Ni är underbara
WOW! Ni är helt underbara. Det har inte ens gått en timme och det bara regnar in mail. Jag kan inte lova att jag kommer kunna publicera alla. Men ska sammanställa några bilder ikväll.
Tack för ert engagemang! Helt fantastiskt!
Arkiv för maj, 2011
Hjälp till att kämpa mot osunda ideal
Jag är så stolt över att det blev ett så positivt gensvar angående mitt inlägg om mina lår och jag blir verkligen rörd när ni säger att det hjälpt er.
Men samtidigt blir jag rädd. En tjej skrev i ett mail att hon inte förstår hur jag kan vara lycklig när mina lår går ihop. Det är bara helt sjukt. Hur kan vi leva i en värld där tjejer tänker och mår på det sättet? Nu tycker jag att vi alla går ihop och slår ett slag mot osunda ideal.
Skicka in en bild på era friska lår till min mail (egoina.blogg@hotmail.com) så postar jag den i min blogg.
Jag vill ha bilder på alla sorters lår. Visa att det är okej att se olika ut och att ni är stolta över den ni är! För det borde ni vara.
0Inte alls pinsamt
Det var inte alls pinsamt att åka tåg ensam såhär. Nejdå.
Något har hänt med mina ögon
Jag förstår inte?
[ts_video_263_473709]
Någon som har tips på hur man får dem att ligga rätt förresten?
0
The real Peter Griffin
Alltså jag förstår inte. Bebisen i Family Guy. Hör de honom? Hör de inte honom? Och hunden. Hur kan han vara ihop med människor? Förutom att de kör doggystyle då? (Haha. Förlåt, jag var tvungen).
Kolla den här bilden David visade mig igår förresten. Den äkta Peter Griffin. Sjukt kul.
Kvällens planer
Jag ska på maskerad idag och jag är sjuuuukt peppad. Jag älskar maskerader. Det är typ det bästa som finns. När folk går in för det alltså. Annars är det skittråkigt.
Jag ville vara något annorlunda denna gång, men jag var lite sent ute och har inte så mycket pengar att lägga på min kostym så det enda vettiga jag hittade var Rödluvan. Men sen provade jag dräkten och ja…en slampigare klänning får man leta efter. Det var minsann inte Rödluvan utan RÖVluvan. Hade jag haft på mig den hade den stora stygga vargen definitivt kommit. Förstår ni? Han hade KOMMIT. Så slampig var den.
Så jag bestämde mig därför till slut för att vara en katt. Tråkigt och vanligt. Men I will make it work. Jag vann faktiskt en talangjakt en gång när jag liten utklädd till katt, så sedan dess har det liksom varit min grej.
Ursäkta babblet här. Nu ska jag alltså iväg och jaga kattaccessoarer.
MJAU!
Lite såhär ska mina ögon vara sen.
0
Om sanningen ska fram
Ni undrar hur jag lyckades pryda baksidan av mitt lår med läckra blå märken. Alltså. Ja. Det är lite pinsamt. Jag är, som ni säkert redan förstått vid det här laget, väldigt klumpig.
Jag råkade nämligen trilla på mina rollerblades. Ja, ni läste rätt. Jag trillade PÅ dem. Jag åkte alltså inte rollerblades, utan jag trillade på dem när de stod helt stilla i hallen. Hur ironiskt är inte det?
Och märkena ni ser är då avtryck efter hjulen.
0