”Just nu går det inte att godkänna eller radera några kommentarer”.
NÄHÄ.
För väl se om det går att blogga då. Idag är sjukt irriterad över en grej. Som vanligt kan jag inte skriva något i bloggen. Dessutom är min visdomstand på väg ut och det gör minst sagt ont. Kanske därför jag drömde att jag svalde glasbitar inatt.
Gick in på mammas blogg, såg bilden nedan och tänkte ”Vad är det där för en bimbo-brat?”. Sedan såg jag att det var ju….jag.
Hehe.
Good thing jag slutade med det där löshåret.
David visste inte att jag kryddat maten och jag visste inte att han kryddat maten, och då vi båda gillar stark mat blev resultatet en mindre explosion i munnen.
Så går det när man lagar mat tillsammans.
Gott men starkt.
Hittade detta papper när jag städade. Jag har så sjukt mogna vänner.
Veckans krönika. Publicerad i Malmö, Lund och Landskrona City.
Jag bowlade med mina vänner i helgen. Eller man kan väl säga att jag nästan bowlade i helgen. Jag provade Kinect. För er som är födda på stenåldern och inte alls hänger med på vad det är kan jag berätta att det är ett nytt tv-spel som man spelar helt utan kontroller. Sensorn läser av kroppen, och när du rör dig rör också gubben på tvn det.
Nej, jag ska inte leka cool. Helt ärligt känner jag mig lite stenålder jag med. Jag menar, det coolaste som fanns när jag var yngre var att spela Snake på mobilen, eller Super Mario. Nu är det helt galet hur saker har utvecklats. Men det som är mest galet är nog den riktning som det fortsätter att utvecklas i.
Speltillverkarna kommer med spel efter spel och det nya verkar vara att allt ska vara så verklighetstroget som möjligt. Det finns spel som går ut på att skaffa familj, skicka sina ”gubbar” till jobbet och att äta var femte timme. Vi vill inte längre hoppa på svampar eller sväva runt i magiska världar. Vi vill göra vanliga saker. Och snart kan man göra precis allt man kan göra ute i världen hemma hos sig själv i soffan framför sin tv eller dator.
Pang-pang-spel, zombiejakter, livsfarliga bilrace eller blodiga boxningsmatcher kan jag förstå, för det är ingenting vi psykiskt stabila faktiskt vill göra på riktigt. Men att driva ett café, mata fiskar, hoppa längdhopp och bygga sitt drömhus är saker som vi har gått från att göra på riktigt till att flytta till vår hittepåvärld istället. De nya verklighetsspelen har blivit en hel revolution för oss lata människor som ändå vill leva på riktigt.
Detta slog mig i helgen. Då när jag nästan bowlade. Där satt vi, hemma i vårt vardagsrum istället för att gå ut och bowla på riktigt, bara för att vi kunde.
Här ägnar speltillverkarna massvis med tid och energi för att få verkliga saker att verka verkliga, fast på låtsas. Istället för att vi bara går ut och gör dem på riktigt. För någonstans känns det som att vi glömt att vi faktiskt kan det.
• Ja till att åka pulka.
• Nej till att gå upp för backen.
En sak jag undrar över:
Om man har sex när man står upp. Ligger man då stående?
Det är fan illa när affärer börjar uppmuntra en till att vara otrogen.
