Elin: Jag har börjat övningsköra på blabla.
Egoina: Jaha. Men ligger inte det väldigt långt bort?
Elin: Jo, det är långt att cykla och det går inga bussar dit.
Egoina: Blir inte det lite jobbigt?
Elin: Jo, men det är ingen fara för sen kan jag ju köra dit.
Egoina. Du ska alltså fortsätta gå till körskolan när du fått ditt körkort?

Hon är smart den där Elin.

Jag blev nog lite överentusiastisk. Självklart ska jag inte springa.

Är ni galna?

Man kan ju gå ner i vikt, få bättre hälsa och kondition.

Det vill jag ju inte riskera.

Nu kommer mamma trilla av stolen på jobbet där hon sitter (och inte gör något annat än att läsa min blogg).

Mamma, jag ska ut och springa nu.

Jepp. Det ska jag göra helt frivilligt. Endast för att jag har tråkigt.

Det måste vara ett seriöst stort fel på mig.

Jimmy: Jag åt nyss fläskpannkaka.
Egoina: Gud vad äckligt.
Jimmy: Varför?
Egoina: Det innehåller ägg.
Jimmy: Vad är fel på ägg?
Egoina: Det är foster.
Jimmy: Då äter du väl inte gris heller....för att det är gris?
Egoina: Jo, men det är en helt annan sak.
Jimmy: Varför?
Egoina: Gris är ju en grönsak.

Efter två veckor utan, har vi äntligen köksmöbler igen.

Det ska bli intressant att inte sitta på golvet och äta.

Idag solade jag solarium naken för första gången.

Det kändes helt annorlunda. Befriande liksom, men ändå svettigt.

Ni borde prova.

Heinz figurerna har tydligen plastflaskor också. Jaha.

Då kan man undra varför de fortfarande envisas med att göra glasflaskor.

Jag kanske har ett dött fall här. Men Heinz är dumma i huvudet ändå. Sådeså.

En skum grej jag gör när jag träffar nya människor är att jag kollar om deras efternamn passar ihop med mitt.
Inte för att vi ska gifta oss. Antagligen. Jag vill bara kolla ändå.

Än så länge vet jag att Malins efternamn inte passar iallafall. Och inte Rebeccas heller.

Men Becki, hon hade jag kunnat gifta mig med. Och Kungen. Bernadotte hade varit coolt.

Detta blev ju en intressant diskussion.

Vissa är humorbefriade, andra bara tröga. Det är inte min grej att göra såhär, men jag känner att jag behöver reda ut saker. Det är ju synd om er.

1) Jag är inte avundsjuk på bloggen som nämns nedan.
2) Jag hade ingen aning om vad bloggen handlade om innan jag länkade, inte för att det spelar någon roll. Det var mina resonemang kring namnet som var det relevanta.
3) Jag är inte dyslektiker.
4) Jag tycker det är sjukt kul med en blogg som skildrar en annan syn på anorexi trots att det är förbjudet.
5) Jag tror att vissa av er som läser min blogg ännu inte har förstått vad min blogg går ut på.

Inte smart att länka en "pro-ana" blogg tydligen. Jag är ledsen men "problemen" finns även om vi ignorerar dem. Det verkar inte som att folk vill att den bloggen ska få uppmärksamhet. Varför?
Har ni ingen egen vilja och är rädda för att bli påverkade? Är ni oroade över småtjejerna som bloggar som får fel intryck? Ärligt så tror jag inte att bloggen gör någon skada. Det är bra att få perspektiv på saker. Sunt.
Och jag måste säga att hennes blogg får mig att vilja äta lika mycket som när jag ser alla trådsmala bloggarinnor visa upp en "dagens outfit".

Vi bloggar för det mesta om våra liv och hon ville skildra sitt, i bloggform så att alla kan läsa. Vi kan välja att blunda för anorexi eller så kan vi bara låta bli att irritera oss så mycket. Vad tjänar det till?

Själv väljer jag att läsa det med humor.

Jag summerar detta med att jag är lycklig över att jag lyckades irritera människor. Söndag well spent.

Jag har länge tyckt att doften på min ansiktskräm var bekant. Idag slog det mig vad doften påminner om. Det är slime. Ni vet den geggan man lekte med när man var liten?

Det är ganska fantastiskt att jag lyckades komma på det nu när jag är förkyld och mitt luktsinne nästan inte existerar överhuvudtaget. Jag tror det beror på att jag alltid var sjuk som barn. Mitt immunförsvar var nästan obefintligt.

En liten nostalgitripp liksom.

När jag har feber drömmer jag skumma grejer. Som inatt.

Jag drömde att Sverige var i krig med Tyskland, precis utanför mitt fönster.
Det fanns ett sätt att stoppa kriget och det var att jag skulle ha sex med ett helt tyskt fotbollslag.
Anledningen till det var att de tyckte att jag var snygg. (Man skulle nästan kunna tro att det var en sanndröm).

Av någon märklig anledning tackade jag nej och blev hängd istället. Tråkigt.

Men självklart måste jag ju fråga:
Hade ni haft sex med ett helt tyskt fotbollslag för att stoppa ett krig?

Alltså det där var effektiva grejer.

Jag lyckades nyss somna på mitt skrivbord. Skulle "vila huvudet lite", ni vet när ögonen inte vill hålla sig uppe vad man än gör. Jag sov i kanske 20 sekunder, sedan vaknade jag med ett ryck och hjärtat dunkade i 260. Men nu känner jag mig pigg.

Det kallar jag powernap.

När jag och Danni har tråkigt i skolan kan det se ut såhär.

Första klippet föreställer Danni på en lektion och andra klippet föreställer mig när jag viskandes beställer en limousine. Vi är störda. 

Jag hittade en halvfull vodkaflaska när jag städade efter min fest. Ingen aning om vems den är.

Jag tänkte iallafall dricka den ikväll på studentfesten. Hade ni vågat det?

Hoppas inte jag dör. Eller blir blind. Hade varit lite tråkigt.

Danni påstår att det kommer någon partymusik nuförtiden när man går in på min blogg.

Det är inte jag som har lagt dit den och jag fattar ingenting.

Ljuger hon för mig?

Folk i min klass har väldigt mycket mjäll.

Vissa dagar har jag alldeles för mycket att skriva här, då kan jag uppdatera hela tiden. Men andra dagar har jag absolut inget att skriva.

Gud gjorde en ojämn fördelning och det är han ni får skylla på om det skulle uppenbara sig en sån där dålig-uppdaterings-dag. Men inte idag då alltså.

Nu är det skolan. Ja, jag ska gå dit för en gångs skull.

Lite lustigt att de "två" humorbefriade personerna skrev från samma IP-adress.

Jag ska vara i skolan om en minut.

Det var allt.

1 - Hur länge har du bloggat?

I två år ungefär, men i denna bloggen bara 10 månader.

2 - Hur såg din bild av bloggar och bloggare ut en månad innan du själv började blogga?

Superseriösa hobbypsykologer med alldeles fört stort engagemang för världsproblem och kläder.

3 - Vilken var den första blogg du förälskade dig i? 
Crazypill, sedan Schulman. Men den lågan slocknade rätt snabbt för de båda.

4 - Hur känner du inför dina första blogginlägg, när du såhär i efterhand läser dem?
Jag vill gråta.

5 - Hur många bloggar återvänder du till regelbundet som läsare?
Ungefär 10.

6 - Av de bloggar du läser, hur många procent är dagboksbloggar och hur många är ämnesbloggar (t ex teknikbloggar, modebloggar, politiska bloggar)? 
50/50 I would say.

7 - Nämn en bloggare (obs: länka) som verkar väldigt olik dig, vars blogg du tycker om. 
Fashionstars. Jag är inte inne i det här med kläder och vad man "måste ha". Men jag föll för att hon verkar vara så jordnära och gullig.

8 - Nämn en bloggare (obs: länka) som verkar väldigt lik dig, vars blogg du tycker om.
LostinLouise helt klart. Fast hon är min bitch och har större bröst än mig.

9 - Vad tycker dina närmaste om att du bloggar? 
Jag tror att de tycker att jag tjatar sönder dem om min blogg. Men de flesta läser den, även om de måste eller inte. Sen finns det också några som hatar att jag bloggar. Men det skiter jag i.

10 - Tycker folk som känner dig att du är dig själv i din blogg? 
Både ja och nej. Jag är störd på riktigt, det är inte det. Dock är jag en mes när jag inte sitter framför datorn. Ibland verkar jag till och med normal. Jag försöker hålla det inom mig.

11 - Har du hittat en fungerande gräns för hur privat du vill vara i din blogg, eller tänjs den gränsen hela tiden? 
Man kan väl säga att gränsen tänjs mer och mer. Jag är nog mindre privat nu än vad jag var innan. Men ni ska inte tro att ni känner mig ändå.

12 - Nämn några saker som du aldrig bloggar om, och varför. 
Överseriösa vi-måste-agera-nu-annars-dör-små-fula-barn och titta-vad-jag-har-på-mig-idag saker är inte min grej. Jag tycker vi har fått för mycket av det. Att sticka ut lite har liksom blivit mig.

13 - I vilken utsträckning bloggar du för att få bekräftelse, tror du? 
Om folk hade slutat kommentera om "hur jävla bra jag är" hade jag tagit livet av mig. Låt oss säga så.

14 - Tror du att man kan lära känna en person genom att läsa hennes/hans blogg?
Javisst. Alla känner vi ju Egoina. Jag är ett freak som har konstiga konversationer, går aldrig till skolan, släpar med mig Alex överallt, hänger på Burger King och har alltid en påse ostbågar i handen.

15 - Har du träffat folk IRL (in real life) efter att ha fått kontakt med dem via bloggen?
Nej. För alla bloggnördar är bosatta i Stockholm. Det är riktigt dåligt.

16 - Tror du att det kan vara skadligt för vissa personer att blogga? 
Ja. Man kan ju få ont i fingrarna. Måste trycka på tangenter liksom.

17 - Har du någonsin blivit sårad av någonting som skrivits till/om dig i kommentarer eller i andra bloggar? Och i sådana fall: Hur har du hanterat detta? 
Nej. Otroligt nog inte. Jag är en känslig person och jag trodde faktiskt aldrig att jag skulle klara det här med negativa kommentarer, men det har gått bra. Det är nästan så att man blir glad när man läser långa hatinlägg om sig själv. Tänk att jag tar upp så mycket plats och energi hos en annan människa.

18 - Har du själv skrivit saker du ångrar i din egen eller andras bloggar
Nej. Jag har skrivit onödiga saker och jag har fått skit för en del. Men absolut inget jag ångrar.

19 - Hur ser bloggandets nackdelar ut, för dig?
Det är väl när man har en stressig dag och inte hinner uppdatera. Då får jag skuldkänslor och känner att jag sviker mina läsare. Men det fixar jag oftast med att skolka dagen efter. Så det är lugnt.

20 - Tror du att du fortfarande bloggar om två år? I sådana fall: Tror du att ditt bloggande har förändrats då? 
Oj. Som det ser ut nu vill jag gärna, men det är svårt att säga. Jag tror inte mitt bloggande har förändrats då. Det är såhär jag vill skriva. Nu och föralltid.

21 - Tror du att bloggarna har (eller kommer att ha) någon inverkan på vår kultur, eller är de en grupp människor som mest påverkar varandra? 
Jobbig fråga. Inverkan ja. Men kultur? Va? Pass.

22 - Avslutningsvis : Kan du sammanfatta kort vad ditt bloggskrivande har betytt för dig?
Ibland slår det mig att folk klickar sig in på min blogg för att verkligen läsa det jag skriver. Vissa av dem läser allt. De skumläser inte bara och tittar inte bara på bilder. Det finns folk som faktiskt är intresserade av Egoina på riktigt. Hur fantastiskt är inte det?  

23 - Avslutningsvis 2: Kan du sammanfatta kort vad bloggläsandet har betytt för dig? 
Nja. Jag vet bland annat att en svart tröja inte ska bäras till mörkgråa jeans och att skinnjackan är en stor hit i sommar igen.   

24 - Nämn 5 bloggare som du vill ska svara på enkäten.
Alla som inte redan har gjort det. Kom igen nu people.

Nu är jag ledsen.

Alla jag bryr mig om kan plötsligt inte komma på min fest. Vissa lämnar inte ens återbud, utan jag får ta reda på det själv.

Ni suger. Bara så att ni vet.

Bibeln berättar om Eva och Adam, de två första människorna som levde i paradiset.

Adam och Eva fick göra precis vad de ville, förutom en sak som gud strängt hade sagt ifrån om: De fick inte äta av kunskapens träd.

Som med allt annat, är det man inte får göra extra spännande och det ledde till att Eva och Adam åt av trädet. Och då straffade Gud dem med att de blev nakna. Eller de upptäckte att de var nakna rättare sagt. Plötsligt tittade Adam och Eva ner på sina kroppar och skämdes. Herregud, de var ju nakna.

Här ser vi en bild på Eva och Adam målad av Peter Paul Rubens. Och på bilden kan man se att de har upptäckt att de är nakna eftersom de har försökt täcka sina kroppar med blad och växter. När jag såg denna bild började jag fundera på en sak.

När är man egentligen naken?

Nu kan detta låta konstigt men enligt mig finns det tre typer av nakenhet.

Den första är den som är mest självklar, det är när man är naken, alltså att man inte har några kläder på sig och blottar sin kropp.

Den andra typen av nakenhet är när man blottar sina känslor. När man släpper in någon till sitt innersta och delar med sig om vad man känner. Till exempel att säga: "jag älskar dig till någon", eller att förklara för en annan person hur man känner i en viss situation. Här öppnar man sig själv och blir väldigt sårbar.

Den tredje sorten av nakenhet det är när man blottar sina tankar. Man säger det man tänker på eller delar med sig av åsikter utan någon spärr. Det kan kännas naket att inte längre ha de där åsikterna för sig själv längre.

Att känna sig naken enligt mig är inte bara känslan av att man är utan kläder, utan att någon annan kommer så pass långt in på en som person att man känner sig obekväm.

Är alltså en nakenbild i en tidning lika naket som en självbiografi? Nja, det tål att tänkas på.

I båda fallen lämnar man ut sig själv och låter folk ta del av en själv på ett helt annat plan.

Men sedan är det här med nakenhet olika för olika människor. Vissa tycker inte det är något problem att visa sig utan kläder för någon, medan andra tycker att det är det närmsta man kan komma någon. Vissa tycker att det är lätt att dela med sig av sina tankar och känslor medan andra har otroligt svårt för det. Vad som är mest naket varierar alltså från person till person.

Jag läste en dikt som heter "Allt är ett misstag" skriven av Fredrik Lindström.

Jag citerar en liten del:

"Varje gång jag passerar

En larmad utgång

tänker jag:

jag kanske har tagit nåt,

smugit ner det i väskan

och sen glömt bort det,

vingummin,

cd-boxar,

nagelvårdsset,

vitlöksbaguetter,

bara glömt det."

Jag vet inte om ni gör det, men i alla fall jag brukar tänka såhär när jag går ut ur en affär. "Tänk om jag råkat stoppa något i fickan?" "Tänk om jag bara glömt bort det?" Det är ju inte min mening att stjäla.

Hursomhelst, när jag läste den här dikten tänkte jag på nakenhet. Fredrik sätter ord på det vi egentligen inte pratar om, dagliga tankar.

Enligt mig så blottar Fredrik sig själv i dikten. Det är inte vanligt att man skriver såhär personligt och genom att läsa dikten känns det som om man bli insläppt i Fredriks liv en liten stund.

Vi går tillbaka till de tre typerna av nakenhet jag pratade om innan och tänker oss en sak: Om man blottar sin kropp, sina känslor och sina tankar. Vad finns egentligen kvar av en själv då? Då är man så blottad och naken som man kan bli.

En annan sak jag kom att tänka på var uttrycket "ett naket landskap" som menas med ett landskap som är tomt och öde. Det finns ingenting. Precis som det inte finns något kvar av en själv om man blottar sig totalt och är naken så alla sätt.

När man kommer någon nära, i ett förhållande till exempel är man oftast helt naken. Alltså på alla sätt och vis. Den andra personen vet allt om en själv och vet exakt vilka knappar att trycka på. Hur naken ska man låta sig själv bli?

Det här är en mycket personlig fråga och jag vill att ni alla ska tänka efter. När känner jag mig naken? Vad är egentligen nakenhet för mig?

Så kanske var det inte bara den kroppsliga nakenheten gud visade Adam och Eva.

Kanske var det även nakenheten när det gäller känslor, tankar och att släppa in någon nära.

Men oftast kan vi inte dölja den typen av nakenhet bara med hjälp av några blad och växter.

Gissa vem som kommer i tid till första lektionen?

Läraren kommer trilla av stolen.

Gårdagen var rolig men kort.

Vi försökte komma in på det vanliga stället, men trots att det var en kille i kassan och Becki drog ner sin urringning gick det inte.

Vi diskuterade 2 olika orsaker till det där:

Egoina: Han har säkert läst min blogg.
Becki: Nej, han var bög.
Egoina: Ja, det också säkert. Men han har läst min blogg.
Becki: Alltså, alla läser inte din blogg.
Egoina: Joho då.
Becki: Ehh jaja.
Egoina: Men Becki, jag är kändis. Jag är Egoina, hallå?
Becki: Jaja.
Egoina: Det är så det är.
Becki: Mmm. Men om han nu har läst din blogg och du är kändis, varför fick vi inte komma in?
Egoina: Jag vet inte..

Jag hatar sådana där telefonförsäljare som står i varuhus och försöker tvinga på en det ena och det andra abonnemanget.

"Jag lovar det är skiiiit bra, det kostar bara 2000 kronor i månaden. Du kommer inte att ångra dig alltså".

Men idag blev jag överdrivet arg. Inte för att telefonkillen ville få mig att köpa saker. Nej, nej. Han stannade inte mig ens. Ska jag vara ärlig så tittade han inte på mig överhuvudtaget.

Jag blev irriterad över detta. Alla andra personer som gick förbi blev lovade mobiler och "svinbra" abonnemang, men inte jag. Därför gick jag förbi 20 gånger, sakta och stirrade på försäljarna för att få dem att stanna mig. Men utan resultat.

Vet ni vad jag gjorde då? Jo, jag gick fram till telefonkillen och skaffade abonnemang.

Bara för att visa dem liksom.

Jag hatar hundägare.

Ni vet sådana som skaffar hund bara för att de är ensamma.

Döende jävlar som har ersatt sin avlidna fru med en hund, eller bara konstiga idioter som använder sin hund som en ursäkt till att prata med människor.

De går ute med sin hund ALLTID och letar efter andra hundägare att prata med. Sedan när de får syn på ett offer ska hundarna självklart hälsa och varje gång måste man genomlida de vanliga frågorna.

"Jaha, vilken ras är det?"
"Vad heter den?"
"Hur gammal är den?"

Vet ni vad? Jag skiter i hundägare och deras jävla hundar. Jag skiter i att lilla Flisan precis har fått klorna klippta och jag kunde inte bry mig mindre om att Molly ska få valpar.

När jag är ute med hunden går jag omvägar för att slippa stöta på en annan hundägare och om jag oturligt nog ser någon gör jag mitt yttersta för att komma därifrån så fort som benen bär.
Men vissa hundägare är efterhängsna jävlar. De följer efter, går fortare och nästan ropar efter mig. De tror även att jag blir glad av att min hund får komplimanger, som om jag bryr mig om att de gullar lite med min hund.

Nej inte ens om ni hade plockat upp bajset efter min hund (eller möjligtvis mig) hade jag velat prata med er.

Tragiska ensamma hundägare.

Nu ska jag på en lektion som jag har varit på 1 gång av 6 gånger.

Läraren har skickat mejl till mig och frågat om jag har hoppat av, men jag har inte svarat. Nu ska vi se om jag fortfarande är välkommen.

Ska bli spännande.

Angående mitt inlägg tidigare idag.

En av mina söta läsare mejlade en folkhälsoexpert och frågade vad som skulle hända om en kille tog p-piller. Sedan mejlade han det till mig. Såhär såg det ut:

Tja! Jag är en kille på 17 år, och jag har en lite konstig fråga... Vad händer om en kille skulle ta p-piller?

Folkhälsans expert Patricia Thesleff svarar:
Om man bara tar ett p-piller händer ingenting, men om man skulle ta p-piller varje dag eller i stora mängder skulle man få i sig mycket kvinnligt könshormon, och då skulle man med tiden kunna bli impotent och kanske få lite bröst. Men man får inte stånd i en vecka, så som myten säger!

Några av er verkar tro att jag inte läser mina kommentarer längre. Det är helt fel. Jag läser varenda en av dem.

Men för några månader insåg jag att det var omöjligt för mig att svara på alla kommentarer, det vill säga om jag ville ha ett liv då.

Jag brukar svara på vissa frågor och andra roliga grejer ni skriver, jag brukar även klicka mig in på era bloggar och läsa. Men nu på sista tiden har jag inte haft så mycket tid att engagera mig i kommentar-delen.

Men jag tar igen det snart. Jag lovar.

Mamma kom nyss in dörren och gick raka vägen till mitt rum.

Mamma: Du.. Jag köpte 4 bilar. De står utanför, du kan välja vilka du vill ha.

Egoina: Va? Vad pratar du om?

Mamma: Ja, jag köpte 4 bilar. Titta ut genom fönstret.

Jag tittade ut genom fönstret och mycket riktigt stod där 4 bilar.

Tack mamma.

Just det ja.

Detta är ett klipp som jag har glömt att visa er. Alex hittade en trappa upp till vinden i vårt omklädningsrum på Burger King. Självklart skulle det utforskas. Ni ser kanske att trappan är lite osmidigt byggd?

Det roligaste av allt var när vi upptäckte att det stod "Alex vindstrappa" på en skylt vid trappan.

Han orkade dock inte ta med sig trappan hem.

Jag bjuder på denna. Njut av skånskan.

Amen herregud. Pojkar och flickor. Bild på skinnjackan? Är ni galna?

För det första. Jag är ingen modebloggare. Punkt. Okej, det är inte så att jag egentligen har principer men jag tycker det är oerhört komplicerat att ta bild på mina kläder. Ärligt så förstår jag inte hur modebloggare klarar det. När jag försöker blir det bara närbilder och när jag sätter kameran på timing blir det bara kaos av det hela.

För det andra. Vi vill väl inte riskera att någon tycker jackan är fin och går och köper den? Så att det sedan är min förtjänst och att klädeskedjor börjar sponsra mig och ger mig miljontals kronor. Usch nej.

Men jag ska tänka på det. Ni får se den imorgon isåfall.

Joho. Jag ska visst blogga mer idag.

Jag har gått in och ut ur affärer hela dagen. Har världens skoskav.
Till slut, efter att ha letat i timmar och sett den ena skinnjackan som var fulare än den andra, hittade jag en som jag köpte.

Den är för stor, ful och blixtlåsen gillar jag inte. Men det är en skinnjacka iallafall.

Gårdagen var hemsk.

Igår kväll skulle jag ut med Madde och sedan när jag skulle in upptäckte jag att jag hade glömt mina nycklar, vilket är skitsmart eftersom porten var låst.
Till råga på det var pengarna slut på mobilen också.

Efter att stått ute i en och en halvtimme, förbannat mina vänner för att ingen ringde mig och med desperata försök att kasta stenar på rutorna för att mamma skulle öppna, löste det sig iallafall. Men det var inte roligt. Inte nu heller.

Jag är irriterad.

Stackars Alex som inte vet vad som menas med "att ha en hållhake på någon".

Jag nämde det uttrycket tidigare och Alex tittade på mig oförstående. Sedan lovade jag att förklara det för honom, men Burger King var speedat idag så jag glömde.

Därför ska jag förklara det nu eftersom jag vet att Alex ändå kommer läsa här senare.

Alex lyssna. Att ha en hållhake på någon betyder att man tycker om någon. Alltså du vet man vill "hålla", "haka" sig fast. Det är därför det heter hållhake. Man vill inte släppa taget om den personen. Så om någon har en hållhake på mig så tycker han eller hon om mig. Eller tvärtom.

Så.. Nu vet du!

Sccchhhhhhh.. Avslöja mig inte...

Tjejen i "kassan" på stället (det enda utestället min stad har att erbjuda) jag brukar gå till säger alltid samma sak: "jag vill aldrig se dig här igen".

Det är kul. För ändå träffas vi där varje helg.
Alltid samma grej, hon granskar mitt leg och rynkar på ögonbrynen. Sedan säger hon "njaa, assåå.. Jag bordeee inte" medan jag står och försöker se ut som en hundvalp.

Till sist får jag min stämpel ändå och går stolt in för att upptäcka att alla på stället föddes några årtionden innan mig. Jaja, åtminstone kom jag in.

Nu ska jag slava. Eller ehh ja.... Jobba.

Har ni någonsin funderat över det där med Schwarzkopf? Alltså märket.

Är det något som lever kvar från nazismens tid? Kanske det var något Hitler startade? Det betyder ju trots allt "svartskalle".

Jag vet inte vad ni tycker, men personligen hade jag reagerat lite om vi hade haft ett hårvårdsproduktsmärke som hette svartskalle här i Sverige. Fast sen är ju tyskarna lite märkliga.

Att det är ett tyskt märke gör det hela faktiskt mycket värre och då syftar jag åter igen på andra världskriget och mustaschmannen. Allt jag ser framför mig när jag hör Schwarzkopf är en lång rad med judar på väg in i gaskamrarna.

Kanske de judarna använde något speciellt shampoo? Kanske det var Schwarzkopf?

Jag tror nästan det.

Det blev en kebabtallrik med tjejerna och nu luktar hela jag pizza. Det verkligen stinker om mig.

Så om det är någon som är sugen på pizza så är det bara att komma och äta upp mig. Jag kan inte garantera smaken, men doften finns där iallafall.

Jag undrar om doften kommer sitta kvar i jackan tills imorgon. För det hade ju varit lite roligt att lukta pizza på högskoleprovet. Folk liksom vänder sig om för att kolla vad det är som luktar, så är det jag. Skitroligt ju.

Fan. Jag blir hungrig av att lukta på mig själv.

Ja. Alltså. Jag tror inte att jag är helt frisk.

Jag hade tråkigt och en sak ledde till en annan och till slut såg jag ut såhär. Jag fick för mig att jag var någon superhjälte eller en bortglömd björnliganmedlem.

Fantasi. Det är något vi har för lite utav idag.

Helt sant Anna. Och norrmän luktar fisk också.

Jag tror jag har förstört Malins liv sedan jag startade ryktet om henne här på bloggen om att hon luktar.

Häromdagen ville ingen sitta bredvid Malin i skolan och när hon frågade varför, fick hon svaret "att hon luktade".

Därför vill jag poängtera att Malin faktiskt luktar gott. Ibland.

Jag och Alex är på väg till jobbet.

Alex: Jag har haft de här kalsongerna jag har på mig sedan jag gick i åttan.

Egoina: Jaha, så det är det som luktar.

Alex: Va, luktar det?

Egoina: Haha ja. Men det är ju inte så konstigt om du har haft dem på dig sedan åttan.

Alex: Men.. Jag har ju tvättat dem.

Jag ska nog sluta skämta med honom helt och hållet.

Jag fick veta en sjuk sak igår.

Vi kom in på lite udda samtalsämnen idag i skolan och helt plötsligt delar Adam med sig om en sak som tydligen alla killar gör. Nämligen att de kissar på varandra i duschen.

Japp, det är helt sant. Det är något de ägnar sig åt i den offentliga duschen i omklädningsrummet. De drar fram snoppen och kissar på varandra.

Men Adam säger att det är lugnt och lägger till att de faktiskt "står i duschen".

Jaha, men dåså.

När han såg mitt chockade ansikte förklarade han och att de liksom mer skvätte runt med kisset på alla, än att de stod och kissade på en person. (Ehh, jaha?) Sedan fick jag höra att Adam hade fått sin fot nerkissad idag. Och att han tyckte det var kul.

Detta är verkligen något jag har missat. Klassen verkade inte chockad heller och det värsta var att alla killar i klassen höll med. "Gör inte ni också det?".

Det är ju lite mer komplicerat för oss tjejer. Men nästa gång jag står i en offentlig dusch, då ska jag minsann göra det. Jag ska smyga bakom en tjej i duschen sen ska jag luta mig fram och kissa på hennes ben.

Längtar redan.

Mamma tycker att jag ska sluta svära i bloggen. Hon tycker att jag håller en sådan "hög klass" på bloggen att det är synd om jag svär.

För det första mamma: hög klass?

För det andra: Fan, fan, fan, fan, helvete, bajs, fan, fan, satan, jävla skit.

I förrigår var det ju dags att skruva fram tiden en timme och eftersom Alex är en snurrig typ tyckte jag och chefen det var en bra idé att ringa för att vara säkra på att Alex visste var klockan var.

Vi ringde och en yrvaken Alex fick en liten chock och lovade att genast ställa om klockan.

Sedan hade vi inte mycket att göra på jobbet och när det var en timme tills Alex skulle börja tänkte jag ringa och jävlas lite med honom.

Egoina: Hej! Var i helvete är du?

Alex: Va?

Egoina: Här är kaos! Du skulle börjat för en timme sedan. Hela restaurangen är fylld med folk och högsta chefen är här och hon är jättearg på dig.

Alex (förtvivlat): Men klockan är väl bara halv 12? Jag börjar halv 1.

Egoina: Nej, klockan är halv 1. Ställde du inte om klockan?

Alex: Jo, jag ställde om den på mobilen.

Egoina; Men herregud, din dumme jävel! Mobilklockan ställer ju om sig själv.

Alex: Gör den? Oj.. Men jag skyndar mig nu. Hejdå.

Egoina: Haha nej. Jag bara skojade.

Inget svar.

Egoina: Hallå? Hallå?

Jag försökte ringa upp 5 gånger men fick inget svar. Sedan dök han upp på jobb 10 minuter senare utmattad, ledsen och förtvivlad.

Jag älskar att lura honom.

Har Egoina slutat blogga?

Nja.. Bloggvärlden har sovit en stund eftersom att bloggskötarnissarna har fixat med massa grejer som antagligen kommer förbättra bloggen. Vi får väl hoppas att det är bra grejer och att bloggen kommer att kunna hantera mer trafik. För vi gillar ju trafik. (Fast ändå har inga förändringar skett tydligen, vilket jag tycker är mycket dåligt).

Bara för att bloggen inte ville som jag ville har ni missat en massa smaskiga grejer i helgen. Nu blev ni nyfikna va? Moha.

Ni har även missat en annan liten grej som jag delar med mig av snart. Håll i er.