Follow my blog with Bloglovin
Headerbild för Egoinas blogg på egoinas.se
Headerbild för Egoinas blogg på egoinas.se

När jag skulle ta på mig jackan

Ingen bra vecka det här heller, vill bara att den ska ta slut. Men I’m hanging in there. Dessutom har jag så ont i ryggen att jag inte vet var jag ska bli av. Jag vet inte om jag har ont för att jag legat i soffan hela dagen, eller om jag har legat i soffan hela dagen för att jag har ont. Förlåt för att jag är så tråkig nu alltså.

I brist på annat avslutar med ett litet bildregn med sjukt ointressanta bilder som Jacob tog på mig i lördags:

img_1479

”Kan du ta en bild på mig”, frågade jag. Men han vägrade ta en bild när jag hade min ”fotopose” som han kallade den. ”Okej, då  posar jag som jag gjorde när jag var liten istället”, sa jag. Här är bevis:

 

201328143929670_sbig

img_1486

Sedan tog han tydligen en miljard bilder på mig när jag skulle ta på mig jackan.

 

img_1487

img_1489

Här upptäckte jag att jag tagit fel jacka. Det var ju inte min jacka, det var mammas jacka! Jag tyckte detta var mycket roligt.

 

img_1490

img_1494

img_1499

Jag fick på mig rätt jacka till slut. Tur va.

 

0

Spåra från din sida.

Kommentarer (15)

  • Robert

    |

    Det var en himla tur du fick på dig rätt jacka! 😉

    Svara

  • Fanny

    |

    Du behöver inte be om ursäkt. Ta hand om dig <3

    Svara

  • Evelina

    |

    Jag vet att du och dina läsare alltid kommer med så bra råd och nu sitter jag i en jobbig sits…jag vet inte om jag och min kille är inne i en svacka eller om det helt enkelt är så att vi borde göra slut. Vi bor tillsammans och har varit ett par i drygt 4 år. De senaste månaderna har vi bråkat mycket, egentligen om skitsaker men jag har mått så dåligt av det. Dessutom vill han knappt ha sex längre, 1 gång i månaden kanske (på mitt inititiv). Vi har ”pratat” men han har så svårt för djupare diskutioner och påstår att allt är bra. Och jag VET att han inte skulle vara ihop med mig om han inte älskade mig, men jag är orolig att han blivit deprimerad eller liknande. Han är så nere och låg och han uttryckte häromdagen att han är trött på att bara jobba och aldrig göra något. Jag tror han behöver en hobby. Men samtidigt är han inte villig att ta tag i problemet. Jag har sagt åt honom att han kanske skulle behöva prata med någon men det förnekar han. Det är så svårt för jag känner att jag inte når fram. Till ssken hör också att jag börjat umgås med en gammal flamma (vi umgås som kompisar fast det märks att det skulle kunna bli något om jag ville) vilket min sambo vet om. Jag vill inte ge upp kärleken med min sambo för det känns verkligen som att det är en dålig fas men samtidigt tvekar jag så otroligt mycket…snälla, hur ska jag ta detta vidare?

    Svara

    • Vickan

      |

      Åh vad tråkigt. Jag har varit i en liknande situation… Finns så mycket jag ångrar att jag inte gjorde. Men man är verkligen två också, det är bådas anvar att få ihop livet tillsammans.
      Mitt råd är att prata med honom, alltså inte bara ta upp det över kvällsmaten utan sätta er ner verkligen. Anklaga inte, utan lägg fram vad som är annorlunda från innan och hur skiljer sig drömsituationen från hur det är nu. Berätta att du gärna vill dit och att du är ledsen idag. Berätta vad du ser för förändringar i hans beteende och prata om vad ni kan göra för att förändra det tillsammans. Förnekar han att det finns ett problem så upplys honom om att ju du ser ett problem om vill göra något åt det.

      Oavsett utfall av samtalet så prata igen ett par gånger. Låt det landa och låt honom bearbeta. Hjälp honom att komma i kontakt med någon att prata med om han inte tar intiativ själv.
      När ni gått igenom detta ett par gånger kommer det klarna för dig om han är villig att jobba med detta eller om det kommer fortsätta såhär. Vill han inte, så lämna. Man har ingen skyldighet att stanna med någon som inte får en att må bra – även om inte den heller mår bra (så länge man försökt).
      Sätt en tid för dig själv hur länge detta får pågå, annars är det lätt att det drar ut på det otroligt länge. Som i mitt fall, 1,5 år och otroligt mycket skada på mig själv.

      kram <3

      Svara

      • Evelina

        |

        Så himla bra svar, tack! Ska verkligen göra detta <3

        Svara

    • Malin

      |

      Jag skulle råda tvärtom, prata inte med honom. Däremot skulle jag nog råda till att ta lite tid själv och fundera på vad DU vill. Klart att din gamla flamma verkar lockande och rolig nu när din sambo inte verkar må så bra. Men om du vill stanna i ditt nuvarande förhållande så hade jag slutat umgås med den gamla flamman (kan inte vara superkul för din sambo i dagsläget om han mår dåligt och du kanske är lite ”svag” för att råka göra ett misstag… Kan bli fel så snabbt och lätt.)
      Och istället för att prata med honom, vissa är ju helt enkelt inte pratare, så försök led in honom på rätt spår. Föreslå att ni hittar på nått, en weekend nån stans, börja gå promenader, köp en fisk vad som helst! Nått som får er att göra något gemensamt och att han får nått annat att fokusera lite på. Ibland kan det räcka med så lite för att få nån att ”vakna till” lite.

      Skulle det ändå inte funka så kanske det är läge att snacka med nån av hans vänner, eller så får du faktiskt omvärdera vad du vill med ert förhållande. Du ska ju verkligen inte vända ut och in på dig i evighet för att få det att funka om han inte bjuder tillbaka!

      Är man tillsammans med någon i flera år så går det upp och ner i förhållandet och ibland är det ju så att man ger mer än vad man får. MEN man ska inte fastna i det och bli självutplånande så klart.

      Svara

      • Evelina

        |

        Klokt tips. Det faktiskt sant så som du skriver att alla inte är pratare (även om jag önskar det)vilket han verkligen inte är. Jag ska ta till mig av era tips så får vi hoppas att vi löser detta, vill inte ge upp så lätt <3

        Svara

    • Sara

      |

      Mitt svar kanske inte ger så mycket men jag tänkte ändå svara

      Jag är en sådan person som inte tycker om att prata så mycket när jag mår dåligt. Jag vill helst bli lämnad ifred och bearbeta problemen ensam. När någon är på mig och ”tjatar” (som jag upplever det som just då) blir jag bara sur och drar mig undan. Det ger motsatt effekt. Visa tydligt att du finns där som stöd om jag vill. Ett ultimatum går jag alltid igång på, det ger mig en extra push att verkligen klara något eller besluta något som annars kan kännas svårt.

      Svara

  • Sandra

    |

    Min pose som barn var att alltid ha munnen helt vidöppen, som om jag alltid varit helt förvånad över nånting. Fattar inte? Såg ju helt iq-befriad ut?

    Svara

  • Linnea

    |

    Har du testat kiropraktik mot ryggen? Det har gjort underverk för mig! 🙂

    Svara

    • Egoina

      |

      Tack, men det är nog bara tillfälligt 🙂

      Svara

  • Citrin

    |

    Ont i ryggen = ALLTID motion, motion, motion! 😉 Det tar emot som fan, och gör för en stund mer ont, men i längden är det nyckeln till en bättre rygg. Man lurar sig ofta att vila = nyttigt, men förutom vid benbrott så är alltid rörelse det nyttigaste. Jag talar från egen erfarenhet, har ofta ont i ryggen p.g.a. otränad + helt felbyggd (svankar som värsta ankan). Så dra ut sambon och gå en timme, gärna lite i backar. Hoppas du mår bättre snart fina du! <3 Kram!

    Svara

  • Pia

    |

    Nästa vecka kanske blir bra! <3

    Svara

  • Denise

    |

    Jag brukar alltid få jätteont i ländryggen om jag har rört mig för lite (t.ex. om jag legat i soffan en hel dag). Då brukar jag bara göra typ 30 rygglyft och så känns det bättre efter en stund. Kanske kan hjälpa lite för dig också? Hoppas din vecka blir bättre <3

    Svara

Lämna en kommentar

Arkiv