Att alltid lämna lite
Den här har hängt ensam i personalrummet i tre dagar nu. Det är alltid så. Finns det mycket kvar av något känner man att det går bra att ta, till och med om det finns två av något går det bra att ta. Men finns det bara en går det inte. Istället äts den inte av någon och ligger bara där och blir gammal.
Man skulle kunna tro att det här är någon form av artighetsbeteende. Men jag har kommit fram till att jag är så hemma också. Jag kan ha några överblivna lösgodisbitar i en påse, en skvätt mjölk i mjölkpaketet, eller lite shampoo kvar som jag liksom sparar på och inte kan förmå mig att äta upp/ använda upp. Dessutom köper jag nytt och låter det gamla bara vara kvar. Till exempel börjar jag använda en ny shampooflaska och lämnar den gamla flaskan med en skvätt shampoo ståendes. Alltså what? Vad handlar det här om? Seperationsångest? Weird. ÄR DET BARA JAG?
0
ISA
| #
haha men är inte det för att ingen orkar ta bort förpackningen? källsortera osv 😉
Svara
Hannah
| #
Haha va? Nej jag lämnar aldrig slattar eller småsaker hemma… Lämnar jag sista kakan på jobbet så är det av artighet. Ligger saker kvar mer än 1-2 dagar som ingen förbrukar så kastar jag det.
Svara
Elin
| #
Det är den så kallade svenskbiten som blir kvar i alla fall på jobbet och andra liknande situationer 🙂
Svara
ida
| #
Att lämna sista biten är av två anledningar
1. nån har inte fått och den ska ju också ha.
2. vad pinsamt att ta sista!-Tänk om nån ser mig och kallar mig för
—
Att spara och inte använda upp sista skvätten mjölk, schmapo osv är nog bara du 😉
Svara
H.
| #
Haha är exakt likadan med schampoo, jag har typ 3 flaskor stående (använder dessutom enorma sådana), med två till tre tvättar kvar i. Haha köper ju ny flaska när det börjar sina och då använder jag den nya. Wierdo!
Svara
Gabriella Joss,+19+år,+fru+toppbloggare+och+gravid
| #
HAHA 😉
Svara
Caroline
| #
Haha, jag är precis likadan! köper alltid nytt och börjar använda det innan det gamla är slut.
Svara
Linnea
| #
Schampo osv kan jag förstå, det gör jag med. Även typ ett knäckebröd, en kaka osv.
Men skulle inte slänga lösgodis ur en påse! Om jag inte skulle bestämt mig för att banta eller nåt haha.
Svara
Jeanette
| #
Jamen jag gör exakt likadant 🙂 Lämnar alltid kvar skvättar i flaskor, tuber, paket OCH börjar använda den nya produkten istället. Jag brukar tycka att det nya känns rent och bra då och att skvätten som lämnas kvar känns ”gammalt”, jag är redo för något nytt liksom 😀
Weird… är man bara knäpp eller lat? :p
Svara
Egoina
| #
Hahah jaaa exakt, det käsnns gammalt. Men man kan ändå inte slänga det. Så märkligt.
Svara
Stina
| #
Haha jag är helt tvärtom. När saker är slut så äälskar jag att ta fram nytt och fräscht! Längtar typ tills tandkrämen eller schampot är slut!
Svara
Cindy
| #
En gång kom mina polska släktingar till Sverige och bakade hemma hos oss. Ingen ville såklart ta den sista biten av kakan eftersom vi vill vara ”artiga” och lämna den till någon annan. De tog faktiskt väldigt illa upp och lärde mig att i Polen gör man gärna tvärtom. Man tar så mycket man vill, och gärna den sista biten också för det tyder på att man uppskattade den goda kakan som ställdes fram. Fint tyckte jag 🙂 passar mig utmärkt som gärna äter hela kakan själv. Kanske borde emigrera till Polen haha
Svara
Robert
| #
Är likadan med schampoo. Roligare använda en ny flaska än den gamla. 😉
Svara
Jenni
| #
Min specialité! Jag lämnar alltid något kvar.. tror att jag är lat och inte orkar kämpa ur det sista ur shampoflaskan t.ex. Köper en ny istället!
Borde sluta med detta slöseri
Svara
Nathalie
| #
Haha jag gör precis samma sak med allting. Har en miljon nästan tomma schampo och balsamflaskor ståendes. Jag tänker att jag ”kanske kommer behöva den där skvätten någon gång snart!” och så får de stå där och samla damm för inte behöver jag dem senare :,D
Kraaam
Svara
Linda
| #
Är exakt likadan, med precis allt du skrev. För mig är det nog någon blandning mellan ”sparar den till jag verkligen behöver den och skulle vara i nöd” (men man köper ju alltid nytt ändå så får den grejen tillsätt slängas pga för gammal) och av seperationsångest.
Har därför kommit till insyn med att handla mycket av det nyttiga och lite av det mindre nyttiga i matväg. Automatiskt äter jag mer nyttigt då eftersom jag hatar att slänga något 😉
Btw. Är du likadan med mjölk/mejeriprodukter/bröd/liknande som gått ut också? Mina tankebanor kan gå ungefär ”fan, mjölken går ut idag och där finns så mycket kvar… Jag stoppar in den i kylen igen. Kanske behöver jag det senare.” Fast man vet att man inte kommer vara hemma/behöva det/whatever. Bara det där ”ifall-att”-tänket, menar jag. Är vi två om det också?
Svara
Egoina
| #
Haha, ja! Tänker likadant där också! Så märkligt… Kan till och med snåla även fast jag till exempel hade velat ha mer i kaffet eller så.
Svara
M
| #
HAHAHA. Ursäkta versalerna. Men det där hade aldrig hänt på mitt förra jobb. Där tog allt slut omedelbums oavsett hur många det var menat att räcka till. Kom man ner på en rast var jättepåskägget vi nyss fått av chefen redan tomt eller frukten som var till alla hann hälften av oss inte smaka. En gång försvann en helt oöppnad jättetjusig marmelad som chefen köpt på nåt studiebesök vi var på, och ställt på fikabordet. Det blev en sån snackis av den där marmeladburken! Vi vet fortfarande inte vem som tog den, haha. Fikamystik på hög nivå alltså.
Svara
Maria
| #
Jag gör likadant, särskilt med bröd. Sparar torra kanter både i frysen och framme som jag aldrig nånsin äter! ”För säkerhets skull”.
Svara
Hanna
| #
Jag är likadan fast med smink, särskilt puderdosor. När det är lite kvar av den gamla köper jag en ny, sparar den gamla och tänker att det är jättebra för när den nya är slut har jag ju lite reserv av den gamla. Nu är jag uppe i typ fem gamla förpackningar med bara kantbitar kvar..
Svara
Egoina
| #
Haha exakt så!
Svara
Lina
| #
Haha är samma, min teori är såhär: det som är sist kvar i förpackningen är sist av en anledning. Alltså om den sista skvätten mjölk vore den godaste, så hade den såklart kommit ut först ur paketet. Nu är den sist för att den är dålig/gammal/äcklig. Det känns typ som en oskriven naturlag. Så tänker jag & kastar alltid det sista. Puss på dej!
Svara
Egoina
| #
Hahaha!
Svara