägg

Arkiv