Follow my blog with Bloglovin
Headerbild för Egoinas blogg på egoinas.se
Headerbild för Egoinas blogg på egoinas.se

Arkiv för februari, 2010

Min fredag

Stormen smyger in över Skåne. Igen. Jag känner inte för att göra någonting ikväll och tänkte därför våldgästa mina vänner (som är ett par!) i deras planer som också innefattar ingenting.

När man umgås med ett par som singel blir man påmind om hur mysigt det är att ha en partner.

Det man får göra är att fokusera på de negativa sakerna. Som pussar.

Så jäkla härligt att inte behöva borsta tänderna.

0

Det var ju så det lät

Röstövningar på dagens sånglektion.

Sångpedagog: Sjung efter mig. Peeeeeeeeeeeeeedooooooooooo.
Egoina: Peeeeeeeeeeedoooooo.
Sångpedagog: Peddo-peddo-peeeeeeeeeeeeeedooooooooooo
Egoina: Peddo-peddo-peeeeeeeeeeeedooooooooooooo
Sångpedagog: Vad sjunger du egentligen?
Egoina: Peddo?
Sångpedagog: Nej, det ska vara med B. Beeeeeeeeddo.

0

En sångbar sång

Mina planer om att gå upp i tid misslyckas alltid. ”Varför”, frågar jag mig själv när jag klockan ringer. Jag har ju ändå inget vettigt jag ska göra. Kan lika gärna sova.

Ska dock till sångpedagogen snart och jag har verkligen ingen aning om vad jag vill sjunga.

Hjälp?

0

Men vi fick ju äta det ändå

Min mage är så sprängfylld just nu att jag tror jag kommer att svimma.

Jacob tyckte att vi skulle hämta thai/kines (oklart vad) mat och äta det hemma hos mig. Han ville nämligen äta ur coola boxar som de alltid gör på TV.

Till vår stora olycka fick vi dock lådor. Så jäkla ovärt.

0

Dagens dag

Då var jag hemma igen, fotograferingen gick bra (tror jag i alla fall, har inte sett resultatet ännu), och jag är frusen som är en isbit. Tänkte bjuda på lite bilder från Minis kamera. (Jag lägger upp bilderna Emelie tog så fort jag får dem).


Det var sjukt kallt.


Det fikades på Espresso House.


Jag glömde att betala och tjejen i kassan kallade på mig. Divafasoner or what? Mini satt och skrämde skiten ur en unge (som nästan började gråta) med sina ansiktsuttryck.



Här låtsas jag mata ankor. Men egentligen är det tanten bakom mig som gör det. Jag bara posar med dem. Ska jag vara ärlig var jag skiträdd, vilka kaxiga ankor.

0

Arkiv