Follow my blog with Bloglovin
Headerbild för Egoinas blogg på egoinas.se
Headerbild för Egoinas blogg på egoinas.se

Saker jag insett idag

…Chiapudding är inte gott. Det bara är inte det. Slemmigt…och smaklöst. Jag smaksatte bara med vanilj, så jag får testa igen men med lite andra ingredienser. Fick massa bra tips och idéer.

…Jag vill nog inte ens köra bil?!? Det blev fel idag och jag blev så rädd och ledsen. Och nu känner jag att jag inte vill mer. Nä. Ska nog bara gråta lite och sen upp på hästen igen och se till att det inte blir fel igen.

…Jag inte ätit en semla i år. Jag är egentligen inte sådär jätteförtjust i semla (bara om det är Nutella i den), men det känns ändå så fel?

…Jag kommer nog aldrig lyckas lägga mig innan 22.00 på vardagar. Inte så länge det inte finns fler timmar på dygnet. Peppar ofta mig själv med att jag faktiskt har lika många timmar på dygnet som Beyonce. Men vet inte om jag tror på det.

 

DSC06434

Gjorde egna Nutellasemlor förra året. Så gott! Nutella gör allt bra.

 

0

Spåra från din sida.

Kommentarer (57)

  • Sarah

    |

    Jag gjorde så många dumma fel när jag övningskörde, värst var nog när jag skulle öva att köra påfart till motorväg och nästan blev mejad av en buss för att jag var för feg att gasa på och svänga ut i filen. Jag hatade att övningsköra! Hatade hatade hatade! Spelade ingen roll om jag körde med skolan eller min man. En gång stannade jag bilen och bara tokgrät för att en bil arg-tutade på mig. Rövhål-mummel-mummel-sur-än-på-puckot.
    Körde mot rött en gång också men tur nog var det sjukt lite bilar ute.
    Men!
    Nu har jag körkort. Jag älskar älskad älskad att ha körkort! Det är så mycket enklare. Själva bussåkandet hade jag inget emot men jag älskar att inte behöva planera allt jag ska göra, jag bara tar bilen och åker precis alla ärenden jag vill.

    Jag tog körkort när jag var 27 eller om jag var 28 kanske.

    Och jo.. Idag började det snöa så mycket att vintern var tillbaka på allvar på typ 10min. Jag kröööp fram mot en rondell men när jag skulle stanna helt vägrade bilen pga snorhal modd och jag var bara centimeter ifrån att glida in i bilen framför mig.

    Du vet.. Det blir tokigt ibland och så är det med det. Du kommer fixa det här!

    PS. iKörkort var min räddning när det kom till teorin.

    Svara

  • Jessika

    |

    Det där med att köra bil känner jag igen mig väldigt mycket i. Det viktigaste (för mig, vill jag understryka) var att ta första bästa tillfälle och köra igen.
    En av de första gångerna jag övningskörde körde jag in i en stor hög halvbrända möbler och skit som en loppis gjorde av med. Jag fick hjärnsläpp och kom inte ihåg vilken pedal som var bromsen och släppte på alla (som tur är. Tänk om jag tryckt på gasen?! Hahah!) Jag lipade som en gris när jag kom hem. Idag garvar jag bara åt det, alla gör ju något fel när man övningskör. Så jävla mycket att hålla reda på till en början. 🙂

    Svara

  • Malin

    |

    Men åh 🙁 känner igen bilkörningskänslan, hatade att köra privat (med mamma/pappa) och ha ansvar för liv och dyra grejer. Det var mycket bättre med körskollärare som var lugna och hade dubbla pedaler och bromsade om det blev tokigt. Men det gäller ju att man har tid till det också…

    Svara

  • Obligatoriskt

    |

    Hej hopp! Tro mig, det ar normalt att kanna sa nar man ovningskor.. jag blev ocksa fortvivlad flera ganger och ville typ ge upp. det ar sa stor press for att sa manga har korkort sa man kanner sig dum om man gor dumma fel, om och om igen. men jag lovar att du kommer lara dig sa smaningom och da ar det sa vart det! 🙂

    Svara

  • Robert

    |

    Har tänkt mycket på nutellasemlor den här veckan. 😉

    Svara

  • Charlotta

    |

    Prova att göra chiapudding med kokosmjölk, sådan man köper på burk! 🙂 och ät med granatäpplekärnor, sååå gott <3

    Svara

  • Emma

    |

    Ge inte upp med körandet! Så kände jag också när jag tog b körkort. Nu har jag A BE CE

    Svara

  • Sofia

    |

    Tyckte samma som du första gången jag smaka. Mina favoriter nu är:
    1. Mixa shiafrön, mjölk och blåbär. Låt stå ett dygn. På med en liten klick keso, ät!
    2. Blanda shiafrön, mjölk och kanel. Skär i äppkebitar. Ät!

    Hoppas det kan smaka
    Kram på dig!

    PS. Skriv gärna ut om några av dina andra tips smaka bra så kanske jag också kan variera mig

    Svara

  • Lollo

    |

    Tänk på att du inte övningskört alls mycket än! Du kommer efter ett tag känna att du kan slappna av när du kör och alla trafikljus och skyltar kommer du registrera automatiskt i huvudet. Låt det bara ta sin tid 🙂

    Svara

  • Jessica

    |

    Alla gör misstag, de är inte lätt i början. Jag var så glad att de tussilagos i diket att jag hamnade där själv…
    Men vilken jäkla frihet sen när man kan och sen får köra helt själv 😉

    Svara

  • Nilla

    |

    Usch vad hemsk upplevelse! Men kan lova dig att du inte är ensam om att göra en sådan tabbe. Jag hejar på dig 😀 kram

    Svara

  • Svorskan

    |

    God morgon, jenta mi! Ny dag, nya möjligheter! <3

    Svara

  • Robert

    |

    Brukar ha chiafrön i omelett på morgon iaf. 🙂

    Svara

  • My

    |

    Tro mig alla gör fel i körningen i början. Jag tex fick motorstopp i en korsning och blev så stressad att de tog flera minuter innan jag kunde köra iväg igen. sen körde jag även mot enkel riktat och min mamma och jag fattade inte varför alla glodde så, men den skyller ja på min mamma haha. Saken är den att man får försöka skaka av sig det och nästa gång kanske man klara det jobbiga och då blir man så stolt!

    Svara

  • Ellie

    |

    Det där med att lära sig köra bil tar nog en stund, no worries! Du kommer att fixa det galant. Det känns säkert jobbigt och stressigt ibland men en positiv sak är ju att du övningskör med DIN EGEN BIL. Alla bilar känns i princip olika när det kommer till deras koppling, broms och gas.

    När jag tog körkortet så skulle jag fylla 18 år, hade kört traktor sedan jag var 5 år så hanteringen gick bra. Men jag körde med 3 olika bilskolebilar under den där tiden + att jag även körde med en lastbil för lastbilskörkort så det var jobbigt att hinna ”lära känna” alla bilarna.

    Lita på dig själv och tänk att det här klarar du 🙂 Det blir lättare med tiden.

    Bodde själv ute på landet tills jag var 22 år och flyttade till Åbo, det var en jävla omställning till att köra bil där mot hemma på landsvägen. Speciellt när man skulle se efter med alla människor på cykel som inte äger en hjärna och alla fotgängare som stiger ut 3m framför bilen på vägen.. Men nu är jag van, så det jag vill säga åt dig är ÖVA ÖVA ÖVA. Det skiter sig för alla någon gång, bara att ta tag i det igen efteråt 🙂

    Svara

  • linda

    |

    ser att du redan fått massa körkorts pepp! men tänker ge dig ännu mer då jag tog mitt körkort för två månader sedan (28 år) så vet jag hur mycket man behöver. Har varit livrädd och storbölat fler gånger än jag har fingrar och tår. Man får tyvärr inse att folk ÄR idioter när du har skylten på. Idag när jag inte har skylt är det ingen som beter sig illa mot mig i trafiken längre. RIKTIGT sjukt beteende.

    förstår att du har svårt att hitta tiden till körskola, men råder dig ändå att hitta en som har lördagsöppet och boka in ett par lektioner. PISS tråkigt, men det behövs.

    körde privat med min sambo och vi sa alltid, överlever vi detta så kommer vi överleva allt!

    Kram

    Svara

  • Cecilia

    |

    Tog körkort igår (YAY!) och måste säga att det var något av det svåraste och mest ångestladdande jag någonsin gjort. Jag kan inte räkna gångerna jag velat ge upp men ändå kämpat vidare. Tre uppkörningar tog det men nu har jag kortet och jag kör som en kung (faktiskt, utan att ljuga). ALLA kan ta körkort! Puss och kram

    Svara

  • Cecilia

    |

    Första gången jag övningskörde var det på en parkering där det inte var folk eller andra bilar. Där körde jag runt, runt och lärde känna bilen. Fick stanna och starta, krypköra, köra snabbare, osv. Det gjorde att jag kände mig lugnare när jag körde ut i trafiken, så det kanske ni borde testa på? 🙂

    Svara

    • Egoina

      |

      Kan ju starta, stanna, krypköra, växla, blinka osv osv. Inga problem. Har kört på en parkering, haha. 😉 Det är när det kommer tusen skyltar, massa andra bilar, trafikljus, olika filer, bussar och vänstersvängar det blir jobbigt 😉 Men det blir nog bättre.

      Svara

      • Rebecca

        |

        Jag körde på industriområden i början, helger eller efter 16.00. Det är ju som att jag köra i samhället men mindre trafik när de flesta inte jobbar.
        Sedan körde jag oftast ut på landet (landsvägs körning men mindre trafik än E4/E6) och körde i de små samhällen där det också är mindre trafik. Bättre att börja så om du tycker det är mycket att tänka på. Det sista jag gjorde var att köra i större stadstrafiken och då gick det jätte bra för då hade man ju testat allt annat redan. Ett tips!
        Sen lipade jag en hel del, tyckte det gick skit om min styvpappa ”skällt” eller om jag fick något motorstopp medan min styvpappa tyckt det gått jätte bra, haha. Jag såg sällan helheten

        Svara

        • Egoina

          |

          Haha! 🙂 Tack för tips!

          Svara

          • Sofie

            |

            Läs teori!!! Då kommer du inte känna samma panik med tusen skyltar och regler för du vet vad som gäller. Jag var en usel övningskörare tills jag började plugga teori, då trillade poletten ner hur man beter sig i trafiken. Problemet idag är att alldeles för få faktiskt vet vad som gäller, så plugga teori så kommer iaf du bli en bra förare om du bara kör privat. Finns massa bra gratis appar, men vill du lägga lite pengar är Bonniers trafikskola bra tycker jag. Lycka till!

  • Tinis! (En humorblogg - typ)

    |

    Vill bara säga att jag tog 29 DUBBEL-lektioner när jag tog mitt körkort. Mitt liv har gått bra. Har repat tre bilar hitills och min mamma insisterar alltid på att skjutsa mig när jag är hemma….MEN jag har körkort:))))

    Kom på nu att detta inte är så peppande kanske, men typ kan jag, kan du! Lovar!

    Kram

    Svara

  • Anna

    |

    Åh vad jag känner igen mig i din ångest med övningskörningen! Tog mitt i december, 27 år gammal efter nästan 10 års tjat från föräldrarna. Tog mest för att slippa tjatet… Jag körde en del med körskola o en del privat. När jag började känna mig redo för uppkörning så hade jag världens sämsta lektion!!! På riktigt! Kom väl en 500 m innan jag var nära att krocka för att jag tänkte på annat i tre sekunder. Jag ville bara kasta mig ur bilen, gråta o dö! Grät hela cykelvägen till jobbet efter lektionen, o bröt även ihop framför min chef… Normalt? Nja, skulle inte tro det. Men tydligen måste man ha lite missar! Du övar ju för att bli bättre, eller hur?! 🙂 det kommer att gå strålande för dig! O helt rätt med att köpa bil att köra i (gjorde jag med, helt klart värt!). Men kom ihåg att det som sägs i bilen mellan dig o killen stannar där. 😉 För det finns en risk att ni blir ovänner, men låt det inte påverka er relation utanför bilen 🙂
    Lycka till nu!

    Svara

  • Helena

    |

    Kämpa på! Jag håller också på att ta mitt körkort nu. Jag är 26 år och ursäkterna till att skjuta på det tog slut. Jag va super taggad när jag satte mig i bilen. Sen insåg jag hur jädra svårt det faktiskt är?!
    Ibland går det super bra på körlektionen och allt bara funkar. Nästa körlektion kommer jag knappt ut från parkeringen på körskolan för bilen bara dör. Då vill jag bara gråta av frustration och tänker att jag aldrig mer vill sätta mig i en bil igen.
    Men jag har bestämt mig, jag tänker inte ge upp! När det känns som motigt, tänk att du inte är ensam om att känna så. Där sitter iallafall en till i en bil någonstanns och undrar om det här någonsin kommer gå <3

    Svara

  • M

    |

    Vet inte vad som hände med din bilkörning idag. Men vill ändå bara säga att det blir bättre! Jag har suttit i körskolebilen och storgråtit, träffat mina vänner på café efter körlektioner där tårarna bara sprutat, suttit hemma hos mamma och snörvlat att jag aldrig kommer klara det osv osv … Men vet du vad?! En januaridag för 6 år sedan (shit vad tiden går!) så klarade jag min uppkörning och idag kör jag omkring i min lilla bil och det brukar gå jättebra 😉 Det är nyttigt tror jag att skrämmas nån gång (beroende på vad som händer då så klart) och inse vilken respekt man alltid bör ha i trafiken. Som du säger, sedan hoppar man upp på hästen igen och blir bättre. Nu vet inte jag hur många gånger du har kört? Men läste att du stod vid rödljus och så härom dagen. Om du är väldigt ny bakom ratten så börja gärna på lite tomma platser första gångerna för att lära känna bilen och hinna lära dig att koppla ihop hjärnan och uppmärksamheten med fötter och pedaler. Jag började köra på tomma cirkusplatser och runt industriområden eller på parkeringar. Stressa inte i början! 🙂 Lycka till!

    Svara

  • Madde

    |

    Efter att ha testat alla versioner av chiapuddingar, chiasyltar och allt annat chiabaserat så har jag kommit fran till att alla som säger att chia är såååå gott antingen är lögnare eller har fel på smaklökarna.
    Alternativt har de aldrig ätit typ nutella för nutella är såååå gott, inte chiafrön. 😉

    Svara

  • Linnea

    |

    Det tog mig sammanlagt 2-3 år att lära mig köra. Jag slutade varje gång jag blev ledsen eller rädd. Många gånger har jag känt att det är lönlöst och varit ledsen pga att jag inte utvecklats så snabbt som jag hade velat. Men det tar sig. Man ÄR rädd och ledsen ibland i början. Det går över. Bara fortsätt köra så mycket du kan. För 2 år sedan tog jag körkort och det är det bästa jag gjort. Jag är fortfarande nervös ibland (pga kör ej jätteofta, är student liksom 😉 men det är en oslagbar känsla, att kunna sätta sig i bilen och bara köra. Själv. Och inte vara beroende av att andra måste köra en. Det är verkligen jättehärligt.

    Så bara fortsätt 🙂

    Svara

  • Elin

    |

    Alltså åh nu kom jag inte på vem som skrev eller sa detta men det stämmer så himla bra ”chiapudding smakar som grodyngel som badat i lera”. Testa att ha lite frukt på eller nått, inte för att jag gillar det heller men haha.

    Och angående körningen, du SKA ju göra alla fel nu! Inte sedan, det är det som är poängen 😀 Jag fick motorstopp mitt i en korsningen på uppvärmningen innan uppkörningen och det är som min körlärare sa till mig ”det är väl skitbra att du gjorde det med mig nu och inte om 20 min med uppkörningsgubben”. Har du kört med körlärare? Jag själv blev mycket säkrare efter att ha kört med någon som kan det och dessutom har dubbelkommando.

    Svara

    • Annika

      |

      Hahah ååh vad jag känner igen mig! Hade min sista körkektion samma dag som teoritestet, och jag var så jääkla nervls inför provet att jag körde mot stoppskylt, nästan körde in i en polisbil samt körde mot rött. Min lärare (som hade tålamod som en ängel hahha) sa lite peppande att ”De sämsta genrepen blir de bästa uppkörningarna”. Senare samma dag klarade jag teoritestet (med en poängs marginal, men va fasen, jag klarade det!!), dagen efter hade jag uppkörning och hade aldrig kört bättre i hela mitt liv!

      Svara

  • Anna

    |

    Testa detta Regina, du som gillar choklad!

    1 st banan (gärna riktigt mogen med lite brunt skal)
    2 dl kokosmjölk
    3 msk chiafrön
    1-2 msk kakao
    1 krm vaniljpulver

    Mosa ihop allt med stavmixer eller i matberedare. Låt stå i kylskåp i minst en halvtimma, gärna över natten! Smakar som chokladpudding med banan 🙂

    Svara

  • millan

    |

    Åh vad jag känner igen bilkörningskänslan! (Och vad jag ser från kommentarerna är vi flera…)
    Men jag lovar, så är det! Jag blev också skitledsen och sur på mig själv när jag gjorde fel när jag övningskörde, speciellt när man kände att man blev en fara för andra, eller om andra blev arga på en och sånt, men jag lovar, det går över! Och utan misstagen blir du inte bättre. Du kommer göra färre och färre misstag, och förhoppningsvis till slut inga där någon är i fara, men misstagen finns ändå kvar. Det är bara att gråta ut lite, tycka man är sämst en stund, och sen köra igen. Vet inte vad du gjorde idag men känns det bättre kan jag meddela att jag körde in i en annan bil när jag övningskörde…. Hahaha. Jag lovar man skrattar åt det i efterhand.
    Och nu när jag haft körkort i 7 månader har jag även råkat köra in ett staket och skrapa sidan lite. (Gud, låter som världens sämsta förare, please trafikverket don’t take my körkort.)
    Det är okej att det känns sämst, det krävs för att förbättras!

    Svara

  • Chips&Choklad

    |

    Jag fick en uppenbarelse i år, och det var att jag nog inte heller gillar semlor. Köpte på stans bästa bageri, men det var ändå inte gott. Var ju dock tvungen att äta upp den. Obviously.

    Svara

  • Jenny

    |

    Åh det där med körningen; i början när man övningskör och första tiden med körkort gör man missar och förbannar sig själv, men ju mer man kör desto tryggare blir man. Mitt tips är att planera sin körning så man inte är stressad när man kör och att ta marginaler, ”hellre att man kommer fram sent än inte alls” som man säger.

    Svara

  • Linda

    |

    Äh, det där med körningen kan hända även om man haft körkort ett bra tag. En gång var jag förvirrad och stressad och råkade köra mot rött. En gång skulle jag köra i Sthlm, det blev mot enkelriktat och i bussfilen och lite allt möjligt tills jag körde ner i ett garage, där bröt jag ihop och kunde inte ens ratta in bilen på en parkeringsficka så min dåvarande pojkvän fick ta över… Shit happens, det är bara att fortsätta köra! Lycka till

    Svara

  • Karin

    |

    Har inte heller ätit någon semla än så länge. Nutella är ju supergott och jag tycker att semla är supergott. Borde helt klart testa 🙂

    Svara

  • a.

    |

    Wow, vilken trendsättare du är med semlan 🙂 Nu gör ju alla med nutella haha (jag med). Angående övningskörning, som alla andra skrivit, sånt händer. Jag har flera gånger bara stannat, gått ur bilen, tvingat mamma att köra istället och tjurat i en halv dag… Har iofs fortfarande inte körkort, har nog tjurat för länge 😉 men du kommer klara det!!

    Svara

    • Egoina

      |

      Haha, tar på mig äran som i att jag uppfunnit den 😉 Tack! Du kommer också klara det!!

      Svara

  • Frida

    |

    Jag gjorde chiapudding igår som jag hade till frukost idag och det blev jättegott! Jag tog 2 dl soyamjölk, 3 msk chiafrön, 1 msk kakao och 1 msk ekologiskt jordnötssmör. Blandade allt och lät stå över natten och som topping hade jag skivad banan. Smakar som chokladpudding! Har däremot hört att det inte är så gott att blanda med just vanilj. Man får prova sig fram helt enkelt 🙂

    Svara

  • emelie

    |

    Ett tips angående körningen kan också vara att ta en eller två lektioner för att få tips från körskoleledaren och sedan köra med din ”privata”. Så gjorde jag och jag tyckte att det var skönt att höra vad de hade för tips att komma med som är proffs på det de gör =)

    Svara

  • Caroline

    |

    Om du visste hur många gånger jag tänkte ge upp och var ledsen när jag tog körkort! Men jag tog körkortet efter pepp från familjen och så glad att jag har det idag 🙂 Du kommer klara det med 😉 Lycka till!!

    Svara

  • Emmelie

    |

    När jag tog körkort var jag nog uppe i över 50 lektioner.. Totalvägrade köra hemma pga mamma som satt och höll i handbromsen och skrek stanna så fort jag körde över 30 xD kuggade första uppkörningen pga körde nästan på en fotgängare vid ett övergångsställe.. Just nu står jag utan bil pga krockade (som väl är väldigt sakta och inga personskador men fick skrota bilen!) jag var livrädd för kopplingen i början men nu går det super!( förutom den där lilla krocken då :p) du kommer att klara det bra och när du väl har kortet så är det värt det , lovar! 🙂

    Svara

  • Jenny

    |

    Hej Regina/Egoina!

    Först: Tack för en fantastisk blogg! jag har följt dig i nära åtta år nu och du har aldrig gett mig någon anledning att sluta med det. Fortsätt vara så inspirerande som du är! 🙂

    Jag är uppvuxen i en mindre stad med typ två trafikljuskorsningar och med närmsta motorväg miltals bort. Fick därför ingen direkt erfarenhet av klassisk storstadsstressjagskaframochfortskadetgåflyttapåer-trafik när jag tog mitt körkort, vilket jag såhär i efterhand kan känna hade varit behövligt.

    Det jag vill ha sagt, och som jag hoppas kan vara en liten tröst när det känns kämpigt, är att här har du i alla fall en som fortfarande, efter nio år med körkort, tackar högre makter varje gång hon överlever en bilfärd genom Göteborg (och då även som passagerare ska tilläggas, hehe). Det handlar såklart om vana, det förstår jag också MEN ingen är- eller blir någonsin perfekt (vare sig man har sitt körkort eller ej)!

    Kämpa på och kom igen!

    Kram från Jenny

    Svara

  • Kat

    |

    Håller helt med ang chiapuddingen.. fruktansvärt vidrigt :’|

    Svara

  • Emma

    |

    Åh, men du! Jag brukade vara så rädd när jag körde bil, även efter körkortet och vägrade att köra i större eller okända städer (kommer från Halmstad) i flera år. Grät jätteofta även inför bilkörning. Nu glider jag fram som ingenting i min automat, men tycker fortfarande att det är lite jobbigt med manuella bilar. Tycker att jättemycket av stressen sitter i att man ska växla och hitta dragläge och så. Men iaf, ville bara säga att du verkar ha kommit väldigt långt redan, och att du kanske ska ta det lite lugnt med att köra i stadstrafik när det är mycket. Du har ju bara övningskört ett litet, litet tag. 🙂 Och gällande chiapudding gör jag det såå lätt för mig, blanda fröna med Oatly’s chokladdryck och ta extra kakao om du gillar chokladsmak. Smakar som chokladpudding! Brukar äta med hallon, kiwi och kokosflakes, men det funkar ju verkligen med vilken topping som helst.

    Svara

  • Mimmi

    |

    Angående körkortet, jag tog mitt körkort när jag var 23 och min körlärare sa att jag hade åldern emot mig. De som tar körkort som typ 18-åringar är mer orädda och har inte samma konsekvenstänk, och vågar därför mer (kan vara på gott och ont). Jag hade många meltdowns under tiden jag övningskörde och grät på flera körlektioner. Efter riskutbildningen, som mest gick ut på att skrämma oss till att köra säkert, var jag så skärrad att jag hade en katastrofdålig körlektion och sen slutade köra i flera månader. Fick till slut mitt körkort ändå och det är det bästa jag gjort! Kanske inte den peppigaste historien, men det jag menar är att oavsett om det känns bra och kul eller inte, så kommer du klara det till slut och då kommer allt slit kännas värt det! 🙂

    Svara

    • Egoina

      |

      Åhhh samma här, dumma riskutbildning!!!

      Svara

  • mallan

    |

    Hej. Vet hur du känner med bilkörningen. Började grina varje gång jag körde bil med pappa och varje gång jag körde med körskolan. Men att faktiskt ta körkortet var det bääästa som hänt, sån frihet. Kämpa på!

    Svara

  • Sandra

    |

    Hej!Testa att blanda fröna med 1/3 kaffe o 2/3 chokladdryck,funkar för mej!De där med körningen kommer ordna sej,ge inte upp 🙂

    Svara

  • Alexsandra

    |

    Åh, det var EXAKT samma sak för mig. Jag var livrädd och ville absolut inte köra från början, sen upptäckte jag helt plötsligt at åt jag inte alls var så nervös längre. (Jag darrade hela min första körlektion och höll på att skita på mig för att det flög förbi en fågel, haha)

    Sen gick det såklart upp och ner under hela övningskörningsperioden, jag höll på att köra mot rött för att jag inte vågade lita på mig själv och att trafikljuset (som hade varit sönder i två veckor) plötsligt fungerade och jag började gråta av frustration för att jag tyckte att det gick så dåligt veckan innan min uppkörning. MEN en annan gång skruvade min körlärare upp ljudet på radion när Sexy Bitch spelades, gav mig ett par solglasögon och vevade ner rutorna när vi körde förbi gymnasieskolan. Tricket blev att komma ihåg när det gick bra och hela tiden intala mig att hela meningen faktiskt var att jag skulle lära mig. Det är helt okej att vara askass, man blir bara desto gladare sen när det är klart! 🙂

    Det kommer att gå jättebra för dig också, kom ihåg friheten av att köra till och från jobbet -inga mer jobbiga bussbyten och världens bästa frihetskänsla! ❤️

    Svara

    • Alexsandra

      |

      Sen kan jag, precis som ovanstående, rekommendera att försöka få till tid att övningsköra med en körlärare de första 2-3 lektionerna. Kanske över lunchen? Första utvecklingen gick superfort och det kändes så mycket säkrare att veta att man satt i en bil med pedaler vid båda framsätena. Det gick liksom att förlita sig på körläraren på ett sätt som gjorde det lättare att köra. 🙂

      Svara

  • sanna

    |

    Åh jag vill också peppa dig gällande körkortet 😀 <3
    Jag var inte direkt livrädd men mitt självförtroende satte stopp för mycket och jag kände mig värdelös varenda gång jag körde i början. Sen kom uppkörningen….eller uppkörningarna. Jag kuggade tre gånger och ville bara ge upp!!
    Men min lärare fattade på en gång att det var den första kuggningen som satte käppar i hjulet. Jag behövde en boost.
    Så vi åkte ut på landet, buskörde alldeles för fort och alldeles emot lagen (jag och läraren kände varann sen innan, annars hade han aldrig gjort så här 😉 )
    När jag skulle köra upp en fjärde gång så var jag förbannad, på mig själv och på de som kuggat mig (de begick så många fel, pratade i telefon, smsade osv, alltså kuggade de mig för att de inte sett att jag ex tittat i speglar osv) så jag fräste iväg och var övertygad om att bli kuggad igen.
    Jag hann inte ens parkera bilen förrän killen brevid ropade att jag var godkänd. Han tyckte jag körde bestämt, tog för mig osv.
    Det hjälpte att vara arg tydligen.

    Idag när jag ser tillbaka på den perioden så har jag svårt att förstå hur jag kunde tveka. Jag är grym på att köra bil, jag älskar att köra bil och igår köpte jag en svindyr V70 kontant. Den glädjen!!!! 😀
    Jag kommer känna mig som en drottning på vägarna.

    Så tveka inte, ge inte upp, förbered dig på att du kommer bli arg och frustrerad flera gånger igen, men det går över.
    Snart kommer du få njuta av friheten att köra din egna bil 😀

    Svara

  • Elisa

    |

    Slemmiga grodägg

    Svara

  • Jessica

    |

    Måste spara detta inlägg och läsa ofta som pepp känner jag! Började med körkortet för några veckor sen och jag är rädd för typ allt? Men det går bättre och då hann jag ändå gråta på dagens lektion. Känner att allas upplevelser var det peppigaste jag läst på länge. Just nu har jag svårt att se slutet (körkort i hand!) men jag förstår av allas historier att jag kommer klara det och du med! 🙂

    Svara

    • Egoina

      |

      Känner samma! Alla kommentarer hjälpte verkligen 🙂 <3

      Svara

  • Ellen

    |

    Började köra bil när jag var 16, hamnade i bråk med min pappa ännu mer (än vad jag redan var då vi aldrig kommit överrens), hans spända attityd och brist på tilltro för mig förmåga speglade sig glasklart. Tillslut blev det mammas roll att övningsköra med mig, jag tog körkort på första försöket två dagar efter min artonårsdag.

    Svara

Lämna en kommentar

Arkiv