Svar på några av era senaste kommentarer

Hej Regina <3
Snälla svara mig, haha. Jag har precis haft min första vecka på mitt nya jobb. Den har gått upp och ner. Ibland har det känts okej, som att jag nog kan fixa det här. Men ibland har det känts väldigt jobbigt och en av kvällarna gick jag hem och bara grät ända till läggdags för att jag inte visste hur jag skulle få ihop det och fixa allt på jobbet. Jag är som du var tidigare, van vid att jobba själv med mitt eget företag. Det är mycket nytt nu med att ha en helt annan arbetsplats att gå till varje dag, och ändå tänka fortsätta sköta mitt gamla med. Jag “sörjer” liksom lite mina gamla hemmarutiner och undrar hur jag ska få tid med sambo och älsklingskatten osv. Plus att jag har sjukt stort eget ansvar på nya stället, vilket nu i början känns lite överväldigande. Det känns som om jag gör fel och inte räcker till, plus att jag fightas med en del ångest. Du har ju gjort en liknande förändring för något år sedan när du började på ditt jobb. Hur kändes det? Var det jättejobbigt ibland (snälla säg att det inte bara är jag …)? Hur gör du för att släppa jobboron när du väl är ledig? Snälla ge mig alla tips du har! Och har du tyckt ibland att det känts skitjobbigt så berätta gärna det med så jag känner mig lite mer normal, hehe. Trevlig helg, kram <3

– Nej, du är verkligen normal! Jag lovar! Det är en stor omställning från att jobba för och åt sig själv till att plötsligt arbeta för någon annan. Kan relatera till dina känslor. Nu vet jag inte varför du börjat på ditt nya jobb eller vad det är för typ av företag du driver själv, men en idé är kanske att gå ner i tid? Eller att ha som mål att gå ner i tid? En sak jag har insett är att man inte kan göra allt hur gärna man än vill. Man kan inte arbeta 100% (och pendla!), driva eget företag, vara en bra kompis, en bra flickvän, sköta sitt hem och sköta sig själv. Försöker man lyckas med det så sliter man sönder sig själv både psykiskt och fysiskt. Det kan funka i en period, men jag tror inte det är en hållbar lösning. Men vad gäller att inte känna sig tillräcklig, vara orolig eller att det är överväldigande – don’t worry! Så är det i början när man kommer till ett nytt jobb. Den känslan kommer släppa och du kommer kicka ass. Heja dig! 🙂

 

E8727478-A2B4-4C60-A1D8-60CABF37F75B

 

Hur tänker du när du romantiserar alkohol gång på gång? All fakta visar på ökade risker för typ allt, så många med riskdrickande osv. Alltid annars är du så bra på att problematisera, men gör det aldrig när det handlar om alkohol. Varför?

– Jag tycker att detta var en ganska märklig kommentar under detta inlägg där jag inte ens nämnt alkohol? Det är till och med vatten i vinglaset. Visserligen dricker jag prosecco (glaset som står bredvid), men ändå, “romantisera alkohol”? What? Tro mig, jag är mycket väl medveten om risker med alkohol och så vidare. Det här är dock en blogg där jag skriver om mitt liv och jag tycker det vore konstigt att mörka den delen. Jag tycker inte att jag målar upp en osund relation till alkohol och dessutom är jag också en icke felfri människa, jag kan inte vara exemplarisk inom allt (hehe). Jag kan absolut problematisera mitt eget drickande eller faktumet att jag tar bilder/ skriver om det, men jag väljer att inte göra det då det är ett känsligt ämne för mig. Kanske låter konstigt, men då får det göra det. Jag har pratat om detta ämne en gång tidigare, här.

 

Varför vill man tvinga sig dricka alkohol om man inte tycker om det? Och varför ger du Egoina tips om hur man gör? Det finns ju som inget positivt med att dricka alkohol, så varför ska man tvinga sig? Låter vansinnigt.

– Samma ämne här, så vi tar denna med. Denna kommentar syftade till detta inlägg där jag tipsar om hur man lär sig dricka rödvin. Alltså jag tipsar inte om hur man sänker en burk öl fortast eller hur man tar fem tequilashots på raken utan att spy – jag tipsar om hur man kan lära sig njuta av rödvin. Jag dricker max 1 dl och oftast mindre än det när jag dricker rödvin. Jag gör det inte för att bli berusad, utan för att det är gott och för att det förhöjer upplevelsen av mat. Man kan tycka vad man vill, men jag ser inte något fel med det. Såklart låter det lite märkligt att jag indirekt sagt att man ska tvinga sig till något man inte tycker om (speciellt när det gäller alkohol), men jag ser det lite som sushi. Man måste öva lite för att få den där wow-upplevelsen och samma känner jag med rödvin. Att dricka rödvin till maten är inget negativt enligt mig, så jag håller inte med.

 

P1280529

 

Vet att du länge ville flytta till Helsingborg. Hur känns det nu (även om det var ett tag sedan) du lämnade Landskrona. Är det något du saknar med din gamla hemstad?

– Ja, mina kompisar : (( I början saknade jag även det att kunna “hitta överallt”, men nu hittar jag i Helsingborg också, så det är ingen fara. I början vågade jag liksom inte promenera så långt eftersom jag var rädd för att inte hitta hem igen. Haha. På grund av min pendling till Malmö känns det dock, tyvärr, drygt att bo i Helsingborg. Älskar verkligen staden, men vad spelar det för roll var man bor när man ändå bara kommer hem äter och sover? Just det, jag kom på en sak till jag saknar. I Landskrona har jag superkoll på alla matställen, var man ska gå och vad man kan förvänta sig, men i Helsingborg har jag noll koll. Det är lite tråkigt.

 

Jag undrar över din ögonbrynstatuering du gjorde för längesen! Ska du låta den blekna bort? Vad tyckte du om den? Tänkte eftersom det verkar som att du inte fyller på den längre.

– Ja, planen är att låta den blekna bort. Det har gått fem år sedan jag gjorde den nu, så den borde vara borta snart. Det är bara lite små skuggor kvar. Jag blev inte så nöjd med den. Det skulle bli en “3D-effekt” med massa små strån intatuerade, men jag tyckte att allt smälte ihop och blev en skugga ganska fort. Inte så snyggt. Dessutom finns det så mycket bättre ögonbrynssmink nu än vad det fanns då. Så jag ska nog överleva med mina glesa, korta ögonbryn ändå 😉

 

Bild-2012-02-24-kl.-17.02-4-500x415

Bild från när ögonbrynen var nygjorda.

 

Gud vad fin du är, Regina! Brukar du ha ångest såhär ibland eller kom det i samband med strulet i slutet på förra året? Känns som att du varit lite allmänt nere sen dess och jag lider med dig. Lider själv av stressrelaterad ångest till och från sen jag började jobba och vet hur mycket det suger.

Du verkar vara en sån himla go och mysig tjej, hoppas verkligen att du mår bättre snart igen och blir kvitt ångesten!

Kram

– Tack, vad fin du är <3 Ja, det har med det att göra och även en hel del andra saker som hände i samma veva. Det var helt enkelt några väldigt pissiga månader och jag försöker återhämta mig och läka psykiskt. Förutom det tror jag också att jag har en liten livskris. Känner mig allmänt väldigt förvirrad och vet inte vad jag vill. Det är dock ett återkommande tema i mitt liv med små livskriser, så det är inte så farligt. Bara frustrerande. Ett tecken på att jag är på väg ur all skit är i alla fall att jag pratar om det. När det är som värst för mig är det ingen som vet om det, är så himla dålig på att sträcka ut en hand. Måste bli bättre på det. Så det är positivt i alla fall. Och är det något man lär sig med åren så är det att saker alltid blir bättre. Inget tillstånd är för evigt. Jag hoppas verkligen att du mår bättre snart också! Tack för att du delar med dig! Massa kramar!

 

0

Comments (30)

  • Mli

    |

    Vill bara säga att jag aldrig någonsin ansett att du “romantiserat” alkohol. Inte ens i närheten. Det finns folk som kommer leta fel i allt man gör, men det vet du nog redan vid det här laget (antagligen bättre än många av oss ickebloggande) 🙂 Keep it up, och trevlig helg!

    Reply

    • emblas.se

      |

      Håller med! Hur romantiserar man ens alkohol..? :0

      Reply

  • Katarina

    |

    Jag upplever det inte alls som att du romantiserar alkohol (och jag är ganska känslig, skadad av min uppväxt). Du skriver ibland att du dricker drinkar eller vin men knappast på ett förhärligande sätt, mer än kanske vid undantagstillfällen. Däremot kan jag hålla med om att jag tycker det känns vansinningt att “lära sig” dricka saker man inte tycker om. Din jämförelse med sushi gör det väl lite tydligare men.. nja. Jag vet inte. Tycker ändå just det känns lite olustigt 😛 minns när jag och en dejt diskuterade det och han berättade at han “nästan” lärt sig gilla whisky nu. Varför? VAAARFÖÖÖÖR. Finns ju goda saker man kan dricka! Haha.

    Reply

    • Egoina

      |

      Nej, jag fattar faktiskt kritiken när jag tänker på det på olika sätt. Kanske är för att jag inte ser rödvin som alkohol på något knäppt sätt? Jag vet inte. Gillar iaf feedback då det får mig att reflektera 🙂

      Reply

      • emma

        |

        Jag har också “lärt mig” att dricka rödvin… men kanske kan vara smaklökarna som förändrats med åldern?

        Det finns inget bättre än rödvin till grillat =)

        Reply

  • Klara

    |

    Det här med kritiken “romantiseringen av alkohol” tycker jag återkommer ofta hos de stora, kvinnliga bloggarna. Alkohol är farligt ja, men inte i stora mängder och ifall man kan hantera det. Plus att ingen säger samma sak när Alex och Sigge pratar om hur mycket whiskey de dricker i podcasten. Ännu en gång så ska kvinnor bli tillsagda hur de ska leva..

    Reply

    • Sandra

      |

      Like på denna

      Reply

    • Zoe

      |

      … och inte heller skulle jag få för mig att lära mig äta sushi… *uäh ;)*

      Reply

    • Louise

      |

      Tänkte också på det!
      (För att quota Kakan: kan en kvinna få leva?)

      Reply

  • Milla

    |

    Regina, bästa bloggaren <3 <3

    Reply

  • Sofia

    |

    Jag kan hålla med om att det är konstigt att dricka något man inte gillar för att lära sig att gilla det – oavsett om det gäller öl, vin eller mjölk. Samtidigt kan jag förstå att vissa “tränar” för att kunna dricka vin, för ofta har man ju typ bara öl, vin och vatten att välja på när man käkar middag någonstans.

    Och det vore ju kul att kunna dricka det där vinet som alla kompisarna säger är så gott istället för att sitta och sippa på ljummet kranvatten en hel kväll.. Är sån själv. Gillar varken öl eller vin.

    Reply

  • L

    |

    Hej regina!
    Du tror inte att du kanske också är drabbad av årstidsdepression? Ibland har jag trott det om mig själv men vettefan hur man diagnostiserar och om det är värt det, eftersom det mest liknar som dessa livskriser du nämner; man mår skitdåligt en dag och undrar vafan livet är till för och nästa kan man vara normalglad. Forni tog också upp en intressant grej med just ångest att det ofta inträffar dagen efter en fest när man har haft som roligast och kontrasten blir hemsk.
    Hur som helst är det svårt att inte kunna bli tillräckligt tröstad eftersom det är en återkommande grej, jag vet själv inte vad jag kan göra. Är trött på att vända mig till mamma för några nära kompisar eller partner har jag tyvärr inte.

    har en sån där sugig dag just nu, måste åka till knärehab men känner på mig att jag kommer gråta väl där. (japp, gråta inför folk är hos mig ett vanligt inslag)
    vill snabbspola till kvällen då det iaf är final i på spåret.

    Reply

    • Lisa

      |

      Nu är inte jag Regina men ❤ det sägs att man blir påverkad av vädret och jag tror verkligen det stämmer. Där jag bor har det varit gråmulet och regnigt en längre tid och det om något gör så det känns som jag har gått i ide. Jag gillar inte sommaren och värmen men jag blir åtminstone glad av lite sol och känner mig mycket piggare.

      Men gör sådant som du tycker om och som gör dig glad! Det finns ju alltid någonting eller hur? Och så kan du köpa målarböcker för vuxna och bara koppla av. Det är mindfulness ut i fingerspetsarna! Även om du känner dig deppig och nedstämd så tvinga dig lite. Gå på stan med din mamma eller ring en kompis. Passa en hund eller barn (vad du föredrar) så du fokuserar tankarna på någonting annat!

      Reply

  • Sandra

    |

    Jag tycker inte alls att du romantiserar alkohol. Jag tycker du verkar ha…en “normal” relation till alkohol. Du ar en vuxen manniska. Du tar ett par drinkar med tjejerna pa en lordag kvall. Du njuter av ett glass rott med middagen. En glass rose kanske pa en uteservering en harlig sommar eftermiddag. Vad ar konstigt? Vissa dricker inte alkohol, vissa gor det. Sa lange det inte gar till overdrift tycker jag det kan avnjutas precis som det mesta.

    Reply

    • Sandra

      |

      haha menade ‘ett glas rose’…;)

      Reply

  • Jessica

    |

    Roligt att folk är så olika med att tolka saker. Jag har sagt så många gånger att jag vill lära mig att dricka rödvin. Av samma anledning som du, avnjuta till en maträtt. Min syster älskar kombinationen av rödvin och pepparstek och det känns som att jag missar något haha! Men alla är ju olika

    Reply

    • Mli

      |

      Har sagt exakt detsamma, av samma anledning! Önskar såå att jag gillade rödvin och kunde dricka det till passande maträtt.

      Reply

  • Lisa

    |

    Jag ser det absolut inte som att du romantiserar alkohol. Du om någon verkar ha en sund inställning och förstår riskerna 🙂 Jag kommer aldrig kunna lära mig att dricka rödvin dock för det är det värsta jag vet haha. Men öl älskar jag!

    Reply

  • Maria

    |

    Tack för svaret om ögonbrynen haha! Anledningen till att jag frågade är för att jag också gjort det men upplever precis som du att allt smält ihop och är ingen 3D effekt alls! Lite surt!

    Reply

  • Zoe

    |

    Har ingen åsikt om din alkoholkonsumtion eller att du pratar om alkohol i bloggen, inget som jag notert eller skulle lägga någon vikt vid. Däremot förstår jag verkligen inte varför man skall “lära sig” dricka alkohol av något slag. Gillar man inte det så är det ju skitbra, och inte något som behöver ändras.

    Reply

  • Zoe

    |

    Har ingen åsikt om din alkoholkonsumtion eller att du pratar om alkohol i bloggen, inget som jag noterat eller skulle lägga någon vikt vid. Däremot förstår jag verkligen inte varför man skall ”lära sig” dricka alkohol av något slag. Gillar man inte det så är det ju skitbra, och inte något som behöver ändras.

    Reply

  • my

    |

    Hej !
    såhär kan vi ju inte ha det !
    *Garage i Höganäs, coolt ställe med allt ifrån goda drinkar, lokal öl och schyssta burgare.
    * Maria tapas vid Maria kyrkan. Jag visste inte vad tapas var fören jag åt det första gången, men MUMS vad gott det är. Är gastric bypass opererad (minus 60kg, yaay me) och tapas är perfekt för mig och deras baconinlindade dadlar är som godis
    * Ohlssons skafferi, ligger bredvid maria tapas, udda resturang, mysig inredning och fantastisk god pasta 🙂
    * Åliven på ringstorp är mitt nya favoritställe, flytta hit för ett tag sedan och har redan varit där så pass många gånger att ägaren vet vad jag vill ha när jag kommer in. En korsning mellan grekiskt och italienskt, ja du hör ju, det kan ju typ inte gå fel 🙂
    * yazhou, har inte varit på den på kullagatan, men den som ligger på mäster palmsplats är så mysigt, servicen är bra och allting väldigt fräscht. Bra pris också 🙂
    hoppas du fick något nytt tips på schyssta matställen i Helsingborgområdet! 🙂

    Reply

  • Anna

    |

    Jag som skrev kommentaren om att du uppmanar folk att “tvinga sig” dricka rödvin. Jag tycker inte att DU verkar ha ett osunt förhållande till alkohol 🙂 Men tycker inte man ska uppmana folk som inte tycker om det att tvinga sig. Responsen på ett sånt påstående borde alltid vara: “men drick något du tycker om då”, istället för: “tvinga dig!!!”. Någon av alla som tvingar sig kommer till slut få alkoholproblem, så alternativet att låta bli är ALLTID bättre.

    Ha en trevlig helg! 🙂

    Reply

  • Izabella

    |

    Tack för ditt fina svar, jag försöker komma till underfund med min ångest också och det går väl sakta men säkert i rätt riktning. Precis som för dig så försöker jag vara öppen med det och i dagsläget vet alla på min arbetsplats om att jag är känslig mot stress (var sjukskriven två veckor i höstas pga utmattning) vilket underlättar <3

    Sedan angående detta med att du skulle romantisera alkohol, det tycker jag verkligen inte du på något sätt gjort dig skyldig till. Jag reagerade dock på inlägget om att lära sig att dricka vin men det berodde enbart på en situation jag precis upplevt på min arbetsplats.

    Vi satt i fikarummet då samtalet kom in på vin och en kollega säger att hon dricker vin onsdag, torsdag, fredag och lördag varje vecka varpå en annan kollega utbrister "Jag visste att jag skulle tycka om dig!". Samtalet om alkohol fortsätter och det kommer fram att alla vid bordet dricker det regelbundet förutom jag. Helt plötsligt riktas fokus till mig och jag får höra att jag är en "absolutist" (med ett negativt tonläge) varpå jag ursäktande förklarar att jag inte undviker alkohol av en principsak utan för att jag helt enkelt inte tycker det är gott. Detta är mer ok och då börjar de med sina utlägg om att lära sig – "har du testat cider? Det är en bra inkörsport" etc. Det gav mig dåliga vibbar att jag på min arbetsplats, med min chef vid bordet, fick sitta och skämmas och be om ursäkt för att jag föredrar Loka eller pepsi Max till maten.

    Ditt inlägg om vinet kom upp kanske en vecka efter den upplevelsen och därför uppskattade jag det inte där och då, men då valde jag helt enkelt att skrolla vidare. Du driver en stor blogg med många läsare, alltid trampar man någon på tårna. Kör ditt race, din öppenhet och ärlighet är det som gör din blogg underbar! <3

    Reply

  • Carro

    |

    Hej! Jag har följt din blogg länge, jag hoppas att du mår bättre snart och att ångesten går över. All kärlek, och du har alla vårats stöd i detta 🙂 Jag tänkte tipsa om att många har en sjukförsäkring via jobbet, där även samtalsstöd kan ingå! Det kanske inte tar lika mycket energi att kolla upp som att gå genom den vanliga vårdcykeln. Alternativt kanske man har en privat sjukförsäkring/hemförsäkring som täcker det hela <3

    Reply

    • Lovisa

      |

      Fasen verka inte funka

      Reply

  • Emma

    |

    Tycker det här alkoholromantik-snacket är så märkligt. Förstår helt originalproblemet (kommentaren om samtalet om alkoholhets och att lära sig dricka cider osv), men varför ska du ha det ansvaret? Varför förväntar sig folk att du ska föregå med gott exempel hela tiden? Visst om du hade skrivit om droger (med tanke på lagen), men att skriva att man dricker goda drinkar…vad kan det göra? Skulle du göra någon till alkoholist? Då är det ju verkligen den människan det hänger på och inte du…men det är ju en del av förebild-tänket i samhället I guess.

    Och detta med att lära sig dricka rödvin: Jag förstår verkligen varför och har gjort det själv. Jag har väldigt barnsliga smaklökar och vill gärna träna upp dem på olika sätt, och då är ju vin ett ganska härligt sätt. + jobbigt att be om vitt överallt då det inte alltid finns. Har inte lärt mig sushi, dock. Tips på hur?

    Reply

Leave a comment

Arkiv