Follow my blog with Bloglovin
Headerbild för Egoinas blogg på egoinas.se
Headerbild för Egoinas blogg på egoinas.se

Bli inte äcklade nu

Minns ni att jag solade för att bli snygg inför Blogawards? Här har vi resultatet av det.

 

Detta brukade vara huden som satt på min mage.

 

 

0

Finner inga ord

Det händer ibland att jag får mail likt detta nedan. Jag tog inte med hela av respekt till personen som skickat det. Men det är respons som denna som gör allt så jävla värt det. Jag har svårt att förstå att min tramsblogg får någon att känna sådär. Men jag är så otroligt glad över att den gör det.

 

”Ville bara säga: tack för att du finns!
Jag ska fatta mig så kort jag kan. Du har räddat mitt liv. Jag gick in i
en djup depression för 3 år sedan, och det enda jag gjort är att sitta
framför datorn sedan dess. Dina blogginlägg har hållt mig vid liv, din
kärlek till livet, din energi till livet har varit helt otrolig!
Verkligen! Du gör en otrolig insats, det ska du veta! Dina uppdateringar
gör att jag längtar till morgondagen. Sluta aldrig med vad du gör, för
du betyder otroligt mycket i en (för mig) ytlig och oförståelig värld.
Kort sagt, du ger mig hopp om mänskligheten, för du är så äkta.
Kort sagt: Tack!”

0

Är man tillsammans med Egoina så…

Hur gillar ni Davids nya hårfärg? Han försöker passa in i bloggvärlden. BlondinDavid heter han numera. Han svarar också till ”Dassie”.

 

Han har inte riktigt nailat den här puta-med-läpparna-grejen än. Tur att han har nailat annat då. If you know what I mean.

 

 

 

0

Om jag blundar kan ingen se mig

Ikväll ska jag:

 

Laga mat, skriva en artikel, skriva ett nyhetsbrev, förbereda morgondagens artikel, skriva en krönika, vara en mysig flickvän, se Idol och helst hinna städa också. Inte nog med det så har jag en hel megahög med obesvarade mail.

 

Det är väl inte så mycket? Jag menar, jag känner verkligen inte alls för att bara dra täcket över huvudet och bli osynlig ett tag.

0

Då och nu

Jag sitter på toaletten och bloggar för tillfället, JAG SITTER PÅ TOALETTEN. Det är how stressad I am.

 

Jag satt och tänkte på hur mitt liv har förändrats under det senaste året innan idag. För ett år sedan var hela min värld slagen i spillror. ALLT gick åt helvete. Vissa dagar gick jag inte ens upp ur sängen och andra dagar funderade jag på varför jag överhuvudtaget fanns kvar i världen. Hemskt, men sant.

 

Nu är mitt liv till och med bättre än vad det var från utgångspunkten.

 

Jag tror man måste lida lite för att sedan uppskatta det man har. Och tro mig, det gör jag. Varje sekund.

 

Ge aldrig upp.

0

Vad gör jag egentligen?

Här sitter coolingen (läs: jag) och jobbar. Vad tror ni att jag gör?

 

Det kommer upp på bloggen imorgon, så misströsta inte.

 

 

 

 

 

0

Två frågor

Bild2110

Bild2112

Hur mycket socker tror de att jag har i kaffet egentligen? Och vem fan har skitit på min tallrik?

0

Arkiv