Jag vill så gärna byta plats

 

Krönika publicerad i dagens Landskrona city.

 

 

Alltid detta eviga tittande på klockan. Precis som att det får bussen att komma fortare. ”Nu skulle den varit här för fem minuter sedan”, tänker man. Men den är aldrig i tid. Speciellt inte när det regnar. När den väl kommer utbryter det ett osynligt slagsmål. Alla ska på först. Till och med tanterna som aldrig förstår hur man gör med färdbeviset och de där nissarna som fifflar med kortbetalning tror att de har rätt att gå på först.

 

Jag bryr mig inte så länge jag får sitta på den där upphöjda platsen på vänster sida i bussen. Men denna dag får jag inte det. Bussen är så full att jag och några andra människor får stå och balansera i mittgången. Obekväm situation. Var ska man titta? Hur ska man stå?

 

Stannar-skylten lyser upp och jag och mina stående mittgångskompisar tittar genast oss omkring efter den misstänkte. Nu gäller det att vara snabb. Vem är det som ska gå av? Hinner jag ta platsen först? Gud måste haft lite extra koll på mig eftersom det är kvinnan precis bredvid mig som reser sig upp och sicksackar genom den lilla folksamlingen och ut i regnet.

 

Jag tar hennes plats och hamnar bredvid en äldre dam. En sån med pälsmössa. Hennes rumpa fyller ut lite av mitt säte också, så jag sitter sådär artigt på halva sätet så att jag nästan trillar av i svängarna för att undvika kroppskontakt.

 

Stannar-skylten lyser upp igen och nu är det inte en person som ska av utan halva bussen. Jag och pälsmössedamen omringas av massor med lediga säten. Det är nu dilemmat uppstår. Hur svensk är jag? Bussen är nästan tom och jag sitter bredvid en dam jag inte känner. Ska jag byta plats? Jag vill så gärna byta plats. Men jag sitter kvar i rädsla av att såra damen. Om jag flyttar kanske hon tar det personligt. Kanske hon tror att jag inte gillar henne? Kanske hon tror att hon luktar? Kanske hon går hem och mår dåligt hela dagen? Nej. Jag sitter kvar.

 

Plötsligt känner jag något på min axel, det är damen som vill mig något. ”Ursäkta mig. Men kan du flytta dig?”.

 

 

0

Spåra från din sida.

Kommentarer (106)

  • Sara

    |

    Haha glasklart!

    Reply

  • Caroline

    |

    Hahaha… känner så väl igen mig 😛 löjligt egentligen hur ”svensk” man är på bussen… ibland vill man bara stänga av fanskapet till hjärna.

    Reply

  • Fridaj

    |

    SÅ. JÄVLA. KLOCKRENT.
    Har hänt mig samma sak flera gånger och alltid samma dilemma! 😀 Jag löste det med att jag numera inte åker buss 😉 hähähä

    Reply

  • Ronja

    |

    Hahaha så episkt!

    Reply

  • Natalie

    |

    haha känner verkligen igen mig i situationen! bra krönika 🙂

    Reply

  • Moa

    |

    Hahahaa! Sjukt roligt 🙂

    Reply

  • Anna

    |

    Hahah, helt underbart klockren! Du är bäst asså.
    Det där har hänt mig med. Inte att någon bett mig byta plats då, men att man sitter och undrar om det är oartigt att byta plats när det kommer någon ledig. Härliga I-landsproblem vi har, va? ^^

    Reply

  • Sofia

    |

    Haha! Det är ju så det är! Men i Sverige ska man vara så svensk att man vägrar sitta breve en främling,..
    Men helst av allt ska man inte sitta breve någon alls, för om det finns en ledig plats och ens kompis syrra sitter längre bak, då sätter man sig någon heeeelt annanstans för att slippa hälsa,…

    Reply

  • Sara

    |

    Bitchtant

    Reply

  • snigelpicka- toktankar och djuptankar i en blogg nära dig

    |

    Haha, vilket snöpligt slut 😛 Faktiskt brukar det ofta bli så när man försöker anpassa sig för mkt till vad andra ”eventuellt” tycker, när man inte har en aning om vad de tycker egentligen. Så sitter man där med skägget i brevlådan 😉

    Bra skrivet!

    Reply

  • Emma

    |

    Haha, sade hon verkligen så? Jag flyttar mig ofta i bussen/spårvagnen så jag får sitta själv, eller intill ett fönster istället för mot gången. Men jag har aldrig blivit bedd att flytta på mig xD

    Reply

  • Patrik

    |

    Om jag varit i hennes ställe (suttit på hennes plats) hade jag nog lagt handen på din axel och frågat om du inte kunde flytta lite närmare…

    Väl hemma hade jag nog fått fixa en ispåse att lägga på blåögat… 🙂

    Dina krönikor är riktigt bra 🙂

    Reply

  • Sofia Stridsberg

    |

    Åh, brukar också ha det dilemmat. Ska jag flytta på mig eller inte?

    Fast när man tänker på hur man själv hade tyckt om det var någon annan som satte sig jämte en. Då hade man gärna velat att personen flyttade på sig när det finns en massa lediga platser..

    Reply

    • Tessi

      |

      Nja … inte om det är värsta snyggingen. Men de hör förstås till undgantaget, de flyttar minnsan på sig. Så sitter man där lite snopet ”Jag som trodde att vi hade ett moment”-snopet.

      Reply

  • Sofia

    |

    Hahaha xD Den här krönikan var fasen klockren, samma situation varje dag på stadsbussarna!

    Reply

  • Victoria

    |

    Hej, tillhör de som bara läser och inte kommenterar, men nu kunde jag inte låta bli. Typiskt svenskt dilemma, rackarns att damen bad dig byta plats när du var så schysst att sitta kvar 😉 Tack för en bra blogg & bra krönikor! Victoria

    Reply

  • Ida

    |

    hahaha, så sant, så sant!
    du är riktigt bra på att skriva också ska du veta!

    Reply

  • Elinor

    |

    Haha! Jättebra krönika! 🙂

    Reply

  • Ehlin

    |

    Hahaha 😛 Riktigt bra krönika! 😀

    Reply

  • Sofia

    |

    Där sitter jag också alltid =D

    Reply

  • Doktor Glas

    |

    Haha! Underbart! Ibland ska man nog inte tänka för mycket…

    Reply

  • Hockeysmurf

    |

    Jag flyttar på mig fortare än kvickt. Å andra sidan hade det varit rätt kul om du svarat henne med ”NÄ, jag är lite frusen av mig och dina ridbyxlår värmer så skönt!”

    Reply

    • Josse

      |

      Haha fan vad bäst!

      Reply

  • Nathalie

    |

    Hah, Det är helt galet vad jag har tänkt precis flera gånger. Och faktiskt precis till en krönika (inte för att jag är en skribent eller liknande). Men det hade varit klockrent till det. Och du har gjort. Gött kött!

    Reply

  • Luucy

    |

    hahahah så klockrent!! Plus att jag alltid vill sitta på den platsen med haha!!

    Reply

  • Angelica

    |

    Bad hon dig att flytta på dig?! Ha det hade jag aldrig gjort, man ber inte någon annan att flytta på sig ifall man vill sitta själv.

    Reply

  • A

    |

    Haha kom på nu förresten att min kompis hamnade så på vagnen en gång, det var bara hon och den bredvid kvar men hon sitter ändå kvar för hon ska av efter två hållplatser liksom. Då ser hon när tjejen bredvid smsar ”det är en störd tjej bredvid mig som inte flyttar sig fast det är tomt!”.

    Reply

  • Johanna i Lund

    |

    Hahaha, underbart!

    Reply

  • Emelie

    |

    Haha fan vad oväntat slut egentligen! Denna krönika var verkligen bra, poängen kom precis i slutet.

    Men apropå att flytta på sig. Skulle jag sitta längst in så skulle jag såååå gärna vilja att personen intill mig skulle flytta på sig. Det är nästan så jag har lust att lukta för att personen ska dra. Bussåkande är helig tid för mig. Jag vill sova i fred eller lyssna på musik – ensam. Sverige borde enbart ha singelplatser xD Eller mer iaf.

    Reply

  • Rebecca - den egensinniga

    |

    Hahah din bästa krönika hittills. Sitter och drar på smilbanden här på tåget och är riktigt svenne svensk.

    Reply

  • sofie

    |

    Vad bra den var!:)

    Reply

  • Flumhallon

    |

    Jag tyckte ändå att du gjorde helt rätt!

    Reply

  • Josefine

    |

    Son jag känner igen mig! Värsta är när dom lämnar mig 😛 haha!

    Reply

  • Julia

    |

    Det roligaste är om det bara sitter en person i hela bussen, så går man och sätter sig brevid han/hon, det brukar inte uppskattas haha!

    Reply

  • Louise

    |

    hahahah fyfan vad skön ! grym krönika 🙂

    Reply

  • Sofie

    |

    Underbart! 😀

    Reply

  • Ida

    |

    Hahah, har det där hänt på riktigt eller skriver du bara så?

    Reply

  • Erika

    |

    haha gu vad bra! Jag flyttar alltid på mig i den situationen. Finns ingen anledning att sitta där och trängas liksom. ^^,

    Reply

  • emma

    |

    haha, klockrent! 😀

    Reply

  • Emma

    |

    Ack, ni småstadsbor. Jag åker buss in till skolan varje dag (bor i Göteborg). Får jag en sittplass på morgonbussen EN GÅNG VARANNAN VECKA tackar jag gudarna. Oftast står jag dock packad som en sill brevid okända människor och bussen svänger så mycket att man inte ens orkar bry sig när man råkar ramla in i folk, jag menar man är ju ändå bara halvt vid medvetande så tidigt på morgonen… En halvtimme av inramlande- varje morgon. Och nu ska ju alla ha vinterjackor på sig och då blir man mer som packade sumobrottare än packade sillar.

    Reply

    • Emelie

      |

      Haha, ja det är därför jag inte tar 220 bussen längre. 🙂

      Reply

  • Amelia

    |

    Har precis kommit hem från en inställd Rihanna konsert. På Landskrona station gick jag förbi den där lådan där det står ”City Landskrona” på, tar upp en och ser att du är dagens krönikör (?). Blev lite gladare då! Liiiiite. Men mycket i det fallet. Tack Egoina, för att du alltid skriver så roligt, bra och SANT.

    Reply

  • Jenny

    |

    HAHAHHAHAHAHA,du vill inte vara oartig och så är det hon som säger att du ska flytta på dig!

    Reply

  • Sandris

    |

    Du skriver så jäkla bra! Förlåt att jag svär lite, men du är bäst tycker jag! Ingen annan bloggare är som du, du är rolig och jävligt unik!

    GO EGOINA!

    Reply

  • Emelie

    |

    JÄTTEBRA! Du är bäst! Själv är jag en sån som inte tycker om att sitta brevid främlingar, jag tycker att det är lite obehagligt, men det säger jag ju inte! Jag känner igen mig lite i tanten, förutom att jag har ingen pälsmössa och min röv tar inte upp 1 ½ säte. 😉 / Emelie i Landskrona

    Reply

  • emmy

    |

    haha sjukt bra ! kan du inte skriva en krönika till mej som ja kan använda i skolan haha ?

    Reply

  • Mikaela

    |

    hahha åh herregud! att alla tänker precis likadant!

    Reply

  • Gaymasen

    |

    Va, sa hon så? Jag hade blivit förvånad och lite smått irriterad och sagt ”Nej, vadå då?”. Vad svarade du? Du blev paff och bara flyttade, eller? 🙂

    Reply

    • egoina

      |

      Jag blev paff och bara flyttade… Haha. Sen tänkte jag ”nu jävlaridet ska jag hem och skriva krönika”.

      Reply

      • Emelie

        |

        Tänk om tanten läser den, det hade varit kul. 🙂

        Reply

      • Gaymasen

        |

        Haha, kan tänka mig det. För det är ju en väldigt vanlig situation, just detta ”att flytta eller att inte flytta?” Känner hen sig obekväm om jag sitter kvar eller blir hen ledsen och tar illa vid sig om jag flyttar?

        Men att hon faktiskt sa så. Det var något nytt, haha!

        Reply

  • elin

    |

    haha, bra skrivet! åh, trodde inte att det var möjligt men det här fick mig faktiskt att längta ännu mer tills jag går ut gymnasiet och kan flytta utomlands.. ;>

    Reply

  • Mikis

    |

    Kunde inte hon ha bytt plats liksom? :s

    Reply

  • Hannah - Foto & Vardag

    |

    Haha, sånt händer mig varje dag på bussen… förutom den där kommentaren från kvinnan! vilken fräck tant 😉 hon kunde väl flyttat på sig…

    Reply

  • julia

    |

    känner igen det där, har inte vart med om det där sista att någon ber mig flytta på mig men GUD vad osäker man är på om man ska flytta på sig eller inte.. usch. man vill bara sjunga genom jorden.

    Reply

  • Caroline

    |

    Vad elakt när du varit så snäll och tänkt på att inte såra hennes känslor! xD

    Reply

  • Vioelin

    |

    Haha! Bra skrivet! Känner så himla mycket igen mig från de två år jag bodde i Malmö! Får lite nostalgi-känsla, längtar lite tillbaka.. haha, bussarna där alltså, det var något speciellt. Men nu är jag i Japan, inga gröna bussar och tågen håller tiderna.. Skulle ändå gärna sitta på en grön buss nu, med duggregnet utanför..
    Åh!

    Reply

  • Jennifer

    |

    Haha! Klockrent 😀
    Fast alltid tvärtom här, då ja kliver på bussen först får ja den plats ja vill ha, kommer de någon & bussen sedan blir tom tänker ja mest helt ärligt: Men flytt på dig för fan…. ^^’

    Reply

  • Sandra

    |

    Oj, snacka om vardagsdrama!
    Riktigt bra igenkännings-krönika! =)
    Me like!

    Reply

  • Linnea

    |

    Riktigt bra skrivet och verkligen något jag själv känner igen mig i 😀 Ska man flytta på sig eller inte? Själv gör jag inte det, men om det sitter någon bredvid mig och det finns andra platser vill jag att personen ska flytta på sig. Det går inte ihop….

    Reply

  • Maria

    |

    Haha, vad jag känner igen mig. 😀

    Reply

  • Tove

    |

    Fyfan vad bra!

    Reply

  • Emma

    |

    Haha, ja det har väl alla funderat på nån gång. En gång har jag dock upplevt motsatsen, att en okänd dam tittat bedjande på mig för att jag skulle sätta mig brevid henne. Men det är klart, resten av bussen var full med svartklädda och maskerade demonstranter/motdemonstrander till en moské som skulle byggas vid en av hållplatserna..

    Reply

  • Josefin

    |

    Jättebra krönika! Bara i Sverige…

    Reply

  • Sofie

    |

    Den platsen sätter jag mig också aaalltid på ^^ Blir nästan lite vilsen om den är upptagen? 🙁

    Reply

  • Lova

    |

    Fy fasen vad du är bra på att skriva! Varje gång jag klickar in på din blogg mår jag lite bättre, och varje gång skrattar jag! Grym krönika, grym blogg! Kraaaam 🙂

    Reply

  • Anna

    |

    Haha, det där är så sant! Man känner sig så dum om man flyttar, men samtidigt – ska man behöva känna dåligt samvete för att man hellre har två säten för sig själv än ett halvt?
    Haha men någon som säger sådär har jag aldrig varit med om 😛

    Reply

  • .-,

    |

    Stör man sig så mycket kan man ju faktiskt flytta på sig själv! Det är ju inte ditt fel att hennes rumpa kräver två säten då ska inte du straffas för det heller 😉

    Reply

  • Jenny

    |

    Jag hade flyttat mig utan att tveka, kanske är lite osvensk trots allt?

    Du skriver bra och får fram det du vill ha sagt på ett roligt sätt :))

    Reply

  • eva

    |

    Haha jag känner igen mig i situationen! =))

    Reply

  • Mella

    |

    Åh, det där känner jag igen. Fast jag blir irriterad när den som sitter bredvid mig inte flyttar sig fastän det blir massa lediga platser. Varför sitta och trängas i onödan liksom?

    Reply

  • Karin

    |

    hahaha, åh gud! tänker alltid så vid såna situationer… men oftast flyttar jag. hehe.

    Reply

  • CARRO

    |

    Hahah jävlar va bra den var!

    Reply

  • Catharina

    |

    Like på den!!

    Reply

  • Bahar

    |

    Älskar dina krönikor Egoina! 😀

    Reply

  • Elin

    |

    KLOCKREN KRÖNIKA! Alltså exakt sådär går mina tankegångar också, hahaha. Fast jag brukar oftast sitta längst in och när det blir andra lediga platser går den andra personen och sätter sig där istället, och då börjar man ju alltid tänka typ att man luktar eller så, hahaha. Vet inte vad som är mest pinsamt egentligen, byta plats eller sitta kvar?

    Reply

  • Olivia

    |

    Awesome krönika! Hahah, gud vad man känner igen sig!

    Reply

  • Nina

    |

    Nej va roligt 🙂 vet du att när jag läser det här börjar jag tänka på ”Lotta” en gammal (beror väl på hur gammal man är men…) bok, av Merri Vik. Brukar läsa dem ibland, roliga 😀

    Reply

  • Sandra

    |

    Gud vad jag känner igen mig! Sorgligt.

    Reply

  • Juliaa

    |

    Haha jag tänker ALLTID exakt samma sak! Bor på ändhållplatsen och bussen är alltid full, så problemet uppstår varje gång jag åker hem, men jag är så rädd att såra den som sitter jämte så jag sitter alltid kvar, trots att jag hatar att sitta bredvid folk jag inte känner..

    Reply

  • Alice

    |

    Gud vad bra den var! 😀 Toppenjobb ju!

    Reply

  • lotta

    |

    hahaha så bra!

    Reply

  • Malin

    |

    Hahahah UNDERBART skrivet Egoina!! Love it!! Känner verkligen igen mig i dilemmat, satt och skrattade högt för mig själv 😀 Nästa gång det inträffar kommer jag tänka tillbaka på detta inlägg och le sådär stört så alla blir lite rädda för en.. 😉

    Reply

  • Amanda

    |

    HAHAHAHAHAHAHAH ANDAS HAHAHAHAHHAHAHAHAHAH

    Reply

  • Malin

    |

    Hahaha så jävla bra! Känner verkligen igen mig!

    Reply

  • JFR

    |

    hahahahhahahaha, don’t know what to say!
    hahahahhaha

    Reply

  • Sofia

    |

    Otrevlig tant!

    Reply

  • Louise

    |

    Hehe, själv brukar jag alltid stå på bussen tills det blir två tomma säten samtidigt så man kan sitta själv. XD Underbar krönika 😀

    Reply

  • Alba

    |

    Fyfan vad klockren!! Väldigt bra skrivet! 😀

    Reply

  • alice

    |

    Älskar dina krönikor Regina! <3

    Reply

  • felicia

    |

    Jag tror inte hon hade lika djupa tankar om att såra dig, men just my thougts. 😉

    Men jag känner igen mig i situationen. Dock bytte jag faktiskt plats och fick världens blickar ifrån den killen. Det var nästan så att jag bytte tillbaka igen, men det hade antagligen bara förvärrat situationen.

    Reply

  • AMANDAFOTO

    |

    jag känner igen mig i det där!!
    hela bussen var fylld med folk och jag satt med en gubbe och sedan klev en tjej av framför mig, vågade inet gå fram dit och sätta mig för att hela bussen kanske kollade, gubben kanske tyckte att jag trodde han luktade osvosv.

    Reply

  • Modemix

    |

    ÅH gud vad bra krönika! Känner så igen mig, HAHA. Du är störtskön ska du veta, älskar typ dig. Puss.

    Reply

  • Gina

    |

    Åh vilken underbar blogg du har. Humorn och sättet du bjuder på dig själv. Grymt bra! Och det här inlägget är sjukt träffande.

    Reply

Lämna en kommentar

Arkiv