Vi är på plats igen. Vår litteratursökning visade att det finns en uppsatser som behandlar exakt samma sak som vi tänkte skriva om. Det är andra gången det händer, så tröttsamt. Så nu måste vi försöka hitta en unik vinkel. Håll tummarna för oss.
Min röst är nästan borta. Vet inte varför, jag har haft lite ont i halsen och det har tydligen satt sig på stämbanden. Jag låter helt störd.
Tummen upp för Blondinbellas inlägg! Jag håller inte med om allt hon skriver och tycker att hon fokuserar lite fel, men känner ändå att jag blev glad. Hejaheja. ”skulle aldrig drömma om att kritisera varandra för en lättklädd bild. För i vår generation får man faktiskt se ut som man vill, även om man är tjej”.
Vet niiiii? OMG OMG. Game of thrones har kommit ut!!! MEN. Jag får inte börja titta än eftersom Johannes inte är klar med säsong fyra än och han vill se det tillsammans. Ursäkta, men HUR kan man inte ha sett klart säsong fyra? Han slutade se det mitt i säsongen i somras och sen har han liksom inte ”orkat” se klart. Så oviktigt är det tydligen för honom. Jag går typ sönder för att jag villvillvill se avsnitten som kommit ut, men måste vänta. Ahhhhhh.
Nåväl. Jag beställde indiskt idag. Jag har ätit indiskt en enda gång tidigare, så jag är ny på det hela. Vet inte vilka rätter som är goda. Jag råkade välja en väldigt stark rätt, men gott var det. Är dock ett större fan av thai, men det kanske är på grund av vana. Såhär ser mitt hem ut när jag inte gör till bilden förresten. Bäddning på golvet och sådär.
I fredags firade vi Johannes som fyllde 28. Vi hade så mysigt! Båda var helt slut efter en tuff vecka, så när vi ätit upp åkte vi hem till honom och åt godis, tittade på serier och sov. En perfekt kväll i våra ögon, haha.
Det kommer bli/är en jobbig vår relationsmässigt. Vi träffas inte så mycket eftersom vi båda jobbar och har dundermycket i skolan. Det gör inte saken lättare att min bae har tusen intressen också. Om han inte ska jobba eller plugga så ska han se fotboll/brygga öl/fixa med chiliplantor och gud vet vad. Tur att han är söt. Och tur att skolan snart är över.
Vi åt japansk tapas. Så otroligt gott! Vi var faktiskt där på hans födelsedag förra året också. Orkade inte fotografera alla rätter pga hungrig.
Dagen efter hade vi kalas med hans familj. Vi hade gjort en cheesecake och bad folket gissa vad den hemliga ingrediensen var innan de smakade. Någon gissade på vitlök och en annan på fetaost. Haha, alltså vad tror de om oss? Men det var ju ingefära såklart! Lägger upp receptet sen. Den blev fantastiskt.
Vilken helg jag haft ändå! Fredagen var supermysig och igår hade jag kul med tjejerna. Det blev utgång och allting. Jag åkte dock hem tidigare än de andra av olika anledningar och sov hos Johannes. Så idag fick jag gå walk of shame hem. Det var inte kul. Kjol, klackskor och rufsigt hår.
Nu ska jag se Greys innan jag sätter igång och pluggar. Jag hatar mig själv för att jag tackade nej till att ta med mig massa gott hem från kalaset igår. Tänk, jag kunde haft cheesecake, kladdkaka och massa småkakor, men istället sitter jag här med något äckligt nyttigt ”superchoklad” med gojibär som jag fick i en goodiebag.
Nu när det känns lite hoppfullt med uppsatsen igen ska jag ta en liten paus från det hela och ladda både hjärna och kropp med annat än bibliotekmiljö och ångest så att jag kanske kan se det hela med nya ögon på söndag.
Det passar bra, för Johannes fyller år idag! Ikväll ska vi ut och äta och imorgon är det kalas med hans familj. Imorgon kväll ska jag dessutom på bjudning hemma hos Lina. En kul helg! Hoppas bara att jag kan koppla bort hjärnan lite och vara ett trevligt sällskap.
Grattis älskling! Du är världens bästa. Tack för att du finns <3
Det här har varit en av de värsta skolveckorna i mitt liv. Dygnet runt har jag suttit med uppsatsen. Jag har knappt ätit eller sovit. Man skulle tro att vi kommit rätt långt då, men tyvärr inte. Vi har hela tiden kommit till en punkt då vi blivit tvungna att byta uppsatsämne. Det har varit olika saker som ställt till det, antingen så har frågeställningen inte blivit tillräckligt tydlig, eller så har vi inte hittat någon teori att knyta an till, eller så är ämnet inte tillräckligt ”nytt”, eller som nu senast när vi plötsligt insåg efter fyra dagars arbete på en jättebra idé att ämnet inte riktigt går att knyta till strategisk kommunikation.
Igår var jag beredd att lägga mig ner och ge upp. Vi var så himla ledsna och vårt självförtroende var kört i botten. Helst så ska 80% av uppsatsen vara klar den 20 april och vi hade ingen aning om hur vi skulle lyckas med det när vi inte ens har börjat. Jag mejlade vår handledare och hon var snäll och träffade mig idag (Betty kunde inte följa med). Vi satt och pratade i över en timme och kom fram till en ganska bra vinkel på en av idéerna som jag presenterade för henne. Det känns genomförbart, men flummigt. Fast sen när är inte samhällsvetenskapliga saker flummiga. Hur som helst så SKA det gå. Men jag mår inte bra just nu. Det här är stress på en helt ny nivå. Jag börjar i alla fall se ljuset i slutet av tunneln, hoppas bara det är på riktigt denna gång. Orkar inte börja om igen.
