1) Jag säger ”blabla” alldeles för ofta. Det började som ett underlättande uttryck. Ni vet när man ska förklara något och inte orkar utveckla och blabla. Ja, men ni ser?! Så himla awesome uttryck. Säger det kanske inte för ofta ändå? Fast det kanske är lite störigt och blabla.
2) Ögonkräm. Alltså vad är det för himla hittepåprodukt? Jag köpte dyra produkter till ansiktet och sen läser jag på ansiktskrämen att man inte får använda den till huden runt ögonen, utan där måste man ha någon speciell ögonkräm. Jag tänkte först att det var ett sätt att tjäna mer pengar, men tydligen är detta något jag borde känna till, något som alla verkar veta. ”Huden runt ögonen är tunnare och blabla”. Jag har inte använt ögonkräm på tjugofyra år, så jag tror jag fortsätter på det spåret. Kanske blir blind eller så kanske ögonen trillar ut. Vet inte. Får leva på edgen.
3) Ordet omständligt. Heter det verkligen omständligt med L i ordet? Jag tycker det låter tusen gånger bättre att skriva och säga ”omständigt” och har alltid gjort det. Både jag och Betty reagerade på att vår lärare skrivit ”omständligt” i en uppgift och typ skrattade åt att hon råkat få med ett stavfel. Men sen av ett slump skriver jag det i word och det blir felstavat. Tydligen så heter det omständligt, med ett L. Nej alltså, det låter helt totalt fel och jag vägrar tro att det alltid varit så. Detta måste blivit ändrat nyligen? Vad sysslar de med där borta på nationalencyklopedin? Omständigt heter det ju. Hur omständigt kan det vara? Inte omständLigt. Sluta.
Halloween närmar sig och jag älskar, som ni vet, att klä ut mig. Ibland tänker jag att hela livet borde vara en maskerad alltid. Vad mycket roligare det varit.
I alla fall. I år tänkte jag vara Robin Hood. Denna har jag beställt, visst var den fin?
Jag beställde den från evasunderklader.se och vill tipsa om att de just nu har 15% rabatt på maskeradkläder om man anger rabattkoden: 131031. Tryck HÄR eller på bilden nedan för att komma till sajten.
Ska ni på någon Halloweenfest i år och vad har ni tänkt klä ut er till?
Detta inlägg är i samarbete med evasunderklader.se
Jag uppdaterade min Instagram-app. Jag är världens sämsta telefonägare och uppdaterar aldrig appar och sånt trams. Orka. Men idag gjorde jag. Och kolla hur min profilbild beskärs nu? Inte okej. Kvinnan utan ögonbryn kan ni kalla mig. Jag säger då det.
Vi hittade på pressmeddelanden i skolan. Den roligaste uppgiften på länge. Jag önskar jag kunde göra falska pressmeddelanden och ha fejk-presskonferanser dagarna i ända. Så kul!
Hämtade dessa skor. Äntligen är de mina! Har velat ha dem i över ett år. Det sved lite. Men. Alltså. Kär.
Såg en rånarluva på Groupon. Bra att ha. Eller något. Och säg inte att det är en helt vanlig mössa som typ ni i Norrland använder (tänker mig att det är kallare där). Hade jag stått och väntat på bussen och en snubbe kommit med en sådan mössa hade jag blivit RÄDD. Så nä. Det är ingen riktig mössa. Eller ”multiluva” som de försöker maskera det.
Fick present från London. Så gulligt! Te och kaffebönor med chokladöverdrag. ”Jag tänkte på dig när jag såg att det var koffeinfritt”. Hah.
Idag har jag hängt på biblioteket HELA DAGEN. Alltså jag har sagt det innan, men säger det igen: hade detta varit den första kursen som jag läste på min utbildning hade jag hoppat av. Det kan jag lova. Fyfan.
Men jag är ju snart halvvägs och jag älskar det jag läser för det mesta. Så hang in there och blabla.
Det var fullt överallt på biblioteken idag, så vi hamnade på de mest knepiga platserna hela tiden. Man får sitta där man får plats, liksom.
Så länge jag kan minnas har jag varit en spara-det-godaste-till-sist-person. Det betyder att när jag äter en kanelbulle så äter jag den utifrån och in. Mitten är ju det godaste och det vill jag njuta av sist. Till min förvåning var Elisabeth helt tvärtom. Hon äter det godaste först.
Innan vi började äta. Jag lade upp denna bild på Instagram och skrev att vi skulle bulla. ”Vad betyder bulla?”, frågade någon och fick svaret av någon att det var det kvinnliga ordet för bulle. ”Ja, eller så kan man skriva bullhen”, skrev jag. Kul kul.
När vi börjat äta. Min till vänster och Bettys till höger. ”Men hur äter du egentligen?!?”, frågade jag. Typ i chock.
Och såhär såg det såklart ut mot slutet. Jag hade det godaste kvar och Betty den tråkiga, torra yttersta delen.
Men nu till den viktiga frågan: HUR ÄTER NI? Ni är normala och äter som jag va? Eller tänker ni typ att ni kan dö när som helst och därför måste vara säkra på att ni hinner äta den goda delen (det är nämligen det enda argumentet jag kan komma på till att det skulle vara okej att äta det goda först).
