FREDAGSLISTA

Vad gör du i skrivande stund?

– Sitter på tåget på väg hem. Undrar hur många gånger jag skrivit ”sitter på tåget” i diverse listor och andra inlägg på min blogg egentligen? Mvh/ mest förutsägbar i blogg-Sverige.

 

Vad ska du göra idag?

– Nu ska jag hem, handla något gott att äta och titta på Idol. Det känns helt perfekt. Längtar så mycket efter en riktig fredagsmyskväll så att jag nästan spricker.

 

Något du önskar du gjort denna vecka?

– Hmm ja det vore ju himla skönt om jag fixat min bil och lagt ut den på Blocket, rensat i garderoben och fört över alla mina bilder till min nya hårddisk. Det är ju sånt som är magiskt tråkigt att ta tag i som jag gärna önskat att jag redan gjort såhär nu i efterhand.

 

 

Vad gör dig glad en tråkig dag?

– Hundvalpar. Eller kanske bara hundar i allmänhet. Jag kan på riktigt inte gå förbi en hund utan att bli glad. Vanlig händelse i min vardag: Jag och F går förbi någon med en hund, han fortsätter att prata om det vi pratade om och jag avbryter och säger i falsett Sååååååååååååg duuuuuuuuuuuu.

 

Något som gjorde dig arg i veckan?

– Hmm njä. Däremot ledsen. Har gråtit över allt möjligt töntigt skit denna vecka. Igår började jag gråta för att jag lade mig ovanpå F och råkade sätta mitt knä helt fel if you know what I mean och han fick ont och skrek ”AAAJ”. Då fick jag asdåligt samvete och började gråta. Alltså?!

 

Vad händer i helgen?

– Idag blir det bara soffhäng. Imorgon ska vi på middag hos Sofie och Dan! Ser mycket fram emot det. Det sistnämnda alltså. Eller ja, det förstnämnda också för den delen.

 

Tre städer du vill resa till?

– Bara sådär spontant tänker jag Tokyo, New York och Budapest.

 

 

En film du vill se?

– Är ju ingen filmperson. Men jag vill se den där filmen på bio alla pratar om just nu. Vad heter den? Typ the box? The Cure? The….åååååh jag minns verkligen inte. Vad ska jag googla på liksom? ”Film alla vill se just nu”?

 

Vad har du för dålig ovana?

– Jag biter sönder mina läppar när jag är stressad eller orolig. Försöker låta bli, men då blir jag stressad av att låta bli och vill göra det ännu mer.

 

Din favoritfärg?

– Just nu är det vinrött (åt det lila hållet). Alltså det är ju världens bästa färg? Har levt alldeles för länge utan den insikten.

 

För 7 år sedan

Idag är det dags för Stora influencerpriset som ska delas ut i Stockholm. Jag har övervägt i flera veckor om jag ska gå och till slut kände jag bara att…njä…jag känner inte för det och då måste jag faktiskt inte. Den typen av tillställningar kräver ju en del av en person som är introvert och som jag känner just nu ger hela hitta-kläder, mingla, känna-ingen och sova-på-hotell-ensam-grejen bara mig ångest. Konstigt hur det kan vara så olika. Ibland känns sånt jättekul. Sen är jag inte nominerad i år, hade jag varit det hade det såklart känts lite viktigare.

I alla fall. Jag tänkte att vi kunde kika på hur det såg ut för sju år sedan. Veckorevyn hade Blog Awards och jag vann mitt första pris! Jag minns denna dagen som igår. Från ingenstans var denna lilla Landskronatjej plötsligt på gala i Stockholm och blev utnämnd till årets blogg?! Det var inte helt vad jag väntade mig när jag startade bloggen som ett litet upprorisk, anonymt projekt en tråkig kväll i mitt flickrum.

 

Kände mig ganska missplacerad, men ändå så cool. Plus att det var kul att se alla de där personerna som jag bara sett genom en skärm.

 

Kände mig dock mindre cool efteråt när jag läste att en fotograf hade skrivit att jag hette Laqina. Laqina???! Snacka om att min hybris bara hejdååå.

 

Om konsumtionshets och att vara en influencer

Jag fick ett fråga om konsumtionshets som fick mig att fundera en del och slutligen ägna ett helt inlägg åt tydligen. Frågan löd såhär:

 

Vad är din inställning till allt detta med konsumtionshets (tänker främst ur miljöperspektivet)? Tycker själv det är lite svårt, men jag blir bättre och bättre! Intressant ämne om något:)

– Om det är en fråga jag ofta har ångest över så är det den här. Jag älskar att köpa nya kläder och saker och köper tyvärr ofta saker som inte är i superkvalité vilket gör att de inte håller lika länge som kläder i bättre kvalité hade gjort. Så det är alltså både lust och dåliga val som gör att jag shoppar mycket. Men allt är ju relativt, jag shoppar nog inte mer än någon annan och jag själv tycker att jag håller mig på en rimlig nivå. MEN. Jag vet ju att jag egentligen inte behöver allt jag köper och att mina vanor påverkar miljön negativt.

Det man får fråga sig är hur mycket det är rimligt att vara egoistisk i den här frågan och det är upp till var och en att bestämma tycker jag. Jag inser och har valt att vara okej med att jag inte är perfekt på alla områden. Jag har många hjärtefrågor som exempelvis feminism, kroppshets och köttkonsumtion. Jag som person kan tyvärr inte engagera mig i allt fullt ut. Men med det sagt förstår jag ju ändå att det finns enkla val jag kan göra och vanor jag hade kunnat ändra. Steg 1 är att handla kläder i bättre kvalité och se till att handla från en tillverkare som har miljötänk, en hållbarhetsplan och bra arbetsvillkor. Steg 2 är att fundera igenom mina köp mer noggrant. Behöver jag det här? Kommer jag att använda det?

Det som krockar lite med det här är att jag är en bloggare, eller en så kallad ”influencer”. Jag livnär mig på att visa upp mitt liv och främst på göra reklam, vilket i förlängningen betyder att uppmuntra till konsumtion. Detta kan man ju problematisera hur mycket man vill, men faktum står kvar att det är så jag försörjer mig. Jag själv tycker dock inte att jag arbetar med något som är dåligt, utan jag tycker att de positiva aspekterna av det jag gör väger upp. Jag delar med mig av mina tankar, bjuder på mig själv, skriver om känslor och viktiga ämnen. Det är inte bara hej-kom-och-köp. Dessutom väljer jag vad jag gör reklam för med omsorg och jag hoppas att de som läser min blogg är vettiga nog att stå emot sånt som de inte vill ha (även om jag såklart förstår att marknadsföring påverkar människor ändå).

Nästan alla företag bidrar ju till konsumtion på något sätt och egentligen är min roll nu precis samma som den jag hade när jag var anställd och arbetade med marknadsföring, men då funderade jag aldrig på den moraliska aspekten i mitt yrke. På min utbildning pratade vi dock ofta om moral och etik och exempelvis hur det skulle vara att arbeta på ett företag som säljer cigaretter eller alkohol. Vad är rätt och fel? Hur ska man resonera? Styrs man av hjärtat, eller tänker man kanske att alla företag har lika mycket rätt att få göra reklam för sina produkter? Är det moraliskt att överhuvudtaget arbeta med reklam? Det är sånt man får fråga sig själv.

Även om jag absolut kan problematisera och se det negativa i att bidra till konsumtion har jag inget problem med att det har blivit min yrkesväg. Som jag nämnde tidigare tycker jag att jag gör bra saker också och viktigast: jag gör inte reklam för något jag inte kan stå för. Men som jag nämnt många gånger tidigare: Jag tycker inte det är rimligt att lägga allt ansvar på enskilda individer. I en perfekt värld hade vi inte kunnat konsumera på det sättet vi kan, eller köpa saker som förstör miljön. Samhället hade inte uppmanat oss till att köpa, köpa, köpa och tillverkarna hade månat om miljön och sina anställda. Det blir ju som en form av dubbelbestraffning. Samhället talar om för oss att vi måste köpa allt möjligt och vi går på det, för att sedan komma hem och känna oss som hemska människor. Jag tycker inte det är rättvist att allt detta ansvar ska ligga på just mina axlar och inte på era heller. Vi ska inte behöva gå runt och bli kritiserade, ha ständigt dåligt samvete eller att behöva känna att vi har hela ansvaret för miljön. Såklart borde vi, som jag var inne på tidigare, göra bättre val och på det sättet tror och hoppas jag att vi sakta men säkert kan komma på rätt bana mot en mer hållbar värld.

Skriv jättegärna era tankar och åsikter om det här. Hur tänker ni?

 

Inte coolt med en kvinnlig president

Idag landar ett nytt nummer av VR i butik och alltså kan jag lägga upp min krönika från det förra numret. Den handlar om dagen då självklara saker inte ens uppmärksammas längre och hur mycket jag längtar dit. Hoppas ni gillar!

 

 

Kalas, fishtacos och standup

Det blir mycket ”min dag i bilder” nu tydligen. Lovar att vara en bättre bloggerska snart. Kanske.

 

Jag spelade in podd idag och efter det begav jag mig till Malmö.

 

Lagom i tid för kalas! Ska man ändå konsulta får man ju passa på att få med sig de bra bitarna också. Som när folk fyller år.

 

Min planering blev fel och jag hade missat att äta lunch. Det här blev därför min lunch. Kanske lyxigt, men var helt skakig och sockerchockig efteråt. Har tydligen blivit mesig?

 

Efter jobbet joinade den här fina mig på mat!

 

Det blev fishtacos på Casual. Har velat äta detta sedan…för alltid ungefär och jag blev inte besviken. Så gott! Gå dit!

 

Och efter maten gick jag på standup med Jacob. Det var riktigt bra och faktiskt mycket bättre än jag förväntade mig. Alla levererade.

Ja och det var allt. Tänk vilken bra avslutning på en onsdag bara sådär. Nu är jag på väg hem och ska sova i tusen år helst. Så. Trött. Hörs imorgon!

 

Jag orkar nu

Godmorgon! Eller är det förmiddag nu? Håller aldrig reda på sånt. Jag vaknade med en så bra känsla idag. Typ en idag-är-den-första-dagen-på-resten-av-mitt-liv-känsla med risk för att låta som ett citat på en shabby-chic skylt. Det här har inte varit mitt år på så många sätt, men någonstans måste man ändå sluta vara ett offer och tro på att det är nu det vänder. NU. Jag tänker inte ens acceptera något annat. Jag bestämde mig för det häromdagen och sedan dess har det hänt flera bra saker. Ett bevis på vad en positiv inställning och beslutsamhet gör.

Det säger jag med risk för att låta lite dryg, för jag vet mycket väl att man inte kan påverka allt i livet och jag menar verkligen inte att pika er som har en jobbig period och säga att det beror på er inställning eller vibbar ni skickar ut i universum eller något. Saker händer och så är det tyvärr. Men sen när sakerna väl har hänt kan man borsta av sig igen när man orkar. Och jag orkar nu.

 

Min dag i bilder

Mamma hade dukat upp med brunch när jag kom till henne. Första gången jag åt bacon sedan jag såg What the health tror jag. Hade glömt så gott det är.

 

Mmmm titta. Bacon och Philadelphia. Det har ingen dött av. Eller så är det just vad de har. Vad vet jag. Gör ingen freudiansk tolkning av mitt paprika-arrangemang förresten. Heh.

 

Sedan tog jag bussen vidare till nästa stopp.

 

Till Linda och Bella! Så mycket kärlek denna lilla tjej fyller mitt hjärta med är helt sanslöst. Allt är bra så länge jag får vara med henne (och Linda…hehe). Vi lekte med hennes Babblare-tåg.

 

Och byggde torn. Blev så fascinerad när hon bytte ut klossar och vände och vred för att tornet skulle bli så stadigt som möjligt. Mitt lilla geni <3 Men roligast är det ju ändå att välta det såklart.

 

Haha, alltså kolla hur korta mina ben ser ut på denna bild. Nog för att jag inte är den längsta personen i världen, men detta var ju inte direkt den bästa vinkeln. Vinklar spelar roll. (Fråga bara varenda stor Instagrammare som pumpar ut bilder på sig själv i bikini).

 

Arkiv