Follow my blog with Bloglovin
Headerbild för Egoinas blogg på egoinas.se
Headerbild för Egoinas blogg på egoinas.se

I skolan

Hej hej!

 

Jag sitter i skolan och försöker ta en bild på mig själv utan att hela klassen undrar vad jag sysslar med. Tror jag lyckades.

 

Vi söker efter vetenskapliga artiklar till vårt projektarbete. Riktigt jäkla aptråkigt är det.

 

Tänkte stanna kvar några timmar efteråt och skriva massor. Vore kul att få klart vårt arbete någon gång.

 

 

 

 

Vi sitter i en datorsal, men alla har ändå med sina egna datorer. Haha. Dagens samhälle.

 

 

Varsågod

Jag har alltid fått lära mig att när någon säger ”tack” så svarar man ”varsågod”. Artigt liksom. En social norm. Det är så man gör. So far so good.

 

MEN.

 

Jag visste inte att detta inte gällde när man ska betala. Då ska man tydligen säga ”tack själv” och absolut inte ”varsågod”. Det känns ju ganska vettigt såhär i efterhand när jag tänker på det. Men i 23 år har jag alltså sagt ”varsågod”.

 

Kassörska: Det blir femtio kronor.

Sträcker fram pengar.

Kassörska: Tack så mycket.

Egoina: Varsågod.

 

Har lite dåligt samvete nu.

 

"Fast det får du nog fixa själv"

Egoina: Har du köpt några julklappar till mig än?

Mamma: Ja, fast bara två stycken.

Egoina: Jag har köpt sex julklappar till dig än så länge.

Mamma: Jag behöver inte mer än sex.

Egoina: Ehhh. Jaha.

 

Julverkstad

Tänkte skriva ”jag har det mysigt och lyssnar på julmusik och slår in julklappar” sen höll jag på att ta en bild på julklapparna jag inte slagit in ännu.

 

Mmm, den hade varit snygg.

 

Bästa hade varit om jag inte kom på det och mamma hade fått spela förvånad på julafton.

 

Jaja. Här är bild på pappret istället.

 

 

 

En fråga

Tycker inte du det känns sjukt dumt att stå och bli fotad i en mataffär? Alltså jag känner mig så pinsam. Varför? VARFÖR känner man sig så, kära Egoina?

 

Svar: Jag tycker också att det känns pinsamt. Att ta bilder på saker när jag är ute skäms jag inte över längre. Folk kan tycka och tänka precis vad de vill. Men att be någon ta en bild på mig är det absolut jobbigaste som finns, och i 9 av 10 fall låter jag bli. Grejen är dock att jag måste göra det ibland. Hur bra vore bloggen utan några bilder alls (förutom ego-bilder) på mig själv? Så jag tar mod till mig. Det är väldigt sällan jag ber främlingar, om än någonsin. Jag frågar mina vänner som brukar ställa upp utan att klaga (haha).

 

Jag tycker inte att man ska bry sig om vad folk runt om tycker, men det är klart att det inte är bekvämt att stå framför en taco-hyllan och posa. Ibland undrar jag verkligen hur vissa bloggare gör. Som Kissie. Ber hon folk ta bild på henne i alla möjliga situationer? Skäms hon inte alls? Vem är det som hjälper henne?

 

Vi får nog tuffa till oss lite. Jag har ju till och med en ganska bra ursäkt.

 

 

 

Arkiv