Om konsumtionshets och att vara en influencer

Jag fick ett fråga om konsumtionshets som fick mig att fundera en del och slutligen ägna ett helt inlägg åt tydligen. Frågan löd såhär:

 

Vad är din inställning till allt detta med konsumtionshets (tänker främst ur miljöperspektivet)? Tycker själv det är lite svårt, men jag blir bättre och bättre! Intressant ämne om något:)

– Om det är en fråga jag ofta har ångest över så är det den här. Jag älskar att köpa nya kläder och saker och köper tyvärr ofta saker som inte är i superkvalité vilket gör att de inte håller lika länge som kläder i bättre kvalité hade gjort. Så det är alltså både lust och dåliga val som gör att jag shoppar mycket. Men allt är ju relativt, jag shoppar nog inte mer än någon annan och jag själv tycker att jag håller mig på en rimlig nivå. MEN. Jag vet ju att jag egentligen inte behöver allt jag köper och att mina vanor påverkar miljön negativt.

Det man får fråga sig är hur mycket det är rimligt att vara egoistisk i den här frågan och det är upp till var och en att bestämma tycker jag. Jag inser och har valt att vara okej med att jag inte är perfekt på alla områden. Jag har många hjärtefrågor som exempelvis feminism, kroppshets och köttkonsumtion. Jag som person kan tyvärr inte engagera mig i allt fullt ut. Men med det sagt förstår jag ju ändå att det finns enkla val jag kan göra och vanor jag hade kunnat ändra. Steg 1 är att handla kläder i bättre kvalité och se till att handla från en tillverkare som har miljötänk, en hållbarhetsplan och bra arbetsvillkor. Steg 2 är att fundera igenom mina köp mer noggrant. Behöver jag det här? Kommer jag att använda det?

Det som krockar lite med det här är att jag är en bloggare, eller en så kallad ”influencer”. Jag livnär mig på att visa upp mitt liv och främst på göra reklam, vilket i förlängningen betyder att uppmuntra till konsumtion. Detta kan man ju problematisera hur mycket man vill, men faktum står kvar att det är så jag försörjer mig. Jag själv tycker dock inte att jag arbetar med något som är dåligt, utan jag tycker att de positiva aspekterna av det jag gör väger upp. Jag delar med mig av mina tankar, bjuder på mig själv, skriver om känslor och viktiga ämnen. Det är inte bara hej-kom-och-köp. Dessutom väljer jag vad jag gör reklam för med omsorg och jag hoppas att de som läser min blogg är vettiga nog att stå emot sånt som de inte vill ha (även om jag såklart förstår att marknadsföring påverkar människor ändå).

Nästan alla företag bidrar ju till konsumtion på något sätt och egentligen är min roll nu precis samma som den jag hade när jag var anställd och arbetade med marknadsföring, men då funderade jag aldrig på den moraliska aspekten i mitt yrke. På min utbildning pratade vi dock ofta om moral och etik och exempelvis hur det skulle vara att arbeta på ett företag som säljer cigaretter eller alkohol. Vad är rätt och fel? Hur ska man resonera? Styrs man av hjärtat, eller tänker man kanske att alla företag har lika mycket rätt att få göra reklam för sina produkter? Är det moraliskt att överhuvudtaget arbeta med reklam? Det är sånt man får fråga sig själv.

Även om jag absolut kan problematisera och se det negativa i att bidra till konsumtion har jag inget problem med att det har blivit min yrkesväg. Som jag nämnde tidigare tycker jag att jag gör bra saker också och viktigast: jag gör inte reklam för något jag inte kan stå för. Men som jag nämnt många gånger tidigare: Jag tycker inte det är rimligt att lägga allt ansvar på enskilda individer. I en perfekt värld hade vi inte kunnat konsumera på det sättet vi kan, eller köpa saker som förstör miljön. Samhället hade inte uppmanat oss till att köpa, köpa, köpa och tillverkarna hade månat om miljön och sina anställda. Det blir ju som en form av dubbelbestraffning. Samhället talar om för oss att vi måste köpa allt möjligt och vi går på det, för att sedan komma hem och känna oss som hemska människor. Jag tycker inte det är rättvist att allt detta ansvar ska ligga på just mina axlar och inte på era heller. Vi ska inte behöva gå runt och bli kritiserade, ha ständigt dåligt samvete eller att behöva känna att vi har hela ansvaret för miljön. Såklart borde vi, som jag var inne på tidigare, göra bättre val och på det sättet tror och hoppas jag att vi sakta men säkert kan komma på rätt bana mot en mer hållbar värld.

Skriv jättegärna era tankar och åsikter om det här. Hur tänker ni?

 

58 gillar

Kommentarer (33)

  • Ylva

    |

    Du är en klok och fin människa, men jag har också tänkt på den konsumtionshets du som bloggare (men kanske mest på ditt förra jobb) står för. Du är långt ifrån den som gör mest reklam eller köper nytt hela tiden. De flesta inläggen handlar om dig och ditt liv och inte så mycket om vad du köper. Men när du säger att ”allt är ju relativt, jag shoppar nog inte mer än någon annan” så håller jag med om ”allt är relativt” biten, men att säga att du nog inte shoppar mer än någon annan är nog inte sant. Jag har inte läst på om ämnet eller hittat några nummer om detta så kan jag bara förhålla mig till hur mig själv och mina vänners köpvanor. Jämfört med oss köper du oftare nya saker (och mer sällan andra hand eller produkter av bra kvalitet). Det tolkar jag som ett resultat av just konsumtionshetsen som finns i samhället. Innan jag flyttade till den staden jag bor i nu (för fem år sedan) var jag också en ”konsumtionsslav” för att använda ett starkt laddat ord. Förändringen kom i och med att jag bytte kompisgäng och jag tänker att det är just där förändringspotentialen ligger. Som människor vill vi gärna höra till och då kan det skapas grupptryck som man medvetet eller omedvetet förhåller sig till. Du är en bloggare som delar med sig av sitt liv och då blir du som en vän för oss som läser. På det sättet spelar allt du gör stor roll, men nej det är inte ditt ansvar och det vill jag inte att du ska heller att du ska känna. Det är ju i slutändan mitt val om jag vill läsa din blogg eller inte. Men nu när du tog upp ämnet så tar jag tillfället i akt och uppmuntrar dig till att vara lite mer medveten också på köpa-nytt-planet (det andra du fokuserar på är jättebra, keep up the good work!). Ekologiska och hållbara hårprodukter och kläder tänker jag gynnar alla, men så kommer ju smak och behag in i bilden också. Jag köper nya saker ibland, men då är det ofta något som jag verkligen har velat ha en god stund eller som jag verkligen behöver. Allt med måtta tänker jag, det är bättre att bli glad för att man köpt en mindre produkt en månad än att slå sig själv (mentalt) varje gång man köpt något nytt.
    Det här är inte menat som kritik men som uppmuntring. (Om det ändå framstår som kritiskt så är det bara kritik mot samhällets konsumtionspress och inte mot dig eller någon annan som privatperson.)
    Tack din fina blogg!

    Reply

    • Therese

      |

      Välformulerat och tänkvärt svar Ylva! Du satte verkligen fingret på mina funderingar.

      Reply

    • Ulrika

      |

      Vill också flika in att Egoina definitivt shoppar mer än alla i min umgängeskrets (och det är få vegetarianer/veganer, ingen som är helt hooked på second hand kläder eller något.. alltså alla är väldigt normala mellanmjölkspersoner som inte har något särskilt intresse rörande jorden/kapitalism/konsumtion). Alltså majoriteten av min garderob är kläder jag inte har köpt själv i första hand (ärvt/fått/köpt av syskon, kompisar, second hand… bl.a ett par jeans jag tog från min kille när han inte ville ha dem längre! Ska bara sy in dem lite så passar de perfekt), jag får alltid någon kräm eller liknande av min mamma eller något när jag är hemma, för hon har köpt en som hon inte tyckte passade hennes hudtyp eller liknande. Köper nästan aldrig nytt smink, det tar ju typ aldrig slut (förutom mascara kanske..)! Och framförallt jämfört med ditt förra jobb Egoina, där var det ju JÄMT köp det här, det där, jag köpte denna, och allt det där var ju bara skitsaker? No offence, jag ville också gärna köpa allt, det kliade i mina konsumtionsfingrar också… men det var ju inget man faktiskt behövde.

      Det känns nästan skrattretande att du tycker du har en normal nivå av konsumtion.. Ja ok du är kanske inte på nivå med BlondinBella etc. men vem är det att jämföra sig med liksom?

      Reply

  • Tilda

    |

    Jag tycker att det är ditt ansvar! Och mitt, det är allas ansvar. Jag har ibland reagerat över att du kanske ibland köper mer än nödvändigt (typ bombarjackor 😉 ), men tycker ändå att du inte är den mest överdrivna shopparen. Och som du säger, det är ju faktiskt en del av ditt jobb. Däremot finns det så många youtubers som köper (och får) så oerhört mycket kläder så jag nästan mår illa. Varje vecka är det massvis av nya kläder, vilket såklart kan vara kul att titta på men när jag tänker på hur många likadana youtubers det finns känns det hela bara sjukt. Och det resulterar ju såklart i att många av deras följare köper en himla massa också.. men visst, också deras jobb.
    Tidigare var jag en riktig shopaholic men jag har senaste året äntligen kommit till insikt att jag har fina bra kläder så jag behöver verkligen inte köpa nya hela tiden. Jag köper fortfarande kläder, men tänker efter noga och har alltid miljön i åtanke. Det är faktiskt en extrem skillnad från förr vilket jag är väldigt glad för! Ibland kan det såklart kännas jobbigt men shoppingsuget lägger sig oftast rätt fort nu för tiden 🙂

    Reply

  • Elina

    |

    Så många kloka tankar!

    Reply

  • Milla

    |

    Jag tycker att du resonerar klokt och gör ett bra jobb. Det enda ”tips” jag skulle vilja ge är att varför inte rikta in sig mer på tjänstesektorn? Som bloggare måste du ju göra nån form av reklam. Samhället behöver företag för arbetstillfällen osv, det är liksom hela fundamentet i vår moderna tid så det är inte moraliskt fel i sig. Men istället för företag i tillverkningssektorn skulle du kunna promota mer företag som har som affärsidé att människor gör saker för andra människor, utbyte av kunskap och tjänster. Istället för de som tillverkar en slit-och-släng produkt i ett miljöförstörande material liksom. Tycker du har gjort det en del redan om jag inte minns fel med matkasse, hotell etc. OBS tjänstebaserade företag är absolut inte perekta ur miljösynpunkt heller, det tillkommer ju transporter, lokaler osv. för dom också. Men då kan man åtminstone slippa att bidra till köphets av produkter som bidrar till plastbergen i havet, elektronikskroten som hamnar i fattiga länder och kemikaliefull kosmetika som hamnar i våra vatten. Bara en tanke 🙂

    Reply

  • Jos

    |

    Men om inte vi ska ta ansvar, vem ska då göra det? Politiker är också människor.. Det finns tyvärr ingen magisk makt som är ”samhället” som kan steppa in och ta ansvar, utan allt hänger på enskilda människor som förhoppningsvis kan samla sig i grupp.. Jag tycker det är problematiskt med hela influencer-biten även om jag håller med om att du generellt har hög kvalitet på dina samarbeten. Men tror tyvärr inte vi kan lämna över ansvaret på någon annan, om vi vill förändra samhället måste vi själva vara beredda att göra det. Jag tror på dig dock, och att du successivt kommer att hitta bättre o bättre sätt att använda din roll som influencer (och kanske lämna konsumtionscykeln något). Kram!

    Reply

    • Egoina

      |

      Nej, jag menade inte riktigt så. Jag uttryckte mig nog fel, eller så missförstod du. Jag tycker att vi ska ta ansvar, men kanske inte ”allt ansvar”, alltså att inte enskilda individer ska få hela skulden och att vi ska ha förståelse för varandra.

      Reply

  • Jessica

    |

    Hej! Jo alltså, jag vet inte om jag skulle hålla med om att köttkonsumtion eller feminism är just hjärtefrågor på den här bloggen? Du är inte den personen som jag instinktivt tänker på och/eller klickar mig in hos när jag vill uppdateras om just dem ämnena. Och det är inte så att du uppdaterar frekvent om dessa två? Äeh, kanske jag som missuppfattat hjärtefrågsgrejen!
    Anyhow, vad har feminism och kropphets-svaret att göra med konsumtion? Fattar precis vad du menar att man som enskild person inte kan vara bäst på ALLT. Som storbloggare som ändå tjänar mer än genomsnittet (? ) kan ju ett alternativ vara att lägga mer slantar på att köpa kläder som inte görs av HM och liknande kedjor. Tänker att det är en rimlig grej att göra för miljön som dessutom inte är omöjlig utan tvärtom väldigt enkelt. Vi är så jävla vana vid billiga plagg och tänker sällan på att det är någon annan, någon annanstans, som får betala det egentliga priset. Ekologiska bananer var inte en självklarhet i ”början” heller och nu, ett par år senare bara, ser jag nästan aldrig giftbananer vid frukten längre.
    Sen är det jävligt problematiskt med all denna jävla kapitalistpropaganda som körs ner i halsen på oss. Varje dag. Hela tiden. Överallt. Speciellt via sociala medier

    Okej sjukt långt ville bara säga att alla kan göra ngt, oavsett hur litet det är. Men jag personligen tycker att om en har (i det här fallet) (många) läsare = pengar = mer makt = mer ansvar (dubbelmoral att se det som ett jobb men sedan inte ta ansvar för de konsekvenser ens jobb medför) = kan också påverka i större utsträckning.
    Inte slutrantat men orkar ej skriva från telefonen längre så vi säger så! Hare bra

    Reply

    • Egoina

      |

      Nejnej, jag menar hjärtefrågor för mig personligen. Att jag funderar oftare på det än exempelvis konsumtion. Håller med dig om att jag (kanske lite mer än genomsnittet) borde göra något, men tycker ändå inte det är rätt när bloggare får ”hela skulden”. Det här med bananerna var ett bra exempel! Har sett samma förändring som du 🙂

      Reply

  • Louise

    |

    Jag tänker såhär: det är visst vårt ansvar. Vad du, jag och alla andra väljer att göra med vår planet är VÅRT ansvar, samhället må stjälpa mer än hjälpa men när vi sitter på information och medvetet gör dåliga miljöval så bidrar vi till att göra vår jord obebolig i slutändan. Att försvara sig med att man har hjärtefrågor som kroppshets är egentligen ganska orelevant i det sammanhanget (vad väger mest: ledsen över sin mage eller att jorden förstörs för oss och framförallt våra barn). Inte heller låter det rätt att säga att man försörjer sig på det – det finns många jobb som är oetiska som folk försörjer sig på. Jag kan inte försvara folk som flår djur levande med att det är deras levebröd, samma med folk som dagligen avverkar vår regnskog (jordens lungor som snart är borta). Det kanske låter hårt, men jag är medvetet hård för jag tror att vi helt enkelt inte förstår vad vi gör mot oss själva. Vad vår livsstil och alla vardagsval innebär är helt enkelt svårt att greppa. Konsumerar jag själv för mycket? JA! Och därmed är jag en del av problemet. Jag tror att vi alla måste erkänna det och se vår egen påverkan och ansvar. Bortförklaringar som socialt tryck, jobb och ”jag kan ju inte göra allt” kommer inte hålla – jorden kommer inte hålla.

    Om alla konsumerade som i västvärlden skulle det behövas 3 jordklot. Om alla konsumerade som vissa influencers vågar jag inte ens tänka på det.

    Reply

    • S

      |

      1. Havet producerar 50-80% av syret och tar upp mer än 25% av koldioxiden i luften, vilket gör havet -inte skogen- till jordens primära ”lungor”.
      2. Om precis allting är individens ansvar, och alla ska tänka på precis allt de gör och alltid välja vad som är bäst för miljön, så vinner ”att vara ledsen över sin mage” över att ”jorden förstörs för våra barn”, för att med din logik ska alla människor välja att inte skaffa barn (då det är det absolut värsta vi kan göra för miljön) och då spelar det ju ingen roll eftersom alla människor är döda om ett århundrade.

      Detta är antagligen Reginas poäng, att vi människor måste välja våra fighter, vad vi prioriterar, för annars riskerar det att bli en spiral som vi inte alls mår bra av. Om alla gör _något_ så resulterar det i något bra för att det tillsammans blir en stor effekt. Jag förstår inte varför människor blir attackerade för att de väljer att inte fokusera på vissa saker trots att de gör andra bra val för miljön. Det är väl fantastiskt att individer ens väljer att försöka välja bort några dåliga alternativ i en värld där styret/de med makt inte försöker göra sig av med de dåliga alternativen?
      Exempel: Om Lisa, som ”fattig student” behöver ett gäng t-shirts för att hon ska iväg på en fältkurs (där de med all sannolikhet kommer få fläckar och kanske även hål) så är det väl rimligt att hon köper de -för miljön sämre- för 79:- /st, istället för de -för miljön bättre- för 259:- /st? Hon väljer ju trots allt att inte äta kött, att aldrig köpa plastpåsar och att inte äga en bil trots att det skulle göra hennes liv lättare (medan att lägga så mycket pengar på tröjor skulle göra det svårare för att ekonomin inte skulle gå ihop den månaden).

      Reply

      • Louise

        |

        Frågan om syreproduktionen är ganska komplicerad. Jag skulle gärna se dina källor på att upp emot 80 procent av jordens syreproduktion sker i haven – inte för att kritisera, jag är genuint intresserad ^^ Vad jag har läst om ämnet bildas ca 45-46% av jordens syre per år i havet. Fotosyntesen som sker genom alger innebär dock att mycket av syret som binds i algerna sjunker ner till botten med döda alger, som sedan nyttjas av nedbrytare. I värsta fall leder överblommning av alger till för mycket syre för nedbrytarna, som förökar sig och kan skapa bottendöd. Över 50% av syreproduktionen sker på land, och störst produktion per ytenhet sker i regnskogarna – därav den gamla termen ”jordens lungor”. Att regnskogen är så otroligt artrik gällande både växter och djur gör avverkningen än sorgligare. Men det är ju inte egentligen ämnet för diskussion här ^^

        Jag förstår Egoinas poäng med att det är tungt att känna sig ansvarig för allt. Jag förstår poängen folk vill göra om samhällets påverkan. Men någonstans verkar många missa att det ju faktiskt är VI som är samhället. Ett exempel är vattenbristen vissa delar av Sverige drabbats av. När jag försökte tala med vänner om spartips blev väldigt ofta svaret: ”vad gör det för skillnad om jag gör det? Ingen annan kommer ju.”
        Att bryta ett beteende eller en norm börjar ju någonstans. Den feministiska rörelsen till exempel började just för att det fanns människor som inte rättade in sig i ledet – var hade jämställdheten varit idag om ingen tog ansvar för förändring eftersom ”vi är ju indoktrinerade av samhället att göra ….” ?

        Nej, man behöver inte göra ALLT. Man behöver inte göra någonting om man inte vill. Men om man nu vill se en framtid för våra barn (tro det eller ej men jag är för människans fortplantning) så behöver vi nog alla börja ta mer ansvar och se vår påverkan. Så länge det finns pengar att tjäna på konsumtionshets så kommer det vara upp till konsumenterna att göra klokare val. För övrigt har jag varit i ungefär den situationen du beskrev men handlade linnen second hand för en tia styck – de produkter som nu redan finns kan vi alla bli bättre på att återvinna!

        Reply

        • S

          |

          Åh, ditt första stycke är delvis om vad jag tillbringar mina dagar med: havens ekosystem! Siffran jag skrev är från långt bak i mitt huvud från någon föreläsning, så jag har ingen direkt källa på den. Däremot gjorde jag en snabb sökning och hittade bland annat doi:10.1038/483S17a publicerat i nature där det står att phytoplankton är mindre än 1% av den fotosyntetiserande biomassan på jorden, men står för ca hälften av all fotosyntes (och då har vi alltså även makroalger, sjögräs, mangrove osv som också fotosyntetiserar i marina miljöer). (Denna källa uppgav DOI: 10.1126/science.281.5374.237 som källa för just detta, om du är intresserad av var den faktiska informationen kommer ifrån.)

          Vill också passa på att rätta till lite av det du säger om sjunkande alger, för att du verkar intresserad och det tycker jag är kul :). Att det kan resultera i syrefria bottnar ( =bottendöd) beror inte på att syre sjunker, utan att organiskt material sjunker. Detta äts av nedbrytande bakterier, och i den processen används syre, vilket innebär att om mängden organiskt material som sjunker är större än inflödet av syre kommer tillslut syret att ta slut. Dock beror detta oftast främst på att det finns någon slags fysisk barriär i vattnet som gör att syre inte blandas in i botten/bottenvattnet (typ ett lager där salthalt eller temperatur i vattnet är olika över/under, så vattnet blandar sig inte efter det har olika densitet). Om havet får sköta sig självt så är inte detta speciellt stora problem, eftersom de flesta näringsvävar börjar med att något äter dessa phytoplankton. Men när vi människor rubbar balansen genom att till exempel ta bort många rovdjur eller andra stora organismer så kan det i slutändan resultera i att fler phytoplankton sjunker. Eller om vi samtidigt tillsätter näringsämnen i extrema mängder som resulterar i fler phytoplankton (som det ju nu finns färre organismer som äter).

          Tillbaka till individers ansvar! Enligt mig är inte individer samhället, utan rollerna individerna fyller, tex en borgmästare, en doktor, en kassör, en arbetslös och ett barn på dagis. Det fanns ju individer redan innan det fanns ett samhälle. Jag antar att det är just denna syn som får mig att tro att det är viktigare att förändring sker högre upp än hos individers val. Ditt exempel med feminism kan också vara mitt exempel, då dessa fantastiska människor tillslut nådde så många beslutsfattare världen över att det skapat bättre förutsättningar för många på dessa platser. Enligt mig skulle det alltså inte räckt med att individer valde att inte tycka som normen, utan de jobbade för att ändra lagar osv. På samma sätt ser jag inte att en individs val att inte köpa giftbananer spelar roll, utan om personen försöker att få politiker, affärer osv att inte sälja bananerna så sker den riktiga förändringen (för då kan ingen köpa bananerna). På samma sätt är det för mig helt galet att politiker fortsätter att styra Sverige på ett sätt att fler och fler människor flyttar från landsbygden till storstäder, där det ju som du säger är vattenbrist. Detta ligger hos makthavare, inte hos individer som ju bara söker efter bättre omständigheter (möjligheter till studier bland annat).

          Haha, min mening om att skaffa barn kan ha låtit lite väl extrem, jag är glad att den verkat framgått på rätt sätt. Att du hittade linnen secondhand är ju jättebra, och jag hade säkert kunnat hitta ett mycket bättre exempel än så då det ju som du säger är relativt lätt bara man vet var möjligheterna finns. Håller helt och hållet med om att återanvändning är en stor del i vad som behövs så länge vi har den här konsumtionshetsen runtomkring oss. Men ännu en gång tycker jag att det är viktigare att bekämpa hela sättet genom att bli aktiv inom ämnet och försöka förändra, än att ”bara” göra ett val som får en att spela en lite mindre roll i det hela.

          Åh vad jag önskar att vi kunde samlas, ett gäng av oss som kommenterat här, och diskutera detta över något varmt att dricka. Vi skulle kunna lära oss så mycket, och få så himla mycket bra idéer!

          Reply

  • Ina

    |

    Alltså konsumism har nässlat in sig i våra liv, alla våra traditioner och värderingar bygger på konsumism numera. Även vårt språk har förändrats tänk att konsument är synonym till person now a days… självklart måste alla dra sitt Hö till stacken och kämpa och försöka göra bättre val, men en förändring av det som grundar vårt samhälle är nödvändigt. Under det kapitalistiska systemet är konsumtion = tillväxt = välfärd.. inte konstigt att vi har blivit så programmerade till att konsumera. För att lyckas stjälpa konsumismen måste vi vända oss från det kapitalistiska systemet. (Jag läser humanekologi så detta ligger mig otroligt varmt om hjärtat)

    Reply

    • Egoina

      |

      Så spännande att läsa humanekologi! Dela gärna med dig av funderingar och smarta insikter på vägen 😉

      Reply

  • Fanny

    |

    Jag håller med dig, det känns orättvist att samhället är uppbyggt på ett sätt som motarbetar vårt eget bästa gällande många saker, t.ex. gällande miljön och vår hälsa. Och så hamnar ansvaret på den lilla individen att göra val som är det motsatta från vad samhället har lärt oss!? Jag hade själv en tid då jag försökte vara ”perfekt” på alla områden – inte äta kött, helst inga mjölkprodukter heller, bara köpa närodlad och ekologisk mat, kläder av ekologiskt bomull från ett hållbart märke osv osv…. det resulterade i att jag inte alls mådde bra då jag kände stt jag inte klarade av att leva upp till allt. Det tog sån energi att göra övervägda och medvetna val HELA tiden och det ledde till en enorm stress. Nu har jag bestämt mig för att det måste inte vara allt eller inget, det är bättre att göra lite än inget alls. Det mår nog både världen och jag själv bättre av. Jag håller därför nere på konsumtionen av kött och mjölkprodukter, men äter det nog ibland utan att få dåligt samvete. Jag återvinner skräp och försöker tänka miljösmart på andra sätt men hackar inte ner på mig själv om jag nångång gör ett ”dåligt” val. Och det känns jättebra! Heja oss som jobbar för en bättre värld men också jobbar för att må bra själva <3

    Reply

    • Egoina

      |

      Precis! Exakt så tänker jag också och vilken befrielse det blev när jag tillät mig själv att vara ”dålig”. Då känns det plötsligt också enklare att ibland (och oftare) göra bättre val 🙂

      Reply

  • Alexandra

    |

    Vilket himla klurigt ämne. Samhället uppmanar oss att handla, men vilka är samhället? Jag tänker att som offentlig person är man en del av samhället och en del av de som kan påverka extra. Med det sagt så menar jag inte att en individ ska ta allt ansvar, jag tänker att det är ett delat ansvar men likväl ett ansvar. Himla klurigt men viktigt. Jag antar att jag landar i att ingen kan göra allt men alla kan göra något typ av tänk.

    Reply

  • Karin

    |

    Väldigt bra skrivet! Resonerar precis som du. Tycker alltid du har så vettiga tankar och formulerar dem så bra. Jag kan få dåligt samvete för så sjukt banala grejer ibland, typ ”jaha, nu köpte jag det billigaste schampot de hade, men hur bra är det för miljön då?” Som student får jag göra såna val i bland, och allt i livet ska inte behöva vara ångestfyllt. Jag är ”duktig medborgare” på många andra sätt. Det är skitbra om man väljer att handla ekologiskt, av hög kvalitet, mindre ofta osv och jag tänker att jag kommer kunna göra det i större mån om några år när jag har ett jobb, och så får det vara!

    Reply

  • Simona

    |

    Jag tycker det handlar om att vara en medveten konsument och att tänka att mina val i viss utsträckning kan påverka producenterna. Att belysa frågan, som du gör nu, är ju ett sätt att öka kunskapen kring konsumtion och hur vi som individer använder vår ”köpmakt” för att påverka samhället. Min personliga strategi är kanske just därför ”lite av allt”-metoden. Jag köper oftast kläder av högre kvalitet som jag verkligen behöver och jag försöker äta mer vegetariskt i vardagen osv, men inte alltid. Håller verkligen med om att det inte går att vara superengagerad i allt som är dåligt i samhället, för då skulle man helt enkelt inte ha tid med ett vanligt liv. Men jag beundrar verkligen de människor som investerar helhjärtat i en, flera eller många viktiga frågor!

    Reply

  • Camilla

    |

    Jag tycker det här är ett sådant stort ilandsproblem. Om man verkligen tänker efter så är det hela så sjukt. Man är duktig för att man låter bli att köpa något. Man är duktig för att man äter vegetariskt en gång i veckan. Vi vet alla vad som är rätt och bäst. Men det är svårt att göra förändringen och då är det okej att inte göra det. Uppenbarligen går det att leva på ett annat sätt då det är många andra som gör det. Det kan omöjligen vara så svårt för vissa och enklare för andra. Viljan är det enda som spelar roll. Det är ETT beslut man måste göra och folk yrar omkring och beklagar sig att det är svårt och de är offer. De som konsumerar mindre är inte bättre människor. Men de har tagit beslutet. Så vad är egentligen folks ursäkt annat än att de egentligen inte vill?

    Det är allas ansvar. Jag tänker inte på dig när jag tänker på överkonsumtion. Du konsumerar mer än de flesta jag känner men inte fler än andra influences.

    Reply

  • Michaela

    |

    Kolla på minimalism dokumentären på Netflix 🙂 superbra.

    Reply

    • Egoina

      |

      Såg den! Det är därför jag skrev om punkt 2, att verkligen tänka igenom sina köp. Dokumentären fick mig att tänka till 🙂

      Reply

  • Elisabeth

    |

    Ett otroligt viktigt ämne att lyfta och något som jag brinner för! Skrev nyligen en insändare om detta, som du kan läsa här om du vill: http://www.helahalsingland.se/opinion/insandare/den-sanna-kostnaden-for-billiga-klader
    I takt med att jag har lärt mig mer och mer om detta, hur konsumtion påverkar människor och miljö otroligt negativt, har min shopping avtagit mer och mer. Jag läser just nu en kurs som heter Medveten konsumtion (av Studiefrämjandet) och det har fått mig att bestämma mig för att sluta shoppa helt. Åtminstone i den mån det går, ex underkläder skulle jag inte köpa second hand, men då kommer jag istället välja miljömärkt osv.
    Tyvärr läggs detta ansvar på våra axlar. För som samhället ser ut idag kommer det aldrig att göras reklam för att man ska shoppa mindre. Därför är det upp till oss konsumenter att ta avstånd från detta och visa att det inte är okej. För det är inte okej att människor ska få behöva lida så fruktansvärt som de gör när de syr våra billiga kläder. Det är inte okej att det går åt ca 10 000 liter vatten och flera kilo kemikalier bara för att tillverka ett enda par jeans. Vi måste ställa krav på bättre arbetsvillkor och mindre miljöpåverkan. Detta när vi köper nytt alltså. Men det viktigaste är att försöka undvika att köpa nytt; använd kläder länge och laga om de går sönder, leta i second hand-butiker (de säljer allt mellan himmel och jord), byt kläder med kompisar för att uppdatera garderoben, låna av varandra osv.
    Börjar man tänka på detta kan man som enskild person åstadkomma ganska mycket utan att ”offra” allt. Samma sak egentligen när det kommer till vad som helst; skönhetsprodukter exempelvis. Köp miljömärkt, ställ krav på att varorna ska vara utan onödiga gifter, det tjänar både miljö och människor på.

    Tack för att du tar upp det här viktiga ämnet och tack för en superbra blogg. Kram!

    Reply

    • S

      |

      Men det här är ju hela dilemmat som tas upp, det är ”lätt” att tänka på det du säger gällande kläder och skönhetsprodukter, men lägg dessutom till husgeråd, transport, mat, nöjen osv osv så tar det extremt mycket tid och pengar samtidigt som det kan skapa en känsla av ångest hos personer att de inte gör tillräckligt trots att de gör mer än de flesta andra. Är det då inte rimligare att de som faktiskt kan förändra utbudet är de som har störst ansvar? (Jag säger störst, för självklart måste vi individer försöka hjälpa till med det vi känner är rimligt i och med att vi är i situationen vi är i.)
      Varför har jag fortfarande möjlighet att köpa de sämre bananerna, heck, varför har jag ens möjlighet att köpa bananer alls I SVERIGE, ÅRET OM? Antagligen för att det inte är rimligt att alla som handlar väljer bort bananer, så det finns en marknad, och allt styrs ju av att det finns en marknad, ett sätt att tjäna pengar, ”tillväxt”. Istället för att exempelvis 10 miljoner människor alla ska välja bort att köpa bananer, där det alltså krävs 10 miljoner beslut, så kan en liten grupp människor välja att inte tillåta försäljning av bananer för dessa 10 miljoner människor. (Och här kommer politisk ideologi och frihet in i bilden, vilket gör det hela så komplicerat att jag inte orkar fortsätta skriva, haha!)

      Reply

      • Elisabeth

        |

        Det jag menar är att man kan göra lite inom alla dessa områden, man behöver inte gå all in på allt, utan att förbättra lite grann här och var gör stor skillnad om alla gör det. Visst kanske det tar lite extra tid i början innan man kommer in i det, men sedan går det av bara farten när man har fått det till en vana. Och det behöver absolut inte vara dyrare. Vad gäller mycket så kan man ju faktiskt spara pengar, genom att ex inte köpa sådant man behöver, köpa second hand istället för nytt (man man göra många fynd vad gäller både kläder och husgeråd), ta bilen istället för cykeln, resa inom Sverige istället för att flyga till Thailand osv. De pengar man spar in på allt detta kan man lägga på ekologisk mat 🙂
        Det enklaste för oss konsumenter skulle ju självklart vara som du säger, att de som har makten att förändra utbudet gör det. Men det kommer inte ske om inte vi konsumenter kräver det, det är det jag menar med att ansvaret också ligger på oss som individer. Vi måste visa vad vi vill ha och vad som är viktigt, så att beslutsfattarna vet om det och kan förändra.
        Det här med att det skapar ångest hos personer att man inte gör tillräckligt har du absolut rätt i, jag känner väl igen mig. Och jag har ingen bra lösning, men jag tänker att man inte får mindre ångest av att strunta i allt och försöka inbilla sig att man inte har något ansvar, att man inte behöver bry sig. För någonstans vet nog de flesta att man faktiskt har det, det går inte att komma ifrån.
        Ja visst orkar man knappt skriva om det till slut för att det är så många parametrar som spelar in?! Det är ett väldigt svårt ämne, men superbra att det åtminstone förs diskussioner kring det!

        Reply

  • emmy

    |

    Jo, alltså jag tycker nog att sk. ”influencers” har ett större ansvar än många andra… Just eftersom det är en så medveten strategi att få andra att just konsumera. En ”vanlig” konsument påverkar ju inte andra i den utsträckningen. Men med det sagt så har vi ALLA ett eget ansvar för hur vi väljer att konsumera och leva våra liv. Men, har man gjort valet att arbeta med reklam, försäljning, påverkan osv. så har man ju gjort det valet och jag tycker att det mest ansvarsfulla där är att påverka till det bättre, att få andra att göra bra val istället för onödiga. För den makten kommer du inte undan. Precis som alla vi andra har valet och ansvaret att göra bra och hållbara val med den informationen vi tar in. Dessutom är konsumentmakten större än vad vi kanske ofta vill tro, även om det är lätt att komma med ursäkten att ”en person inte kan göra skillnad” – för det kan vi!

    Reply

  • Carro

    |

    Tack för att du svarade!! ❤️ Som jag skrev så försöker jag så gott det går för att jag främst tänker att det är dåligt och jag inte vill bidra till överkonsumtion. Sen är jag på långresa nu vilket gör det ännu svårare, har lixom 4 klädesplagg och i varma Asien behöver de ju bytas ut. Har inte så många alternativ men känner mig ju skitdum. Tycker det du skrev var vettigt: göra det man kan (hållbara varor, inte köpa massa saker man inte behöver osv) men ändå lägga det på en rimlig nivå – särskilt om man redan är väldigt inriktad på andra miljöproblem, exempelvis köttkonsumtion. Man får väl ta det ett steg i taget, acceptera att man inte är perfekt men man gör sitt bästa och hoppas på en ljusare/enklare/miljövänligare framtid både för företag och privatpersoner. Åh vilket svårt ämne, vill nästan börja om och skriva tre gånger om för jag inte blir klok på mina tankar 🙂

    Reply

    • Carro

      |

      Fick en till tanke. Man kanske kan säga att det faktiskt är alla individers ansvar att göra något åt saken nu nu nu, men med fokus på politiken. Förstår ni vad jag menar? Att man på något vis börjar högst upp i kedjan (eller år konsumenten högst upp i kedjan??) genom att rösta på ett parti med en stark miljöpolitik gällande konsumtion av kött, kläder, inredning osv. Kommer tänka på detta ämne hela natten, kan inte sluta fundera 🙈

      Reply

  • Danielas Dagbok

    |

    Så bra inlägg av dig Regina, och intressant att läsa om dina åsikter kring detta! Vill bara säga att jag tycker reklamen i din blogg är den som känns mest äkta av all reklam bland alla storbloggare, så tummen upp för det 🙂

    Reply

  • Ellen

    |

    Många bra åsikter i ditt inlägg och även många bra här i kommentarsfältet! Enbart att du tar upp detta gör ju att många läser inlägget och förhoppningsvis börjar tänka mer i liknande banor om de inte redan gör det. Förstår att det är klurigt med att vara influencer då ert jobb till stor del bygger på ”att få folk att konsumera”(tolka mig rätt..). Men som många andra skrivit är du inte på långa vägar en så pass stor konsumtionshetsare som många andra influencers. Du verkar vara på rätt håll i dina tankebanor kring hur du vill/borde konsumera och alla börjar vi ju någonstans<3

    Reply

    • Egoina

      |

      <3

      Reply

Lämna en kommentar

Arkiv