Follow my blog with Bloglovin
Headerbild för Egoinas blogg på egoinas.se
Headerbild för Egoinas blogg på egoinas.se

Svar på några av era senaste kommentarer

Hej egoina!
Kan du ge lite break up tips? Vet att du precis gått igenom det och jag är i samma sitts. Hur tar man sig igenom det? Vi har 6 riktigt bra år i bagaget men nu håller allt på att krascha. Hur blir man glad igen? Hur går man vidare?
Hälsningar, en förvirrad och ledsen tjej!

– Det viktigaste är klyschan: tid. Bryt kontakten och acceptera att det gör ont och att det tar tid, men att du kommer må bra igen. Till och med bättre än vad du gjorde tidigare. Jag skrev en krönika på ämnet för något år sedan. HÄR hittar du den (förlåt för dåliga bilder, hoppas det går att läsa ändå). Tycker den är aktuell fortfarande. Där har du en ”guide”. Kram! <3

 

Du som faktiskt har en utbildning i kommunikation och marknadsföring. Vad tycker du om domen mot Miss lisibell? http://www.expressen.se/noje/misslisibell-falls-for-smygreklam-i-video/

Tror du att fler bloggare kommer bli dömda? Jag tror att, speciellt de yngre, inte fattar eller förstår det här med reklam. speciellt reklam riktat mot barn.

– Jag tycker det är bra att det tas på allvar och att någon faktiskt fälls. Det finns regler att följa när man gör reklam i sociala medier och det är många som inte följer dessa. Genom att någon faktiskt fälls kan man hoppas på att folk generellt kommer skärpa sig. Sen just i hennes fall vet jag inte vad jag tycker, följer inte henne och vet inte hur ”grovt” detta var. Jag menar, jag ser hela tiden diffus marknadsföring på Instagram och i bloggar och tycker ibland att det är helt galet att inte fler ”åker dit”. Det gynnar ju alla att regler följs. Det är ärligare mot konsumenterna och dessutom skulle det nog göra att marknadsföring i sociala medier skulle tas mer på allvar. Det är ju väldigt lönsamma och inflytelserika kanaler. I längden skulle det också kunna göra att den typen av medier får högre status, precis som Bloggkommentatorerna nämnde, vilket i sin tur skulle göra det dyrare för företag att marknadsföra sig där. Det är ju helt galet om man jämför med till exempel vad en tryckt annons i ett magasin kostar jämfört med ett sponsrat inlägg i en blogg, och ofta når också till exempel bloggen ut till fler och har mer ”kraft”. Men sen tror jag också att det behöver vara tydligare vad det är som gäller, många vet nog inte helt hur reglerna för spons, betald exponering osv ser ut, speciellt yngre människor på sociala medier, och det är ju väldigt tråkigt.

 

DSC08769

 

Egoina hjääälp! Det är så att jag har flyttat till en stad jag ska börja plugga i, och jag är så ledsen och har så mycket ångest att jag inte vet vad jag ska ta mig till. Kan inte förstå hur jag ska kunna överleva här och plugga i tre år. Har du några tips som kanske gör det enklare att börja plugga alltifrån själva pluggandet, vänner, och att flytta hemifrån? Kram!

– Åh, jag har fått så många liknande kommentarer, så du ska veta att du inte är ensam. Det är sååå vanligt att känna så. Jag säger såhär: ge det tid. Det tar tid innan man kommer in i klassen, vänjer sig vid de nya rutinerna och den nya staden. Det är inte konstigt att ha ångest och vara vilse i början – det är ju läskigt! Tänk positivt och fake it until you make it i en månad till. Känns det fortfarande skit då så kan du överväga om du ångrar dig och vill hem. Då har du i alla fall försökt! Om det är någon med liknande erfarenhet som känner igen sig så kommentera gärna 🙂

 

Hej!
Jag har följt dig länge. Du är min kompis, bara det att du inte vet det. Missförstå mig rätt nu men det känns lite skönt att du inte verkar ha någon partner nu. Jag känner mig mindre ensam. Men är ändå så trött på singellivet. Hur gör man för att hitta någon? Har hört “sluta leta så händer det” för många gånger. Det går inte! Var är bäst att “leta”? Hur gör du när du känner dig ensam?

Vill avsluta med att tacka för att du delar med dig av dig själv och dina erfarenheter! Du är toppen!

– Åhhh men du är min kompis också <3 Haha, jag förstår vad du menar. Jag är så tacksam över att jag har kompisar som är singlar, det känns mindre ensamt. Inte så att jag inte unnar dem att träffa någon, men ändå, av egoistiska skäl är jag glad över det. Det är lite sant det här att det händer när man slutar leta (tänker som i DENNA krönika). Men alltså, om man vill träffa någon är det ju inte så att man bara kan ligga hemma och vänta på att det plötsligt ska ske. Man måste ju träffa människor. Det bästa är väl egentligen att dra sig till miljöer och hobbys man gillar och träffa någon på så sätt (tänker det är bättre än typ en nattklubb), men om det är omöjligt för dig att träffa någon på det sättet (vilket det är för de flesta) så rekommenderar jag dejtingappar och dejtingsidor. Ta en kaffe med olika snubbar och se vad som händer. 😀 Lycka till! När jag känner mig ensam hör jag av mig till Lina. Så himla synd att vi inte är gay alltså. Haha!

 

DSC09025
 

Hej! Nu ska jag fråga dig.. du är ju smal, tränar du eller håller du dig smal ändå?

:-)

– Jag tränade mycket en period innan examensarbetet, sen tog uppsatsen sån tid att jag inte hann med och sen orkade jag inte börja igen. Jag tränar inte förutom att jag är ute och går ibland, och jag äter vad jag vill. Jag går upp och ner i vikt mycket beroende på humör. Är jag deppig äter jag dåligt till exempel. Men jag vet inte alltså, har inte vägt mig på många år så jag har egentligen ingen aning. Försöker fokusera på att må bra istället.

 

Hej, du som ändå äter ute ganska ofta. Hur mycket dricksar du? Tycker det är så jobbigt det där. Särskilt när det liksom blir att man får följa med till kassan (?) och betala själv med kortet, då säger de ju typ (o knappar in) hur mycket det blir bara. Och lunch vs middag ute – middag är ju mer eller mindre praxis att man dricksar, men hur ska man egentligen göra på lunch?

– Jag dricksar cirka aldrig när jag äter lunch ute. Det beror såklart på vilken restaurang det är, men om det är vid lunchtid och om det blir som du säger att man betalar vid kassan så känns det konstigt att ge dricks. Men är det ett restaurangbesök eller ett ”finare” ställe på lunchen dricksar jag alltid såvida jag inte är totalt missnöjd. Det brukar bli cirka 10 %, mer eller mindre beroende på hur nöjd jag är.

 

IMG_4090

 

EGOINA! Jag har lite panik: jag ska börja studera på universitet. På distans, dessutom. Hur skriver man akademiskt, höll jag på att säga? Jag är relativt bra på svenska språket och har the basics, men jag känner mig ändå väldigt nervös. I och med att det är distans, liksom. Hur vill de ha exempelvis dokument skrivna? Är det times new roman som gäller, som på den gamla goda tiden? Storlek 12 antar jag? Etc etc etc. Gud, min hjärna…

– Det finns böcker om hur man skriver akademiskt, men tänker att om du är ”bra på svenska språket” är det inga problem. Det viktiga är att skriva korrekt, undvika slang och ord som ”alltså” och ”man”, uttrycka sig koncist och att det man vill säga är tydligt. Det är alltså inte meningen att man ska prata över huvudet på folk, men språket ska ändå hålla en relativt hög nivå. Det brukar alltid finnas guider på hur uppgifter ska vara skrivna, om inte så fråga. Annars skulle jag rekommendera times, strl 12 och 1,5 radavstånd som standard. Lycka till! Det kommer gå skitbra!

 

Alltså, jag tänker alltid “vad skall jag ställa för fråga för att den skall komma med på “svar på senaste kommentarer”.
Hur töntigt och löjligt det än låter, så tycker jag att det är häftigt (jaaag veeeet) när ens fråga står där i centrum med fet stil. (Jaaag veeeeet).

Men, om du klickar på min ip-adress, ser alla kommentarer jag skrivit? (Inte för att jag kommenterat så mycket, men ändå, du vet)

Om du fick byta namn, vad skulle du byta till då? (Om frågan redan är ställd, diskvalificera denna. Abort abort)

*försöker komma på en rolig fråga*

Om du var tvungen att välja mellan att se en man med getingskägg eller en tupp som spelar schack, vad väljer du?

Sista: hur kan du inte gilla Ross? Jag blir så ledsen, för jag älskar Ross :( .

– Haha. Gullig du är 🙂 1) Ja, jag kan se alla kommentarer från samma ip. 2) Oj, bra fråga. När jag var liten tyckte jag om namn som började på J och skulle gärna vilja heta Jennifer. Idag är jag ändå glad över att jag har ett annorlunda namn. Sen kan jag faktiskt välja att ha ett fejknamn när jag till exempel beställer taxi. Haha. Orkar inte att de säger ”va?” och sen ändå uppfattar fel namn. 3) Tupp som spelar schack, lätt! Läskigt med så mycket getingar ju. 4) Har svarat på denna fråga HÄR. Hahaha, en parentes bara. När du skrev ”abort abort” kom jag att tänka på en scen i Scrubs där JD säger typ ”abort the babies” till en präst och så blir det helt fel, men prästen svarar typ ”I am pro choice”. Någon som sett?

 

0

Spåra från din sida.

Kommentarer (26)

  • Lisa

    |

    Älskar det avsnittet! Så typiskt JD att säga fel saker vid fel tillfälle 🙂 Som när Laverne ska begravas och han ba: Its a beautiful morning!

    Svara

  • n

    |

    Till personen som pluggar i en ny stad. För ett år sedan flyttade jag till en okänd liten stad i Östeuropa för att plugga i 6 år. Inte för att jag ville plugga här utan snarare för att jag inte kom in på utbildningen i Sverige. Hur som helst, jag var ensam, kunde ingenting om språket, kulturen eller någonting. Första månaden grät jag mest hela tiden och undrade vad fan jag hade gett mig in på. Allt kändes skit rent utsagt. Nu ett år senare har jag flyttat in med två tjejer som jag nu kan kalla mina bästa vänner och har andra vänner från världens alla hörn. Trots hård mentalitet i skolan med lärare som trycker ner en titt som tätt så är jag så glad att jag stannade kvar. De minnen och erfarenheter jag har fått finns det inget som kan slå. Och de vänner jag fått nu betyder så otroligt mycket och har förändrat mycket i mitt liv till det positiva. Vad jag vill komma till är att, som egoina sa, ge det tid. Det finns nog många andra i exakt din situation där du befinner dig nu, ni måste bara hitta varandra 🙂 det kommer lösa sig! kram

    Svara

  • Ellen

    |

    Jag har sett alla scrubsavsnitt 500 gånger, så jag kan nog fan alla repliker! När jag gillar något går jag all in. Typ med en viss podd (vågar inte ens skriva vilken, för jag verkar så jävla stalkig. men handlar om två kvinnor. Från Umeå……. Hehe) Den är jag nog på riktigt på sjunde omgången. 85 avsnitt. 7 gånger. Vad är det för fel på mig? Hjelp

    Svara

  • Hanna

    |

    Det här har ingenting med inlägget att göra eller så, men tittar just nu på ett avsnitt av America’s next top model och kommer ihåg att du för några år sedan skrev att du tyckte Tyra var en av världens mest egocentriska personer. Jag hade inte alls tänkt så, men insåg då att du faktiskt har helt rätt. Varenda avsnitt handlar om henne och hennes karriär och hur himla bra (enligt henne själv) hon är, är riktigt underhållande att se faktiskt hur programmet ska försöka verka som att det handlar om att ta fram nya modeller men när det egentligen handlar om att Tyra ska få visa upp sig själv så mycket som möjligt! Så varje gång jag slår på tvn och det visas ett avsnitt så tänker jag på dig 😉

    Totalt värdelöst inlägg kanske, men kände bara för att berätta hur rätt du faktiskt hade 😀

    Kram Hanna

    Svara

    • Egoina

      |

      Haha va? Har jag skrivit det? Har verkligen inget minne av det. Sökte på Tyra i min blogg, men hittade ingenting. Nåja. Blir kanske så när man bloggat i åtta år 🙂

      Svara

  • Malin

    |

    Till dig som ska flytta och börja plugga!
    Förra året flyttade jag till en ny stad för att börja plugga en tre-årig utbildning. Jag var också galet nervös, hade ångest och var ledsen i början. Jag är nog lite utav en vanemänniska och har svårt för nya situationer, det tar tid innan jag kommer in i det och innan jag väl kommit in i allt mår jag väldigt dåligt.

    Att få nya vänner kommer inte va ett problem, man är ju faktiskt inte den enda som är ny och inte känner någon. Men det kan ta lite tid innan man hittar sin plats och vilka man trivs bäst med. Jag var även nervös för plugget eftersom att jag inte hade pluggat på fyra år, men även det har löst sig och bara man lägger ner tid på det, hittar någon bra vän att plugga med så kommer man fixa det. I värsta fall får man göra en omtenta eller två (eller tre) men det är ju inte hela världen.

    Ångesten försvinner med tiden och plöstligt är du inne i din nya vardag och kan inte tänka dig att göra något annat eller va på någon annan plats. Hoppas allt löser sig för dig och att du mår bra snart igen 🙂

    Svara

  • Lisa

    |

    Jag känner igen mig som nyinflyttad!!! Grät senast på förmiddagen idag pga hemlängtan och känner mig ensam. Börjar på universitetet imorgon och det känns läskigt. Bor inneboende i ett hus och har så svårt att ta för mig av utrymme så sitter mest på mitt rum och mår dåligt. Men det kommer bli bättre intalar jag mig själv!! Let’s give it a shot och ensam är jävligt stark!! Vi klarar för fasen det här vänner!

    Svara

  • a.

    |

    hahahha, sjukt kul det med scrubs!

    Svara

  • BEX BEAUTY

    |

    SÅ BRA SVAR på frågan om MissLisibell! Håller med till 100 procent. <3

    Svara

  • Anna

    |

    Hej du som har ångest över att plugga i ny stad: JAG MED! Är i en ny stor stad jag inte känner, hittar ingenstans, ska bo med någon jag knappt känner och har också sån ångest. Det går såklart i vågor men ibland känns det som att jag aldrig kommer klara det…. Men just de ljusa stunderna, kanske att det bara för 1 min känns lite ok, gör att jag håller mig uppe. Tänker att den minuten kommer förvandlas till 5 min, till 20 min och till sist 1 timme och snart en hel dag, vipps så mår en helt ok ganska ofta? Så skönt ändå att höra att någon mår likadant. Hatar denna ångest som äter upp en, men väljer att tänka att det går över! / Anna

    Svara

  • JS

    |

    Lägger till ett ”heja” till dig som är nyinflyttad student! Det brukar kännas bättre när skolan väl har börjat och du har träffat klassen osv. De flesta brukar falla in i en eller flera kompisgrupper rätt så naturligt. Om det finns flera nyinflyttade som du känner kan du kanske föreslå att gå promenader och lära känna staden tillsammans?

    Vill också gärna tipsa dig som är ”singel och letar” om den här artikeln (http://waitbutwhy.com/2014/02/pick-life-partner.html) för torr humor om dejting och allmän pepp. 🙂

    …mycket igenkänning i just den här omgången frågor och svar, hehe. Lite skönt att veta att en inte är ensam men vill ju helst att alla andra ska vara glada och lyckliga. :s

    Svara

  • Sofia Röjder - Fotograf i Karlstad

    |

    Hej!
    Ett bra tips från min pappa som undervisar i olika tekniska ämnen på universitetet är att inte ”skriva finare än man kan”. Alltså att på något sätt tänka på att inte försöka låta smart. Du är du, och det du skriver duger jättebra även om du inte använder de svåraste orden i lexikonet. Ofta resulterar försök i att skriva akademiskt i att det blir svårt att förstå vad du faktiskt menar. Skriv vad du menar, och hur du menar, och om du själv har svårt att förstå vad du menar så är det en bra idé att börja om. Så menar han! 😉 Hoppas det kan hjälpa någon! 🙂

    Svara

    • Egoina

      |

      Jättebra tips!

      Svara

  • ISA

    |

    ursäkta men döööör lite vad snygg du är!

    Svara

  • Hannah

    |

    Genom att säga typ ”olika människor” istället för ”olika snubbar” så stärker du inte heteronormen – *tips tips*

    Svara

    • Sanna

      |

      Kände samma! Personen sa ju faktiskt inte något om att tända på just killar. Men bra ändå Egoina! <3

      Svara

  • Sandra

    |

    Har precis börjat på en 3-årig utbildning (första dagen idag!!!!) och är nervös som satan, även fast jag inte byter stad, så till alla er som bytt stad och inte känner någon: ÄR SJUKLIGT IMPONERAD AV ER!!!!

    Svara

  • Mika

    |

    Tycker så mycket om att läsa din blogg, skönt faktiskt med någon som många skriver är singel men ändå lever ett bra liv, är lite inspirerande när en känner sig ensam. Och du ger alltid bra och genomtänkta svar på de frågor du får i bloggen, ville bara säga det 🙂

    Svara

    • Egoina

      |

      Tack vad glad jag blir 🙂

      Svara

  • En Sofia

    |

    Tack bästa Egoina och alla som skrivit här ovanför med tips och påhejning för svaren! Det, tillsammans med ivrig påhejning av min familj, gjorde att jag tog mig iväg imorse – trots en hejdundrande ångest och hjärtklappning så att jag var övertygad att jag skulle dö. OCH JAG FIXADE DET! Det gick så himla bra för att vara första dagen. Hittade tre tjejer som jag klickade med direkt, och har hamnat i vad som verkar vara en toppenfaddergrupp.

    Så ett stort TACK för all motivation jag fick av att läsa det här inlägget och svaren från alla läsare (vilka toppenläsare du verkar ha!) imorse innan jag gick till skolan imorse. TACK fina fina ni <3

    Svara

    • Egoina

      |

      Åhhh vad glad jag blir! Heja!!! 😀

      Svara

  • hasse

    |

    Åh älskar det avsnittet när JD får den geniala idén att Turk ska berätta för Carla att hon är gravid. Säsong fem är definitivt bästa säsongen av Scrubs 😀

    Svara

  • Linnéa

    |

    Heeii 🙂

    Vart hittar en dina inlägg om p-dator? (heter så va?)
    Vill läsa på (igen) innan nu när jag äntligen ska ta tag i detta!
    Vilken kategori ska jag leta i?

    Svara

    • Egoina

      |

      Sök på det i fältet på bloggen 🙂

      Svara

Lämna en kommentar

Arkiv