Ja. Då har jag visst en kandidatexamen!!! Heja mig!
Det är sjukt hur minnet funkar. Nu när jag tänker tillbaka så känns det inte jobbigt alls och jag tänker att jag kan väl plugga mer. Men jag vet ju att det funnits tentor som varit så tråkiga att jag inte vetat om det var möjligt att lära sig tillräckligt för att klara dem, jag vet att det funnits massa ångestmoment hela tiden som hängt över mig…och sen C-uppsatsen då. Men det gick! Tänker att det är så när man får barn? Alla nyblivna mammor jag pratat med har sagt att förlossningen var så fruktansvärd att de inte vill ha fler barn, men sen går det några månader och det glöms liksom bort. Resultatet är viktigare än jobbiga stunder. Ja. Okej. Jag inser att jag precis jämförde min examen med ett barn. Haha, sorry.
Vi skulle skicka in en bild på oss själva till dem som anordnade ceremonin och jag trodde att bilden var till någon form av ”legitimation” i dörren. Men upptäckte att det var ett bildspel som sågs överallt i arenan. Tur att jag valde en rätt hyfsad bild..haha. Kunde blivit pinsamt. (Det var inte sådär pixligt egentligen, men jag glömde kameran idag och min telefon gör som det vill tydligen).
Vi fick gå fram och bli avtackade och fick några presenter. Bland annat den här pennan. Det är lite tråkigt att min utbildning inte har något konkret som till exempel broschen sjuksköterskor får. Men en penna är väl ändå ganska symboliskt.
Det blev två fartfyllda dagar. Är sjukt sliten just nu. I fredags bjöd mamma på afterwork buffé (och mängder med dricka…hehe) och igår var det bankett. Jag har inte tagit så många bilder under helgen. Men här kommer några. Imorgon är det avslutningsceremoni och sen är det slut på firandet.
Glömde fotografera själva maten, här är bara efterrätten som var sådär. Men Kaffe Karlsson är ju alltid bra. Och vin. (Och shots, heh).
Jag fick tag i en långklänning till banketten. Jag tog risken att vara överklädd, men det visade sig att jag inte var det. Så det var ju skönt.
Förrätten.
Kvällen avslutades med en massa dansande och några shots igen. Min lever tackar inte för helgen om vi säger så. Nu ska jag ska jag ta tag i mig själv och hitta på något kul. Sen soooova.
Haha, alltså jag orkar inte. Min mage har låtit som en val eller torterad katt halva dagen, vilket säkert hela biblioteket har hört. Mot slutet av dagen började Bettys mage också. Det var helt sjukt. Våra magar typ skrek och vi var nära på att be om ursäkt till människor som satt och försökte läsa.
Vi tror att vi kommit på boven. Det är nog dinkelkakorna som hon köpte. Läste precis på förpackningen att de innehåller extra mycket fiber vilket antagligen fått våra magar att flippa ur. Det kanske blir så när man inte ätit annat än chips och choklad under hela uppsatsperioden. Men sen är det kanske inte meningen att man ska klämma i sig typ ett helt paket.. Jaja. Förlåt Lund. Det var bara min mage.
Tack för alla tips! Gick in på butiken ni tipsade om i Lund och provade helt seriöst hela affären. Hittade en bra klänning, så nu kan jag känna mig fin på lördag. Måste dock köpa ett par skor så att inte klänningen släpar i golvet. (Nej, jag har inga skor) (hehe) (okej) (men vill ändå köpa nya).
Tänk att det är sista veckan jag bär runt på en svintung väska (min kropp har seriöst blivit sned efter dessa månader) med dator och böcker för att köra heldag på biblioteket.
Förutom slutspurten är denna vecka kul. På fredag ska jag på intervju och sen ut och äta med mamma och på lördag är det bankett. På måndag är det avslutning och alltså sista dagen. Mamma har noll koll om hur en examensceremoni går till, hon är så söt. Jag har visserligen noll koll också. Hon frågade om vi skulle ha hattar alá amerikansk film. Haha. Det är ju så man föreställer sig det, men det ska vi inte (tror jag??). Hon frågade också om det var meningen att hon ska ge mig en present. Nu är jag ju lite partisk vad gäller den biten, men jag svarade att det absolut är meningen, hehe.