Som ni kanske har lagt märke till så hade jag en redovisning om Östersjön idag. Jag pratade även om utfiskningen i Östersjön och om att det var viktigt att vi lät bli att äta torsk.

Till mat i skolan idag var det fiskburgare - Självklart gjorda av torsk.

En kille i klassen kom fram till mig i matsalen.

Killen: Du äter väl inte fiskbugaren?

Egoina: Jo. Varför inte?

Killen: Den är ju gjord av torsk?

Egoina: Och?

Killen: Men.. Du pratade ju precis om att vi inte skulle äta torsk.

Egoina: Du tror alltså på allvar att jag bryr mig?

Killen: Men.. Bara för det har jag ju ätit sallad.

Okej. Jag kommer dö nu.

Jag svalde ett fiskben. Och nu känner jag hur det sakta skär upp min hals för att sedan göra hål i mina inälvor. Sedan punkterar det mitt hjärta och jag dör. Japp.

Så om jag inte skriver mer här vet ni varför.

Mamma har köpt något regöringsskit till ansiktet från TV-shop.

Det var tydligen bara sååå fantastiskt och skulle ge huden lyster, dessutom skulle det göra så att man såg 15 år yngre ut.

Mamma provade grejerna på mig. Först någon frätande kräm, sedan någon sandpapperspoleringsgrej och sist en frätande kräm igen.

Jag vet inte riktigt alltså men... Jag tycker jag ser lika gammal ut som jag gjorde när jag vaknade idag. Kanske äldre till och med.

Jag tänkte att ni ville ha en bild av hur det ser ut hemma hos mig.

Jag bjuder på den.

Förresten så vet jag inte varför det sitter en idiot nere till höger på bilden och ler. Har aldrig sett henne innan faktiskt. Någon måste ha photoshoppat dit henne.

Läkare: Är du gravid?
Egoina: Va? Vad menar du med det?
Läkare: Ja, alltså jag måste fråga dig det, eftersom du ska röntgas.
Egoina: Vaddå, ser jag gravid ut?
Läkare: Ehmm.. Nej. Det var inte så jag menade.
Egoina: Tycker du jag är fet? Tycker du det?
Läkare: Nej. Asså..
Egoina: Bara säg det istället. Att du tycker jag är fet. Att jag ser gravid ut liksom. Min mage är uppsvälld! Jag åt innan. Okej? Okej?
Läkare: Ehh jaja. Du är alltså inte gravid.
Egoina: Nej.

Jävla idiotläkare som påstår att jag är fet.

Det kan finnas en annan anledning till varför jag inte gillar det här med blommor.

Jag ska dela med mig:

En gång när jag hade varit på semester i Norge fick jag en stor bukett med blommor av Emil när jag kom hem, jag blev jätteglad och ringde till Louise för att berätta detta.

Självklart plockade Louise ner mig på jorden och berättade för mig att det bara fanns en anledning till att jag hade fått blommorna. Anledningen var att Emil hade dåligt samvete för något och med sammetslen röst sade hon till mig: "Men lilla gumman, du förstår väl att han har varit otrogen?"

Världen rasade och jag trodde mig genast förstå vad de där rosorna stod för.

Emil fick ett helvete i några veckor och lärde sig att aldrig ge mig några blommor igen.

Dock står faktum kvar att det är döda saker.

Jag har haft en tom apelsinjuiceflaska med insekter i liggandes i min fönsterkarm i flera veckor nu.

Det känns bra.

Jag och Elin tittar på Dr Phil.

Egoina: Åh, herregud vad hemskt. Hörde du det med han som råkade köra ihjäl den rullstolsbundna kvinnan?

Elin: Ja.

Egoina: Är inte det hemskt? Tänk att han måste leva med det på sitt samvete nu.

Elin: Vad är hemskt? Vad ska han leva med på sitt samvete?

Egoina: Att kvinnan dog?

Elin: Men Egoina. Hon satt faktiskt i rullstol.

Jaha. Men dåså.

Tänkte bara att ni kanske var intresserade av att se min bakgrund på mobilen.

Inte den bästa bildkvalitén, men den gör mig glad ändå.

Hört på en Burger King restaurang någonstans i Skåne.

Gäst: Hej, jag vill ha ett whopper meal.
Egoina: Ja, vad vill du ha att dricka till det?
Gäst: Humm... Vad heter det nu?
Egoina: Cola?
Gäst: Nej det där gula..
Egoina: Apelsinjuice?
Gäst: Nej, inte det.
Egoina: Jag vet inte. Vi har inget annat gult.
Gäst: Jo, fanta!
Egoina: Men din dumme jävel. Den är faktiskt orange.

Idag har har den här lilla saken varit på besök och han har försökt sätta på Madde hela dagen.

Desperat klättrade han upp på soffan, till Maddes höjd och gjorde allt i sin makt för att komma åt det goda. Men det gick inte så bra. 
Det slutade med att han juckade henne mot huvudet och Madde suckade och låtsades som ingenting.  Kul var det.

Madde är fortfarande min hund och inte någon störd lillasyster. Fast det faktiskt hade varit roligare då.

1) Din partner ifrågasätter var du har varit och vad du har gjort när du inte kommer hem på din vanliga tid.

2) Han ringer till jobbet för att kontrollera att du verkligen är där.
3) Han läser dina sms och andra privata saker.

4) Han misstänker att du har haft sex med dina manliga bekanta.

5) Han tycker inte om när du umgås med dina vänner utan honom.

6) Han ifrågasätter din klädsel och låter inte dig bära v- eller u-ringade toppar eller korta kjolar/klänningar.

Jag är den där partnern. Eller den där personen som blir omtalad i han-form. Och jag tycker inte heller att det är konstigt om min pojkvän beter sig som punkterna ovan. Jag trodde det var normalt.

Men nu har jag tydligen kontrollbehov och grejer. Roligt.

Elin: Egoina! Jag har kommit på en sak.

Egoina: Jaha. Vaddå?

Elin: Jo asså, man blir neger om man inte äter.

Egoina: Ehh.. Va?

Elin: Man blir neger om man inte äter.

Egoina: Jo, men.. Va?

Elin: Ja, men de i Afrika äter ju inte och de är negrer allihop.

Egoina: Men Elin..

Elin: Ja?

Egoina: Ähh.. Det var inget.

Jag orkar inte. Jag lät Elin ha kvar den stolta minen i sitt ansikte.

Men jag kan faktiskt avslöja en annan sak för er. Man blir dansk om man äter pölse. Hemskt, jag vet.

Jag vet att ni har suttit och väntat och väntat och väntat och... väntat. På DETTA.

Ja, hur gick det egentligen. Fick Alex plats i påskägget?

Nja.. Inte riktigt.

Jag förlorade vadet och nu får jag inte duscha på en vecka.

Hah! Som om det kommer vara någon skillnad.

Jag kom nyss och tänka på den gången jag väcktes av ett mms från Louise.

Mms:et hade texten: "God morgon älskling" och med det följde också en bild på hennes bröst.
Gissa om det var en bra dag.

Varför fick jag inte vakna så idag?

Visste ni att jag är en gråtmänniska?

Jo, det är sant. Hoppas inte ni läste den där första meningen som "grottmänniska", även fast jag kan misstas för en sådan ibland också.

Nej, men jag gråter till allt, alltid faktiskt. Jag gråter när jag är glad, arg, ledsen, frustrerad, orolig och till och med när jag cyklar i motvind.

Vilket fick mig att tänka på en slogan Alex, stolt har delat med sig av: "Vill du satsa på dig själv - runka i motvind."

Hursomhelst är det rätt jobbigt att vara en gråtare som mig. Ögonen är aldrig torra.

Vet inte var jag ville komma med detta faktiskt, jag brukar hålla mig till kortare, mer genomtänkta inlägg. Men skitsamma.

Egoina goes wild. Eller.. Ehh.. Ja.

Okej. Det är lite creepy när jag skriver om en människa jag ser ute och den här människan tydligen läser min blogg. Eller åtminstone hamnar där av misstag och känner igen mig.

Det påminner mig om den gången jag skrev skit om lucian på skolan och lucian hittade till min blogg. Det var en aning pinsamt.

Jag ska säga er att det är svårt att skriva skit om folk nu när jag inte riktigt har koll på vem som läser här och inte. Ni vet, jag är en ryggradslös, konflikträdd typ som inte vågar stå upp för det jag har skrivit.

Det skrämmer mig att folk vet vem jag är utan att jag vet vem de är.

Så om ni säger något dumt, eller bara är allmänt störda i huvudet och känner till min blogg. Let me know, så kanske jag bryr mig.

Någon annan än jag som tycker texten "med kärleksfull fruktjuice" på merdrickan är en aning motbjudande?

Vad är det för kärleksfull "juice" det pratas om liksom?
De har nog glömt några bokstäver i fruktjuice, nämligen till exempel "be" och "nings".

Bara en teori.

Det är Fredag och jag har ett litet problem.
Någon som bor i Skåne-området och har förfest idag som jag kan komma på?

Det blir jag, Malin (hon som luktar) och Becki (hon som ni tycker liknar någon Sanna Nielsen).

Tack på förhand.

När man äntligen tror att det ska bli vår skrattar vädergudarna oss i ansiktet och låter ett tjockt lager snö falla över Sverige. Och kort efter det lite regn, lite hagel och varför inte låta lite solen skymta ibland?

Jadå. De där jävlarna där uppe kan minsann inte bestämma sig.

Jag tror att jag ska ändra min kost till havreflarn med choklad, lakrisal, ostbågar och juice.

Och självklart lite vodka då och då.

Bara så att ni vet.

Louise: Jag skojar med min pojkvän hela tiden om att vi ska.. Ja, du vet.. leka med andra hålet.
Egoina: Haha, vad taskigt.
Louise: Ja, han blir livrädd.
Egoina: Elak du är.
Louise: Men det är askul. Haha AS.
Egoina: Den var dålig.
Louise: Nej den var fan kul.

Ja.. Vad ska man säga..

Alex (lycklig): Titta vad jag hittade.

Egoina: Vaddå?

Alex: Det är godis. Jag hittade det i fickan, vet inte hur länge det har legat där.

Alex börjar äta det.

Egoina: När använde du jackan sist?

Alex: Förra året.

Egoina: Ehh okej.

Alex: Vill du ha?

Egoina: Ska bara se om du dör först.

Alex: Det verkar lugnt.

Egoina: Okej, jag vill ha.

Alex: Du Egoina..
Egoina: Ja?
Alex: Varför sjunger de: "jag är din penis" i de där rakbladsreklamerna?
Egoina: Va?
Alex: Men de sjunger ju: "I'm your penis, I'm your fire, your desire".
Egoina: Haha ja, för det är ju precis vad de sjunger.
Alex: Ja, jag tycker det är lite konstigt.
Egoina får dåligt samvete och känner att hon måste förklara för Alex.
Egoina (suckar): Du har inte reflekterat över att det kan vara något annat de säger? Till exempel så heter ju faktiskt märket venus.
Alex (saker klarnar): Jaha. Jaahaaaaa.

Kan inte vara lätt att vara Alex.

Hört på en restaurang någonstans i Skåne.

Mamma: Vad frågade journalisten då?
Egoina: Nja.. Lite allt möjligt.
Mamma: Men kom igen nu! Måste jag verkligen dra allt ut ur dig?
Egoina: Okej då.
Mamma: Berätta!
Egoina: Hmm.. Okej. De frågade efter din BH-storlek.
Mamma: Va?
Egoina: Ja. Och sen ville fotografen provligga din säng.
Mamma: Men..
Egoina: Och jag gav journalisten ett par av dina trosor också.
Mamma: Jaja visst. Skitsamma, det var inget.
Egoina: Jo, jag lovar. De där med spets.
Mamma: Jaja.

De där journalisterna som tydligen inte har läst min blogg måste ju verkligen undra varför det stod en stor skål ostbågar på bordet.

Vilken märklig jävel bjuder på ostisar liksom?

Jaja.

Jag? Nervös? Nehejdå.

Jag sitter här och låtsasställer frågor till mig själv inför intervjun.
Vad kan hon tänkas fråga?

Dock har tidningarna en förmåga att förvränga saker.
Som till exempel den gången det stod: "Beckham gifte om sig efter separationen med Victoria" på löpsedlarna med en stor bild på Victoria där hon stod och grät.
Självklart sprang jag in och köpte tidningen i hopp om att läsa allt om Victorias missöde. Vem hade han gift om sig med?

Ja, jag blev ju lite överraskad när det var Victoria.

Eller som en annan gång när det stod: "Därför överger Robert Wells sin mamma".
Kan ni tänka er så hemskt? Robert överger sin mamma.

Njaa, han skulle faktiskt till Spanien en vecka.

Hmm.. Det var något nytt. Google fungerar inte.

Hur ska jag då googla mitt namn och läsa smakigheter om mig själv?

Suck.

En sak jag hatar är de där fula doftgranarna folk envisas med att ha i bilen.

Det var någon idiot en gång i Tyskland som hade tråkigt och klippte ut en liten gran ur papper och så gned han pappersbiten mot sin håriga kropp. Eftersom den lilla illadoftande pappersgranen var den största bedriften han åstadkommit i sitt liv hängde han upp den som prydnad i sin bil. Så skapades produkten (och doften).

Sen var det en annan idiot som såg doftgranen och inte visste bättre (han var ju tysk), så han köpte en doftgran och hängde upp i sin egen bil.

Då började den första idioten sälja små illadoftande granar till bilägare runt om i världen, som av någon mystisk anledning köpte dem, och nu äger varenda jävel en.

Då ska vi se vad doftgranen bidrar till:

1) Lukten är så hemsk att man mår illa. Inte konstigt att folk blir åksjuka.
2) Doften är så stark att den sätter sig fast i kläderna vilket leder till att man går runt och luktar bil.

3) Doftgranen orsakar trafikolyckor. Eftersom det luktar så äckligt i bilen kör man ännu fortare så att man kan komma ur bilen så fort som möjligt.
4) Doften bidrar till rubbningar i hjärnan. Det är därför människor som är väldigt intresserade av bilar har IQ lägre än sin skostorlek.

Tidningen kommer imorgon och här ser bombat ut.

Men don't worry, jag har kommit på en skitbra idé.

Man trycker in allt under sängen.

Egoina: Herregud mamma, vad ska jag göra? Tidningsfolket kommer imorgon. Vad ska jag göra, vad ska jag säga?

Mamma: Hmm.. Jag vet inte. Du kanske ska köpa något att bjuda på?

Egoina: Ja.. Vad?

Mamma: Köp några påsar ostbågar, juice och ta fram ego-tavlan på dig själv och sedan säger du bara det som faller dig in.

Egoina: Men mamma, jag kan väl försöka vara normal?

Mamma tittar på mig med oförstående ögon.

Mamma: Men lilla gumman, du är inte normal..

Alex har fått sms hela morgonen från en tjej som säger att hon älskar honom, vill veta hur han luktar och hade gjort allt för att sova bredvid honom.
Dessutom hatar hon faktumet att hon inte bor i Skåne, då hon inte kan stå utanför hans hus hela dagarna.

Men det är inga problem, för den här tjejen har nämligen bokat tågbiljetter och kommer och hälsar på honom snart.

Alex vet inte vad han ska ta sig till och ringer och skäller ut mig. Han ber mig även om att uppmana mina läsare om att sluta ringa honom.
Haha, underbart.

Nu vill jag inte höra något det-är-synd-om-Alex-skitsnack.

Att ge ut hans nummer är bland det bästa jag gjort.

Nej, Egoina är inte död.

Hon lever faktiskt väldigt mycket.

Jag är allt bra en märklig människa jag. Igår stannade jag kvar och jobbade gratis i fyra timmar för att jag inte orkade gå till bussen.

Låt mig hata en stund..

Jag hatar när bloggen inte funkar.

Jag hatar när mamma tvingar iväg mig för att handla i pyjamas och smink sedan i lördags.

Jag hatar när man är sugen på godis och inte riktigt kan komma på vilket godis det är man vill ha.

Jag hatar när man har tusen saker att göra, men aldrig får gjort någonting.

Jag hatar när man somnar mitt på dagen och sedan vaknar med ett ryck så att det känns som att hjärtat ska hoppa ut.

Jag hatar att jag har skrivit denna text i word för att bloggen inte funkade.

Jag hatar att jag kommer att läsa detta sen och tycka det är skit men ändå publicera det bara så att jag får ett inlägg, så att jag kan vara kvar på mest aktiva listan.

Jag och Elin står i kassan på Burger King.

Egoina: Kände du de gästerna eller?
Elin: Nej. Hurså?
Egoina: Men du var ju helt trevlig?

...kan du komma hem nu?

Jag är hungrig.

Man skulle tro att jag satt i en telefonväxel så mycket som det har ringt imorse.
Men nu är jag uppe iallafall och fick syn på mitt inte uppätna påskägg.

Det är lycka.

Jag fick lite frågor innan.

Nej, jag heter inte Egoina. Läser ni inte presentationen där till höger?
Mitt namn är superduperhemligt och rimmar på vagina.

Känns som om jag har rett ut det där en gång för mycket.

Okej. Det är nu jag behöver hjälp av er modeapor.

Kan jag gå ut med den där rosetten på huvudet utan att likna ett påskägg?

Jag ansträngde mig verkligen på bilden längst ner...

Jag beklagar mina förra "fjortisinlägg" som Alex beskrev det.

Vaknade nyss och fick ett påskägg till frukost. (Ett ägg fyllt med godis då alltså - Självklart).

Underbart.

Jag sov inte hemma inatt och glömde skriva lapp till mamma.

Fick ett sms imorse:

"De som har kidnappat dig måste trots allt vara goda människor. De såg till att du fick med dig både skor och jacka och dessutom låste de dörren efter sig! Jag tror därför att du har det bra och kommer inte att betala någon lösensumma. Mamma."

Ni svenskar är ju inte normalt funtade någon av er.
Det här är alltså maten ni äter till påsk, midsommar och julafton?

Äckligare mat går ju inte att hitta. Och fantasilöst. Ja, fantasilöst är det. Samma jävla skit hela tiden.
Det ser ut som rester som man har skrapat ihop. För inte kan ni väl påstå att maten passar ihop?

Men jag tänkte jag skulle ta in hela den svenska kulturen idag, så jag smakade på sillen.
Ja, tänka sig det gjorde jag. Stort misstag mina vänner.

När den förbaskade, råa sillbiten väl låg i min mun var jag tvungen att sakta men säkert tugga sönder den. Jag kan säga er att den hade samma konsistens som en geléklump och smakade surt och dött.
Med tårar i ögonen sköjde jag ner skitet med vatten, men ändå smakade det fortfarande. Jag tror mig till och med känna smaken ännu.
Det där var en upplevelse som lämnade djupa spår. Kommer nog aldrig återhämta mig.

Och ägg. Ja, det är en hel fråga i sig. Vilken sjuk jävel vill äta foster?

Jag trodde det skulle kännas bättre att plugga efter en glass. Men ack så fel jag hade.

Jag vaknade av att Madde ylade som om hon vore besatt. Det är väl på grund av att hon löper eller något. På hundspråk skrek hon säkert något i stil med: "Kom och ta mig!"

Det kom ingen och tog henne dock. Stackars vovve.

Själv har jag sovit dåligt inatt. Det där förbannande benet lämnar mig inte i fred.
Inatt hade jag så ont att jag trodde det skulle explodera.

Men det exploderade inte vilket är lite synd, för jag misstänker att läkarna hade varit tvungna att tro på mig om jag hade kommit till sjukhuset med ett exploderat ben.

... inte förstår, men jag berättar ändå.

Av olika anledningar kommer nu lite smågrejer försvinna från min blogg. Men don't worry. Ni kommer inte märka av det.

Egoina kommer fortfarande vara Egoina och funkar inte det kommer vissa andra förändringar göras.

Jag träffade Louise ute igår.

Louise: Oj, du är blond. Vad fint det blev!
Egoina: Tack.
Louise: Men har du solat? Oj.. Herregud.
Egoina: Hehe ja.
Louise: Snygg kjol också. Jag är chockad, när började du bry dig om ditt utseende?
Egoina: Ehh..
Louise: Har du till och med rakat benen? Här slår vi på stort!
Egoina: Men...
Louise: Du ser ju nästan normal ut! Tänk om någon raggar på dig?

Jag skrev nyss en ganska lång text men ångrade mig. Jag ska ligga lågt ett tag.

Nu förstår ni säkert ingenting. Nej, det gör knappt jag heller.

Har ni inget bättre för er så läs DETTA.

Jag och Becki stod inne på toaletten igår i en halvtimme och försökte ta en bra bild.

Det gick inte så bra. Vi putade liksom inte lagom med munnen.
Detta är slutresultatet.

Vi var tvungna att gå ut sedan. Folk hotade med att slå in dörren.

Nu ska det slavas.

Att gå och handla med Alex är som att gå och handla med en 5 åring som aldrig har varit i en affär tidigare.

Alex blir fascinerad av allt. Han rycker mig i jackan för att visa mig trasor, påskägg och roliga små blå korkar.
Sedan frågar han åter och åter igen om det inte finns några smakprov. Jag svarar nej, men sen skiner han upp då han får syn på ett litet smakprovs-stånd med filmjölk. Han är lycklig tills han inser att ingen av oss tycker om filmjölk.

Men att handla godis med honom är ändå värst. Han går runt och fnissar och pekar på olika godisar och frågar mig vad de liknar. "Ja, Alex, de där vita chokladgrejerna liknar bröst." "Ja, Alex, de där konstiga godisgrejerna liknar "kulor"."
 
Sedan går vi in på subway, och Alex ser en skylt där det står att man kan få en "15 centimeters stående baguette".

Ja, då håller Alex nästan på att svimma så kul han har.

Louise: Jag äter oboy.
Egoina: Det gjorde jag nyss.
Louise: Har ni det hemma?
Egoina: Ja.
Louise: Då kan vi ju ses en dag. Kanske.

Alex: Jag ska skicka en bild till dig på en skitful kille. Lova att inte skratta okej?
Egoina: Jag lovar inte. Men okej.
Alex skickar bilden.
Egoina: Men det är ju du. Haha.
Alex: Jag ser homosexuell ut.
Egoina: Va, varför det?
Alex: Skjortan är uppknäppt och jag hänger över den där killen och ser sugen ut, sen har jag öppen mun precis som om jag vill ha något i munnen.
Egoina: Ehh okej.
Alex: Ja, men det är sant. Jag ser gay ut.

Malin fick lite svart färg i ansiktet. Annars hade hon kanske dödat mig. Jag vet inte, men jag vågar inte ta risken. Alex däremot får steken tåla.

Detta är min nya drog.

Punchpokaler kallas det. Jag äter så många varje dag att jag nästan blir lite full.

Kanske därför jag gillar det så mycket.

Två elever på min skola har startat en skolradio och varje onsdag sänder de två timmar.

Detta har pågått länge och ännu har inte Egoina blivit inbjuden som gäst. Jag tog självklart saken i egna händer.

Egoina: Hej.. Du, varför blir inte jag inbjuden att prata i radion?
Radiokillen: Va? Vaddå? Vad ska du prata om?
Egoina: Men herregud, jag är ju kändis. Egoina.
Radiokillen: Ehh okej.
Egoina: Ja, det är klart ni måste ha med mig.
Radiokillen: Jaha.. Ja.. Men det kan du väl.

Nästa onsdag it is.

Louise: Jag är kär.
Egoina: Sluta vara lycklig. Jag orkar inte det.
Louise: Vi lagade mat tillsammans och hade mysig musik och levade ljus.
Egoina: Jag spyr.
Louise: Han är underbar.
Egoina gör spyljud.
Egoina: Jag tyckte om dig mer när du var olycklig.

Ser ni så nöjd hon ser ut? Det kan bero på att hon är halvnaken och har sitt ena finger inne i rumpan. Men ändå.

Kul att blotta henne här i bloggen.

Det visar sig att när man tror att man känner en person så finns det ändå sidor som man har missat helt och hållet.

Som med Louise. Jag fick precis veta att för något år sedan var hon den personen i vår kommun som hade lånat flest böcker på biblioteket.
Och det som skrämmer mig med detta är att hon säger att hon faktiskt läste dem också.

Inte visste jag att Louise var värsta nörden. Bokmal. Tönt. Säkert glasögonorm också.
Sjukt detta alltså.

Vill ni veta varför jag är så störd?

Jag kom på det precis faktiskt. Det är Freddes fel.

Fredde är en kille som jag bodde granne med när jag var liten. Han är några år äldre än mig och jag såg upp till honom som en bror.
Men Fredde var en störd unge och tyvärr har det satt sina spår. 

Fredde och jag lekte varje dag. Jag ville leka cirkus, men han ville samla myror. Därför samlade vi myror.

Han hade en liten svart plastgrej med ett sugrör som man kunde suga upp myrorna med. Myrorna hamnade i plastgrejen och när vi hade tillräckligt många brukade vi sätta oss i trädgården, och medan jag grät brände Fredde sönder dem med ett förstoringsglas. Han skrattade också. Enda från magen skrattade han när myrorna i panik sprang runt i ett försök att överleva. Men myrorna överlevde inte.

De sista myrorna som stod på tur för att dö brukade Fredde placera i ett glas med vatten. Vi satt i flera minuter och tittade på när myrorna kämpade för att hålla sig över vattenytan. Men till slut orkade de inte mer och sjönk ner till botten av glaset.

Sen fångade vi fjärliar också. Eller inte jag, jag var en mes som bara tittade på när Fredde gjorde allt skit.

En gång fångade vi en fjäril och en humla och placerade dem i samma glasburk (utan hål självklart). Vi glömde bort glasburken ett tag och när vi kom tillbaka var humlan borta.

Jag har funderat på det i flera år. Hur kunde humlan försvinna? Äter fjärliar humlor?

Tillbaka till ämnet. Ibland var vi hemma hos Fredde och lekte. Då brukade han låsa in mig på toaletten och släcka ljuset. Där inne på den kolsvarta toaletten kunde jag sitta i timmar gråtandes när Fredde stod utanför och skrattade. Det hände också att Freddes mamma kom och släppte ut mig efter att Fredde hade glömt bort att jag satt där inne.

Sen en dag flyttade jag och vi var inte längre grannar. Jag började i skolan och Fredde ville hellre umgås med äldre tjejer.

 Jag saknade Fredde så mycket att jag började bli störd själv. Som jag är nu. På heltid.

Att hitta en halväten dammsugare i fickan klockan 3 på natten en lördag.

Det är lycka det.

Det var kaos idag på jobb. Riktig kaos.
Tydligen hela Skåne bestämt sig för att äta på Burger King.

Jag är näsan för trött för att skriva. Och jag är för trött för att ändra att jag stavade "nästan" som "näsan".

Ni förstår ändå va? Bra.

Egoina: Jag tänkte köpa röda linser.
Alex: Röda linser?
Egoina: Ja. Och sen ska jag bleka mina ögonbryn.
Alex: Ehh va? Varför ska du göra det?
Egoina: Jo, jag tänkte att nu när jag är blond kan jag lika gärna passa på att vara albino.
Alex: Jaha. Ehh.. Jaja.