Archive for February, 2011

Jag ska bli sambo

Vi skrev kontrakt på lägenheten innan och är därmed snart sambos! Den första april smäller det (mja, smäller gör det nog bara om någon tappar en möbel eller nått) och det är absolut inget skämt. Fel datum att flytta ihop på liksom.

 

I övrigt börjar min sjukdom avta och för tillfället har jag bara en sjuk träningsvärk i magen som är en gåva från mitt mycket konstanta hostande. Jag får alltså magrutor av att vara sjuk och att äta glass. Hur härligt är inte det?

 

 

YEEEEEAAAAHHHH!!! 

0

Bajsfetisch

Efter pressdygnet i Big Brother huset har jag fått ett inlogg så att jag kan se Big Brother live, hela tiden. Man kan välja vilken kamera man vill följa, men för tillfället verkar det inte som att man kan titta på kameran i badrummet.

 

Så idag skänker jag en tanke till alla de människor med bajsfetisch som betalt pengar för att se Big Brother live.

 

Taskigt läge hörni.

 

 

0

Matplanering

Egoina: Vad ska vi äta idag?

David: Vet inte. Något med köttfärs?

Egoina: Okej. Tacos?

David: Nej. USCH!

Egoina: Va???

David: Det blir så mycket disk.

Egoina: Sant.

David: Tacos ska vi inte äta förrän vi har flyttat och har diskmaskin.

0

Rekommenderade inlägg

Två timmar

Då måste jag ut och posta brev och hämta paket. Bara för att man är sjuk slutar inte jorden snurra tyvärr.

 

Två timmar har jag kvar tills jag måste göra ett mycket stort beslut förresten. Två jävla timmar.

 

Känns sådär.

 

 

Syns det att jag mår bättre? Lite smink lurar alla. Sen att jag låter som Darth Vader är en annan sak.

0

Hög och härlig

Då vanliga värktabletter inte hjälper särskilt mycket bestämde jag mig för att knapra lite starkare grejer jag hittade i medicinskåpet (som är kvar efter min halsmandelsoperation).

 

Ja. Nu är jag lite smått hög. Och det är ju härligt.

 

Men jag blev lite förvirrad (läs: oerhört oeffektiv) på köpet. Nu ska ni få höra. Jag bestämde mig för att diska medan älskling lagar mat. Lite nytta får jag ju göra. Så jag dukade av allt från bordet och diskade. Sedan möttes jag av en mycket förvirrad pojkvän som frågade var tallrikar, bestick och glas han hade DUKAT fram tagit vägen.

 

Jag diskade alltså det han precis dukat fram och reflekterade inte en sekund över att det inte var smutsigt.

 

Bra Egoina. Bra!

0

Framtiden ska inte få lura mig igen

Krönika publicerad i Landskrona City.

 

Jag ska flytta om några veckor och har börjat förbereda denna flytt genom att gå genom saker jag äger för att sortera ut det som inte behöver skräpa i förrådet i mitt nästa hem. Häromdagen hittade jag en igentejpad låda. Jag öppnade lådan och i den låg en mycket stor och på den tiden säkert imponerande cd-samling.  Ni förstår, när jag var yngre önskade jag alltid cd-skivor i present. Fick jag en cd-skiva brydde jag mig knappt om att öppna den, utan jag placerade den genast i lådan. Jag trodde nämligen att de skulle ”bli värda mycket en gång i tiden” om jag sparade dem. Ja. Den där planen gick ju inte som förväntat.

 

Det finns många saker som praktiskt taget inte finns längre, men som kändes så självklara när de fanns. Hemtelefon är också en sådan sak. Alla mina klasskamrater hade hemtelefon när jag var yngre. Numera har de allra flesta en egen mobiltelefon och det här med hemtelefon är ett utdöende fenomen.

 

För att slippa känna mig lurad i framtiden brukar jag fundera på självklara saker som finns nu som med stor sannolikhet inte kommer att finnas längre fram. För att starta med något aktuellt tror jag att Melodifestivalen (där grannländerna alltid tokröstar på varandra för att ”hålla ihop”) inte kommer att hålla i sig speciellt länge till. Min gissning är att det byts ut mot någon världsomspännande Idol-tjohejsan. Sedan tror jag att det endast är en tidsfråga innan Internetleverantörerna kommer att bli utbytta mot en enda stor trådlös leverantör som sträcker sig över hela världen så att vi slipper tramsa med routers och grejer. Sist men inte minst sker allt detta självklart i ett samhälle utan kontanter. Så det enda jag kommer att packa ner i min låda i mitt nya hem är denna krönika. Om tjugo år när jag hittar lådan igen räknar jag med att detta är uppfyllt. Glöm inte var ni läste det först.

 

• Ja till att jag var och testade Big Brother huset i helgen.

• Nej till ”Absolut Music” cd-skivorna. Hur många versioner kan det komma ut innan det blir löjligt?

0

Arkiv