Follow my blog with Bloglovin
Headerbild för Egoinas blogg på egoinas.se
Headerbild för Egoinas blogg på egoinas.se

Måste vara lite svensk och säga att

Det här är ju fantastiskt!!

 

20140523-160722.jpg

 

Bajs att det ska regna imorgon dock. Men man kan väl inte ha allt.

Åhh, jag vill göra något kul i helgen. Känner mig rastlös på livet. Jag har någon konstig känsla av att det saknas något i mitt liv. Jag vet inte helt varför. Känner mig uttråkad fast jag inte alls är det. Någon som känner igen sig? När jag säger det till folk är responsen automatiskt ”baaaarn”. Eh. Ja, för det är ju det enda kvinnor i ”fertil ålder” vill.

Aja. Hoppas känslan släpper. Nu ska jag snart ut i SOLEN. Woo.

0

Spåra från din sida.

Kommentarer (42)

  • Lina

    |

    Hihi men är det inte lite sant det med barn då!?;) Jag vet att det i alla fall var exakt så jag kände för typ ett år sedan och nu ska ungen ut om 2 veckor haha, det roliga kvar. Sen har ju jag i och för sig alltid varit väldigt barnkär och längtat tills den dagen det var dags att planera för ett barn i mitt liv.

    Nej men allvarligt talat, hoppas du hittat det du söker, för den känslan är inte så rolig att ha, tyckte inte jag iaf!
    Kram 🙂

    Svara

    • Egoina

      |

      Nej, inte direkt. Det är massor av saker jag vill göra innan dess. Kan tänka att en bebis vore mysigt, men det här att den blir stor skrämmer mig 🙂 Grattis förresten 😀

      Svara

      • Svorskan

        |

        Så om jag var dig hade du numera varit lite skrämmande för mig då eller? 😀

        Svara

  • Robert

    |

    Woo!! Jag är egentligen lite kluven till det här med sol och värme beroende på att jag inte är särskilt förtjust i att vara ute bland en massa människor. 😛

    Tror t ex att jag skulle tycka bättre om ”sol och bad” om jag hade en egen privat strand där man kunde bada och sola i lugn och ro. 😛

    Svara

    • Egoina

      |

      Privat strand hade varit det bästa 😀

      Svara

      • Robert

        |

        Japp! 😀

        Svara

  • Carro

    |

    Typiskt andra året av tre skulle jag säga. Tänk typ åttan och andra året på gymnasiet. Såå tråkigt.

    Svara

    • Egoina

      |

      Jaaa, det kanske är så?

      Svara

  • Ida

    |

    Vad underbart!! Sol sol sol :D!!

    Svara

  • Jessie

    |

    FYFAN vad jag också känner igen mig! Är helt rastlös och uttråkad utan anledning, inget känns riktigt lockande att göra, är typ deprimerad fastän inte :p konstig känsla det där! Kanske har något o göra med att man går i tvåan i gymnasiet

    Svara

  • Gabriella

    |

    Men herregud Egoina! PRECIS så kände jag också för inte alls länge sedan. Jag blev konstant rastlös och nästan deppig för att det kändes som att det var något som fattades. Jag behövde ett projekt av något slag. Du har nog inte helt fel det du säger om fertilitet. Känner mig nämligen lite bebisknasig nu för tiden. Hur som helst löste jag det med långsiktiga och kortsiktiga projekt. Nya rutiner, nya bekantskaper och/eller energi och tid krävande projekt är väl att rekommendera.

    Hoppas du lyckas ta kål på den där känslan, för jag tyckte väldigt illa om det själv. Men du som är så kreativ och finurlig ska nog kunna råda bot på det! Kram och trevlig helg!

    Svara

    • Egoina

      |

      Skönt att du kom ur det 🙂

      Svara

  • Cathrine

    |

    Jag är så allergisk mot folk som ska ta upp fortplantningen i tid och otid bara för att man passerat 20 år. Nu är jag 24 och massor med folk från den värmländska pytteorten jag kommer ifrån har ynglat av sig och alla ska pressa mig också. Dock har jag annat för mig. Och har aldrig någonsin velat ha barn. Ingenting händer i mig när jag ser barn. Noll.inte ens min lilltå vill ha barn. Men det är något som provocerar folk till det yttersta ”du kommer åååångra dig!” ”barn är det bästa som finns” bla bla bla.

    det är säkert fantastiskt om man vill ha dem. Säkert.

    men sen när blev min livmoder de här påträngande människornas problem?

    förlåt om det blev lite bittert gnäll här nu men senast idag fick jag en sån kommentar, och jag blir så arg över att folk ska skaffa sig nåt jävla tolkningsföreträde till om jag borde börja yngla av mig eller inte.

    Svara

    • Linnéa

      |

      Känner igen mig i detta. Som kvinna får det mig att känna mig som att det är det enda jag ska finnas till för – som jag vore någon form av äggkläckningsmaskin i första hand. Vet inte vad de förväntar sig för svar heller? Oavsett vad man har för planer på den punkten finns det väl nästan aldrig något passande svar. Jag brukar skämta bort det med ett ”nah, det hoppar vi, va?”, såklart ifrågasätter folk, men även om jag ’ångrar mig’ om några år så finns det väl ingen i hela världen det angår utom mig och min kille? Som för övrigt givetvis aldrig får den frågan.

      Svara

      • Gabriella

        |

        Jag avskyr också de där frågorna. Jag och min man gifte oss nyligen och i gästboken har varenda en skrivit att de tror att vi kommer ha barn inom de närmsta 2-3 åren. Min första tanke var ”men hjälp, känner ingen av de här människorna mig?” Jag som aldrig varit sugen på barn och när jag väl blir det så tar det inte många sekunder innan det har gått över ^^ Och häromdagen när jag var hemma hos hans familj säger min svägerska ”Du måste ta och bli gravid snart Gabriella” och jag blev så sur. Nej det måste jag inte, även om jag är gift. Man kan vara gift utan barn också. Punkt slut. 😉

        Svara

  • Emma

    |

    Du är verkligen inte ensam om att känna så! Jag har det senaste året haft en konstant rastlöshet och känt att jag bara väntar på att livet ska börja! Jag har alltid fullt upp men känner ändå att något saknas!! Och några barn kommer då inte på fråga! 🙂 (i varje fall inte de närmsta fem åren!!)

    Svara

  • Therese

    |

    Exaaaakt samma här! Alternativ jag funderat på:

    Efter ett långt förhållande bli singel? Nix!
    Flytta – Ge mig pengar.
    Skaffa barn – Definitivt inte!
    Ut och resa kanske – Mmm, men tre veckor sen vill jag hem.
    Skaffa nytt jobb – Näe, trivs bra.
    Satsa stenhårt på träning & bli biffig – Hahaha, nej..
    Gå i ide – Varför inte?

    Lite livskris över det hela, hör av dig när du hittar lösningen.

    Svara

    • Egoina

      |

      Åhhh känner exakt samma!

      Svara

  • Elisabeth

    |

    Jag känner exakt lika!

    Svara

  • Jenny

    |

    En redig fylla 😉

    Svara

    • Egoina

      |

      JAAA! Vill du vara med? haha

      Svara

  • Svorskan

    |

    Förtvivla inte. Det skall vara molnigt och lite regn på FÖRMIDDAGEN. Det märker ju inte du? Sen kommer solen. Kvällssol är ju mer din grej. 😉

    Svara

  • Cissi

    |

    Ditt undermedvetna vill kanske flytta ihop med pojkvännen och skaffa en mini-Mimmi?

    Svara

  • My

    |

    Hej Regina!
    Jag har läst din blogg i säkert tre år snart (tror jag har ingen koll hehe), iallafall ett ganska långt tag och jag undrar om det inte skulle vara hur kul som helst om du hade någon sorts meet-up. Jag har för mig att du tagit upp detta någon gång och sagt att du inte tyckte så mycket om all uppmärksamhet och det var därför du inte ville ha någon, men skulle verkligen vara jättekul! Kanske något att fundera på iallafall 😉
    Puss och kram och ha en super helg min kära favorit bloggerska och krönikör!
    // läsare 17 år 🙂

    Svara

    • Egoina

      |

      Ja, det skulle vara jättekul 🙂

      Svara

  • linda

    |

    hahaha vaah, märklig kommentar från andra människor. du är ju ungdomen själv. varför hetsa om barn när det finns annat att göra. här är skulle man ju kunna tänka sig att jag skulle kunna ge flera exempel på aktiviteter men ja, svårt! Men resor är alltid trevliga, en ny hobby, superlånga promenader, gör en film, lär dig dansa tango.

    Hoppas du finner något av intresse, eller inspiration till något spännande. Ha det bra!

    Svara

  • Hanna

    |

    Samma här, kan vara stressad och ha hur mycket planerat som helst – men när det är lediga dagar kan jag inte bara ligga på soffan. Vill göra allt! Vill veta allt om allt! Vill ha upplevelser i mitt liv, lära känna nya människor NU! Det brukar sluta med att jag ligger på soffan och undrar vad jag ska göra..

    Svara

  • Linnea

    |

    Har den där känslan konstant. Jag är 20 år gammal, gör grejer hela dagarna, men inte fan blir jag mindre rastlös för det. Det känns som något saknas men jag kan inte sätta fingret på vad..

    Svara

  • RMCK - en skönhetsblogg

    |

    Det var lagom skönt när man skulle ha friidrott utomhus och sen springa till bussen … 😉

    Svara

  • Amanda

    |

    Hehe min automatiska respons var ”tror hon behöver mer fest och alkohol!” :$

    Svara

      • Kat

        |

        Jag såg en väldigt lycklig man igår på ICAs parkering. Förundrades. Fick hopp.
        – Här promenerar en man till sin bil med världens leende. Livet kanske inte är så värst farligt ändå. Eller.. He he. Han höll i en genomskinlig påse med starköl. Måste vara därför. #meralkoholåtfolket

        Svara

  • Maria

    |

    Skaffa en seriös hobby/intresse? =) Något som utmanar dig att vilja utvecklas och bli bättre, det brukar stimulera.

    Svara

  • Veronika

    |

    Klart det är barn vi i fertil ålder tänker på.
    Jag tänker mer dock en resa till ett exotiskt land och en mojito i vardera hand. Det är grejer det!

    Svara

  • Emma

    |

    Känner precis likadant! (är 19 år…)

    Svara

  • Ellen

    |

    Jag känner verkligen igen mig! Har pluggat i fyra år och jag tror att det är typiskt studenter att bli rastlösa, man är på väg dit man vill fast man kan inte nå det än. Och ena dagen är ofta den andra lik.
    Jag började löpträna för att bli av med rastlösheten men det funkar ju inte för alla, men jag har verkligen blivit lugnare och gladare. Jag har ett mål som jag själv kan bestämma hur snabbt jag når dit, så att säga. Barn dröjer länge hahaha.
    Du är bäst! ”Läser dig” och blir glad varje gång.

    Svara

  • Gabriella

    |

    Har det också så, men det är mest för att jag står utan jobb just nu. Glidit ifrån de flesta av mina vänner eftersom de alltid har en massa att göra så dem ser man bara någon gång i månaden, om man har tur. Och mannen jobbar heltid. Hade behövt en hobby men de kostar ju oftast pengar. Väldigt problematiskt det där! Men minns att jag kände att något fattades även när jag hade massor att göra. Underligt egentligen. Men jag vet iaf att det inte är barn som fattas i mitt fall, haha 😉

    Svara

  • Erika

    |

    Jag får den känslan i tid och otid. Min mamma menar att vi i familjen har en liten rastlös sida i oss som kräver stimulans. Jag brukar se det som att världen är så stor, det finns så mycket att uppleva, så mycket att se, så mycket att göra, så mycket att engagera sig i, diskutera och genomföra – jag hinner helt enkelt inte med alla intressen och passioner jag har och ibland blir min hjärna lite rastlös och ledsen över det. Så när känslan kommer försöker jag fundera på om det jag håller på med verkligen är det jag vill, och om det är det försöka se det positivt – jag har så mycket vilja och driv att allt inte får plats och läcker ut. Jobbigt i stunden men skönt när de där fantastiska möjligheterna dyker upp =)

    Svara

  • mikaela

    |

    Känner precis detsamma. Inget är skoj, det är skola – jobb – hem och sova. Bor ändå 15 min från Stockholm men Sverige känns SÅ tråkigt, går ut och ser en bil fylld med barn.. Så ser man på Hemmafruarna av Miami, Beverly Hills osv osv.. Till och med tanterna har roligare än jag – låt mig flytta, NU!

    ..Fast sen är jag alldeles för feg för att våga göra det!

    Svara

  • Sofia H

    |

    Du har inte funderat på om det är Jesus du behöver i ditt liv? 🙂 Du kan alltid testa att snacka med honom och försöka lära känna honom som tycker att du är fantastisk bara för att du är du, inte för att han måste eller borde tycka om dig. Prova, det lär ju inte bli sämre 🙂

    Svara

Lämna en kommentar

Arkiv